Risingemästaren

Född:1400-talet
Död:1400

Kyrkomålare


Band 30 (1998-2000), sida 230.

Meriter

Risingemästaren, anonymnamn på senmedeltida muralmålare, verksam i Mellansverige under 1400-talets början.

Biografi

R har fått sitt namn efter Risinge kyrka i Östergötland, hans huvudverk, eller åtminstone den kyrka där hans målningsutsmyckningar har bevarats bäst. R arbetade även i Östra Eneby och Örberga kyrkor, båda i Östergötland. Möjligen har han också målat i den rivna träkyrkan i Torpa, medan målningarna i Kaga och Horn, alla i Östergötland, har tillskrivits honom på mer osäkra grunder.

R:s verksamhet har tidigare daterats till tiden omkring 1440 på grundval av ett felaktigt tolkat avlatsbrev men hänförs nu främst av stilistiska skäl till 1400-talets första decennier (Nisbeth). En viss släktskap kan konstateras med de målningar som strax innan, omkring 1380–1400, utfördes i nunnornas kapitelsal i Vadstena kloster av den s k Kapitelsalsmästaren. Man har från denna utgångspunkt antagit att R varit "en huvudperson i den målarskola, som utbildats i och omkring Vadstena" (Söderberg). Förekomsten av en sådan 'Vadstenaskola" kan dock inte beläggas, lika litet som antagandet att Nils Håkansson, Amund målare och Passionsmästaren på Gotland skulle varit R:s lärjungar. Några skriftliga källor om R föreligger inte.

R:s kyrkorum var till väggar och valv helt täckta av målningar i från början lysande färger. På väggarna var de infogade i rektangulära fält och i valven inkomponerade i medaljonger, tätt placerade i valvkapporna utan egentlig relation till arkitekturen.

Figurteckningen är enkel: samtliga personer återges i trekvartsprofil utan individuella karaktärsdrag men med bl a variationer i klädedräkt som tillsammans med den tydliga bildkompositionen gör motiven lätt avläsbara från kyrkgolvet. Ornamentiken är rikt varierad och ansluter sig, till skillnad från figurmedaljongerna, till arkitekturen och framhäver därmed bl a gördelbågar och valvribbor. Ett ofta förekommande inslag är den s k Vadstenarosen.

De målningar som överkalkades på 1700-talet och senare framtagits (Örberga) är mycket blekta, medan valvmålningarna i Risinge, som aldrig blivit övertäckta, uppvisar en reducerad färgprakt, dominerad av rödockra och en svalt grön kopparton. En mönjeröd färgton har genomgående svartnat.

R är en ivrig berättare. I de fem kryssvalven i Risinge målade han upp hela frälsningshistorien, från skapelsen till Yttersta domen. Bildprogrammet här, liksom i de övriga kyrkorna, är synnerligen väl genomarbetat. Motivkretsarna anknyter till de skilda platserna i kyrkorummet – t ex altare och dopfunt – med deras olika liturgiska funktioner. Så visar målningarna kring Mariaaltaret i norr motiv från Marie barndom och Jesu barndomshistoria, medan det södra sidoaltaret, helgonaltaret, omges av bilder som anknyter till kyrkans skyddspatroner. Invid triumfkrucifixet, under vilket ett Helga kors-altare kan ha stått, återges legenden om det heliga korsets återfinnande, och i det valv längre västerut, varunder dopfunten hade sin plats, påminns församlingen om räddningen genom vattnet i berättelsen om Noas ark, den gammaltestamentliga förebilden till dopet. Samma motiv återger R i Örberga: Maria-motiven i den norra korsarmen, Noa-motiven förstärkta med bilder av Jesu dop och Johannes döparens historia på väggarna i det södra sidokapellet, sannolikt brukat som dopkapell.

R:s målningar präglas av en troskyldig enkelhet men fyller väl sin funktion i kyrkorummet, dels genom sin dekorativa effekt, dels, och viktigare, genom att berätta i bild i samspel med liturgien i gudstjänsten.

Författare

Mereth Lindgren



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Den gotiska konsten (Signums sv konsthist, 1996); Å Nisbeth, Ordet som bild (1995); B G Söderberg, Sv kyrkomåln:ar från medeltiden (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Risingemästaren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6774, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mereth Lindgren), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6774
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Risingemästaren, urn:sbl:6774, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mereth Lindgren), hämtad 2024-04-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se