Adolf A Rising

Född:1866-12-21 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1947-01-28 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Företagsledare, Apotekare, Kemist


Band 30 (1998-2000), sida 228

Meriter

Rising, Adolf Abraham, f 21 dec 1866 i Sthlm, Maria, d 28 jan 1947 där, S:t Göran. Föräldrar: viktualiehandlanden Carl Isaac R o Julia Jacobina Grundén. Studier vid H latinlärov å Södermalm, Sthlm, ht 82-6 juni 83, apotekselev i Sthlm 12 juni 83, farmacie studiosi-ex 24 sept 86, tjänstg vid apotek i Halmstad 12 okt 86-22 sept 88, inskr vid Farmaceutiska inst i Sthlm ht 88, apotekarex där 23 jan 91, tjänstg vid apotek där 1 april 91-15 april 97, inskr vid StH periodvis vt 94-ht 97, elev hos prof E Bamberger, Eidgenössisches Polytechnikum, Zürich, Schweiz, jan 98-1 okt 00, prom FD vid univ i Basel 23 febr 01, kemist vid farmaceutiska avd hos Gesellschaft fur chemische Industrie in Basel (Ciba) 1 nov 00, vetensk chef o laboratorieförest där 06-10, tjänstg vid apotek i Sthlm 10, assistent i kemi o kemisk farmaci vid Farmaceutiska inst 10, laborator i samma ämnen där 22 dec 11 (tilltr 1 jan 12)-18, tekn chef vid ab Astra, apotekarnas kemiska fabriker, Södertälje, 13-18, led av styr där 13-20, sekr i Kemistsamf 13-19, särsk föredragande i Medicinalstyr april 15, tillika chef för extra byrån för import o export av läkemedel o kemikalier där aug 15-18, arrenderade apotek i Sthlm april 16-april 18, led av styr o arbetsutsk för Sveriges kemiska industrikontor 17, led av styr för ab Sv färgämnesindustri 17-20, tekn dir där 18-20, innehade privilegium på apoteket S:t Erik, Sthlm, 12 juni 21-36, ordf i Sthlms apotekarefören 22-32, i styr för Apotekens kontrollaboratorium 23-36, led av Sveriges apotekareförb:s VU 24, v ordf där o i förb:s centralstyr 27, ordf i VU 30-33, i centralstyr 30-34, led av Apotekarsocietetens direktion 27-35, av styr för ab Rila-Terapeutica (från 36 ab Tika) 32-39. - LIVA 19, HedLIVA 31.

G 30 maj 1904 i Basel m Maria Anna Albertina (Viola) Herwærts, f 4 jan 1875 i Colmar, Elsass, d 3 mars 1958 i Sthlm, S:t Göran, dtr dll litografen Joseph H o Maria Anna Siffert samt tidigare g Nardin.

Biografi

Adolf R avsåg först att slå in på läkarbanan men tvingades då fadern avled att av ekonomiska skäl ge upp dessa planer och blev i stället apotekselev. Efter apotekarexamen 1891 och några års apotekstjänstgöring, jämsides med studier i kemi vid StH, började han, med ett stipendium från Apotekarsocieteten och ett lån från en släkting, forskarutbildning vid polytekniska högskolan i Zürich. 1901 promoverades R till fil doktor, varefter han tog anställning vid Ciba, där han befordrades till vetenskaplig chef för de farmaceutiska fabrikerna. Hela tiden var det dock hans avsikt "att skaffa sig en så ingående kännedom om den farmaceutiska storindustrins organisation och arbetsmetoder", att han i Sverige skulle kunna skapa en inhemsk läkemedelsindustri.

R hemkallades 1908 för att i den då arbetande tulltaxekommittén "avgiva yttrande angående möjligheten av att i Sverige åstadkomma en på stenkolstjärans destillationsprodukter byggd organisk-kemisk industri". Efter återkomsten till Sthlm verkade han som lärare vid Farmaceutiska institutet. Samtidigt förberedde han bildandet av ab Astra vilket, sedan en treårig karenstid från Ciba löpt ut, blev en realitet 1913. R:s initiativ fick stöd av många av landets ledande apotekare, över 300 tecknade aktier i det nya företaget, vars fullständiga namn var ab Astra, apotekarnas kemiska fabriker. Med R som teknisk chef utvecklades Astra mycket väl, bl a på grund av att bolaget efter första världskrigets utbrott var skyddat från utländsk konkurrens.

R hade dock större planer, nämligen att skapa ett stort kemiskt företag efter förebild av Ciba och Bayer, vilka byggde på färgämnen och läkemedel. Detta avsågs bli en ny sv exportindustri. Ab Sv färgämnesindustri bildades 1917 genom att verksamheter från Astra och ab Wilh Becker fördes samman. R blev styrelseledamot och teknisk direktör i det nya företaget. Detta projekt misslyckades emellertid, främst genom den tyska industrins snabba återhämtning. Någon färgämnestillverkning kom aldrig till stånd och bolaget gick i likvidation 1920. Det var ett av efterkrigstidens större fallissemang i Sverige. Astradelen av bolaget räddades dock av regeringen och överfördes till ab Vin- & spritcentralen. Därmed bröts också banden mellan R och Astra. De återknöts dock i någon mån i slutet av 1930-talet när Astra förvärvade ett läkemedelsföretag som R grundat 1932 under namnet ab Rila-Terapeutica.

Under sin tid som innehavare av apoteket S:t Erik i Sthlm gjorde R en betydande insats inom apoteksväsendets olika organisationer och kom att framstå som en av den sv apotekarkårens ledande män. Framförallt är dock R:s namn knutet till 1910-talets företagsetableringar på det kemisk-tekniska området. R har kallats "den svenska läkemedelsindustriens grundare" (v Friedrichs).

Författare

Sven Sundling



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Zur Kenntnis der Phloroglucinazo-farbstoffe, 1898 (VA, Öfversigtaf... förhandlingar, årg 54, 1897, Sthlm 1897-98, s 633-652 [i n:o 10]; tills med T Ekekrantz). - Elektrolysens användning inom den organiska kemien (Svensk farmaceutisk tidskrift, årg 2, 1898, Sthlm, [2.] Meddelanden från Farmaceutiska föreningen 1898, s 5-13; även sep, 9 s). - Fenolers azofärgämnen (ibid, s 51-63; även sep, 13 s). -Uber Einwirkung von p-Toluolsulfinsäure auf Nitro-sobenzol und auf ft-Phenylhydroxylamin. Uber Mesi-tylhydroxylamin. Inaugural-Diss. Basel 1900. 128 s. -Studier öfVer några salicylsyreföreningar, 1*. Acetyl-föreningar (Farmaceutiska föreningens tidskrift, årg 1, 1903, Sthlm, s 133-143 o Rättelser s 208; även sep, Ils). - Om digitalisterapien i kemisk belysning (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster år 1914, Sthlm 1914, s 402-424; även sep, 20 s, i ny utg 1925). - Kritiskt experimentellajämförelser emellan några sockerbestämningsmetoder (Farmaceutisk revy, årg 14,1914, Sthlm, s 615-618, 637-651, 670-675, o 14, 1915, s 45-54; även sep, 1915, 36 s). -Exposé ... sur le fonctionnement du laboratoire de contröle des pharmacies suédoises. [Amsterdam 1929.] 9 s. [Ur Bulletin de la Federation internatio-nale pharmaceutique s å.] - Bidrag i Svensk kemisk tidskrift, Sthlm, 1910, 1913-14, o mindre notiser.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 27 aug 1904, nr 10 (ang professur vid Farmaceutiska inst), RA.

Astras hist - 1:a-9:e avsnittet (Molekylen 1959-60); O v Friedrichs, A R (Sv farmaceutisk tidskr 1947); SMoK; Sveriges apotekarhist, 4-6 (1922-49). -Nekr:er över R i DN o SvD 29 jan 1947 samt i Farmacevtisk revy 1947.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolf A Rising, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sundling), hämtad 2014-09-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6773
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolf A Rising, urn:sbl:6773, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sundling), hämtad 2014-09-02.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se