Meriter

Runestam (före 20 jan 1917 Runebergh), Arvid, f 16 jan 1887 i Grava, Värml, d 11 okt 1962 i Uppsala, Domk. Föräldrar: lantbrukaren o nämndemannen Johannes (Johan) Jonsson o Augusta Andersdtr. Studentex vid H a l i Karlstad 21 maj 06, inskr vid UU 17 sept 06, teol fil ex 31 maj 07, TK 31 jan 10, prakt teol prov 13 dec 10, TL 31 jan 16, disp för docentur 30 maj 17, doc i systematisk teologi 26 juni 17, tf prof i dogmatik o moralteologi ht 17 o 19 sept 20–19 jan 23, ord 19 jan (tilltr 1 febr) 23–vt 38, TD 31 maj 21, allt vid UU, medred för Sv teol kvartalsskr 25–33, prästv 29 maj 32, led av Ekumeniska rådet 34, av allm kyrkomötet 36–53, biskop i Karlstads stift 30 dec 37–31 dec 56, ordf i styr för Sigtunastiftelsen 40–43, i Geijersamf 47–56. – LPS 40.

G 21 maj 1924 i Uppsala, Domk, m Lucie Söderblom, f 16 jan 1902 i Heliga Tref, Upps, dtr till ärkebiskopen Lars Olof Jonathan (Nathan) S o Anna Olivia Forsell.

Biografi

R växte upp som småbrukarson i Grava i Värmland i en syskonskara om sju barn. Han påverkades tidigt av föräldrarnas religiositet, som hade en dragning åt det frireligiösa. Efter studentexamen började han studera teologi i Uppsala. R fick sin akademiska utbildning som lärjunge till Einar Billing (bd 4), en förgrundgestalt i den nya lutherforskningen. R:s egen forskning om Luther och reformationens teologi kom att kännetecknas av stor originalitet. Bland hans vetenskapliga arbeten märks Den kristliga friheten hos Luther och Melanchton (1917) samt Viljans frihet och den kristliga friheten (1921).

R:s vetenskapliga insatser inom systematisk teologi och teologisk etik var betydande. Han var en av intitiativtagarna till Sv teologisk kvartalskrift och tillhörde under många år dess redaktion. I tidskriften publicerades 1925 en principiellt viktig debatt mellan R och Gustaf Aulén (bd 2) om den kristna trons vetenskaplighet. Enligt Auléns vetenskapssyn kunde tron utforskas objektivt oberoende av vetenskapsmannens förhållande till tron, medan R hävdade en subjektiv syn på tron som forskningsobjekt och var kritisk mot lundateologins ensidiga betonande av det objektiva. Denna åsiktsbrytning mellan vetenskap om tro och vetenskap i tro utgjorde en skiljelinje mellan lundateologi och uppsalateologi, två huvudriktningar inom sv teologisk forskning.

För R var gudstro en förutsättning för vetenskaplig utforskning av moralteologiska frågor. Han fann sanningsfrågan ofrånkomlig i en kristen människas tänkande och hade därvid föga förståelse för den lundateologi som sköt sanningsfrågan åt sidan. Då R sökte lösa den kristna etikens grundproblem med vetenskaplig metod, ådrog han sig viss kritik för att vara normativ. Mot detta hävdade R, att vetenskap i etik ej kunde undvika att vara normativ, ej heller att fastställa vad som var god moral.

R var aktiv i den allmänna kulturdebatten och behandlade en rad olika ämnen: samhällets etik och moral, statsmaktens gränser, individualism, materialism, äktenskapets etik, befolkningspolitik och rashygien. Ett grundproblem som han behandlade både som teolog och kulturdebattör gällde människans möjligheter att i den moderna kulturen förverkliga kristendomens moralkrav. I och med detta kom R att särskilt intressera sig för psykologi i kristen belysning. Han ställde härvid den kristna själavårdens teori och praktik mot den freudianska psykoanalysens. R:s viktigaste arbete på detta område var Psykoanalys och kristendom (1928).

Psykoanalysen hade gjort landvinningar på ett område som enligt R borde tillhöra kyrkan, varför han efterlyste en förnyelse av prästutbildningen avseende själavård. Psykoanalysens framsteg visade att behovet av själavård var stort. Detta var enligt R en logisk följd av det demokratiska tidevarvets individualism och moraliska relativism. R konkurrerade med psykoanalysen från en kristen utgångspunkt. Han sökte vederlägga den, då den enligt hans mening byggde på en naturalistisk etik och därmed resulterade i en grundfalsk morallära. Psykoanalysen var enligt R otillräcklig i jämförelse med kristen själavård, eftersom den till skillnad från denna endast räknade med i människan inneboende krafter.

R:s intresse för psykologi hängde samman med hans ansvar som själasörjare. Han inspirerades av den tyske psykologen F Künkel och dennes individualpsykologiska teorier om karaktärsdaning. En annan inspirationskälla var den tyske filosofen och kultursociologen Max Scheler.

Samhällets moraliska kris var ett återkommande tema hos R. Två av hans centrala arbeten på socialetikens och moralpykologins områden var Kristendomen och den moderna nutidskulturen (1924) samt Kärlek, tro, efterföljd: Om moralens anpassning efter verkligheten (1931). Han hävdade att den plikt- och ansvarskänsla som kyrkan hade lärt människorna att hysa gentemot samhället fått ge vika för rationella och egocentriska pliktkänslor. Resultatet blev en icke-kristen social moral på naturens grund.

R var från en moralisk utgångspunkt kritisk mot de värderingar som kom till uttryck i makarna Alva och Gunnar Myrdals (bd 26) skrift Kris i befolkningsfrågan (1935). Enligt R medförde deras propagerande för sociala och familjepolitiska reformer till främjande av nativiteten en moralisk upplösning på sexuallivets område och av äktenskapets etik. Han såg makarna Myrdal som representanter för en ny moral, vilken inte stod i överensstämmelse med kyrkans syn på samlevnad mellan könen. Båda använde enligt R befolkningsfrågan som en murbräcka, dels för denna nya moral, dels för socialpolitiska reformer. I detta fann han en motsägelse, då författarna å ena sidan förespråkade individualistisk frihet på samlivets område men å den andra ställde ett kollektivistiskt krav på att samhället skulle ta ansvar och makt från de enskilda på det sociala området. Därtill menade R att det föreslagna höjandet av välfärden inte med säkerhet skulle fungera som medel för att öka nativiteten, eftersom det tvärtom var välfärd som hos människor hade skapat den rationalitet, som låg bakom det minskade barnafödandet.

R var inte oförstående inför tanken på samhälleliga åtgärder för främjande av en sund människoras i både biologisk och psykologisk mening, varvid han som motiv åberopade det kristna kärleksbudet och omsorgen om nästan. Samtidigt konstaterade han att den människosyn som låg till grund för rasbiologin förvisso inte var den kristna människosynen.

R var tidigt engagerad i den ekumeniska rörelsen. Han gjorde sina insatser inom Life and Work, den socialt inriktade grenen av rörelsen. Han var även engagerad i Oxfordrörelsen i Sverige. Denna representerade för R ekumenik av mer djupgående slag än Faith and Order, den konfessionellt inriktade andra grenen av den ekumeniska rörelsen. Det var generellt så att sv kyrkomän som anslöt till Runestamlinjen inom den teologiska vetenskapen i större utsträckning än de som anslöt till Aulénlinjen var verksamma inom Life and Work; de senare var orienterade mot Faith and Order. Det var det humanistiska inslaget i Runestamlinjen som gjorde att Life and Work låg närmast dll hands.

Det var R:s intresse för moralpsykologi och socialetik som förde honom i kontakt med Oxfordrörelsen. Han kunde datera detta till en söndag i sept 1933, som han refererade till som "söndagmorgonen i mitt liv". Rörelsen blev en väckelse för R. Den stod för en livsstilsorienterad kristendomssyn med inslag av psykologi och terapi. Dess yttersta syfte var att skapa förutsättningar på individplanet för en bättre värld. Moralisk upprustning var nyckelord. R tyckte sig finna en realistisk, kyrklig lösning på frågor om moral, viktiga för individ och samhälle.

Oxfordrörelsen blev dock en besvikelse för R. Han hade från början varit reserverad inför rörelsens anglosaxiska prägel och dess övertro på sin egen politiska genomslagskraft. Detta passade enligt R inte sv kyrklig mentalitet. Han var också kritisk mot att rörelsen orienterade sig mot storpolitik och världshändelser. Han hade en realistisk syn på rörelsens möjligheter och betonade att de sociala och politiska aspekterna inte fick ta överhanden. För R var Oxford en väckelserörelse främst på det personliga planet, och världens politiska problem var inte av privatmoralisk art. I samband med andra världskriget utvecklades Oxfordrörelsen till Moral Re-Armament (MRA). Moralisk upprustning inom politiken sågs som en metod för att förädla demokratin och göra den motståndskraftig mot totalitära ideologier.

I R:s teologi var folkkyrkotanken bärande. Han värjde sig dock mot det nationella draget i denna och betonade det individuella, demokratiska och ekumeniska.

R hade samtidigt ett reserverat förhållningssätt till den demokratiska kulturen. För honom innebar demokratisering inte automatiskt lycka för individer och samhälle. Den individuella frihet som följde med demokratiseringen kunde bli en börda för enskilda individer, när dessa ersatte gamla auktoriteter, däribland kyrkan, med sitt eget självbestämmande. Kampen mellan demokrati och totalitära ideologier gav R möjlighet att tolka den politiska utvecklingen enligt det social- och moralpsykologiska analysschema som han hade utvecklat som teolog och själasörjare. Det var mot bakgrund av den individuella frihetens urartning under demokratin som de totalitära ideologierna hade kunnat växa fram. En etisk och moralisk förvirring hade uppstått, där folken åter började ropa efter politiska auktoriteter. Människor hade inte mäktat att bära det individuella självbestämmandets ansvar utan givit efter för ett behov av att underkasta sig auktoriteter, på vilka de överlät sina ställningstaganden i religiösa, moraliska och politiska frågor.

R var väl förtrogen med de kyrkliga förhållandena i Tyskland. Några av hans viktigaste teologiska arbeten utkom på tyska och han föreläste bl a vid universitetet i Göttingen och vid Lutherakademin i Sondershausen. Under Ekumeniska rådets möte 1935 framhöll R att modern protestantisk teologi i Tyskland hade sanktionerat statens maktanspråk och därjämte själv anammat ett nationalistiskt tänkande, mot vilket han riktade skarp kritik. R tog avstånd från Deutsche Christen, som representerade nationalsocialismen inom den tyska kyrkan. Dennas folknationella teologi åberopade skapelseordningen för att sanktionera nationalismen, men för R var detta en dunkel och outredd tanke i protestantisk teologi. Han framhöll att såsom skilda nationella kyrkor förmådde kristenheten inte åstadkomma någonting i politiken, eftersom lojaliteten mot det egna folket förlamade kyrkans handlingskraft. Det var i den ekumeniska rörelsen som kyrkan framträdde med sitt sanna övernationella väsen, menade R.

I skriften Statsmaktens gränser (1935) preciserade R den lutherska synen på statsmaktens gränser: statens rätt begränsades av den enskildes rätt, andra staters rätt och kyrkans rätt. En bidragande orsak till statens makttillväxt fann R i den auktoritetskris som hade drabbat människorna när den kristna kyrkan förlorade sin centrala ställning i samhället under demokratiseringen.

Konfrontationen med de totalitära ideologierna föranledde R att revidera sin tidigare uppfattning om kyrkans politiska neutralitet. Under normala förhållanden hade kyrkan ingen politisk åskådning att rekommendera och tvingades då inte av det omgivande samhället att ha någon, menade R. I en tid då den öppet utmanades kastades dock alla argument mot ekumenisk aktivitet och politiskt ansvarstagande över ända av de faktiska förhållandena. R:s revidering bestod inte i en ny syn på kyrkans roll utan i en utökning och specificering av denna roll, som tvingades fram av en exceptionell politisk situation. I princip kvarstod hans tidigare uppfattning att kyrkan kunde vara opolitisk så länge den lämnades i fred. R avvisade tanken på ett kristet politiskt parti eftersom ett sådant skulle stå i strid med folkkyrkotanken.

Kampen mellan demokrati och totalitära ideologier hade, enligt R, det goda med sig att de demokratiska idéerna förädlades och blev förankrade i högre ideal än individualistiska frihetsideal. Konfrontationen medförde en allmän uppvärdering av demokratin, något som också omfattade R själv. En förstärkt fosterlandskänsla och en ökad försvarsvilja bland demokratins anhängare var enligt honom positiva effekter av att demokratin utsattes för ett utifrån kommande tryck.

Sedan R hade blivit vald till biskop i Karlstads stift försökte han i sitt herdabrev klargöra sin syn på den kristna kyrkans förhållande till det omgivande samhället, med anledning av en pågående debatt om kyrkans förhållande till demokrati och frihet. Enligt R kämpade kristendom och kultur på samma sida, mot okultur och barbari. Detta innebar dock inte att kristendomen kunde sluta förbund med kulturen, ty det var enligt R inte säkert att kulturen påverkades bäst genom "ett programenligt avtal mellan parterna". Han skrev i herdabrevet: "Det egendomliga förhållandet visar sig istället ofta föreligga, att den största kulturinsatsen gjorts av en kristendom, som tog avstånd från och levde på sidan om kulturlivet i stort."

R var en respekterad kyrkoledare, predikare och lärare. Han hade god kontakt med människor i och utanför kyrkan. För vidareutbildning av stiftets präster införde han ett seminarium som blev förebild för andra stift. Han utvecklade stiftsgården i Dömle till en knutpunkt för verksamheten inom sitt stift; den stod färdig 1946. R var också med om att bilda Geijersamfundet 1947 vid hundraårsminnet av Erik Gustaf Geijers död. I samband med detta tog han initiativet till Geijerskolan i Ransäter, en folkhögskola på kristlig grund i Geijers anda. Där möttes folkbildning och akademisk bildning; den utvecklades även som musikskola.

Uppsala och Karlstad var två poler i R:s liv. Han släppte aldrig den teologisk-vetenskapliga uppgiften. Även under tiden som biskop utgav han teologiska arbeten; bl a analyserade han den teologiska utvecklingen i skriften Svensk kyrka och teologi i dag (1953). Han tog där avstånd från tre huvudriktningar i tidens sv teologiska och kyrkliga debatt: antiliberalismen, antipietismen och högkyrkligheten. Efter biskopsåren i Karlstad återvände R som professor emeritus till Uppsala, där han ledde teologiska extraseminarier i sin bostad. Han var en centralgestalt inom sv kyrklighet ända till sin död. – På sin 60-årsdag erhöll R festskriften Budskapet och budbäraren (1946).

Författare

Lars Gunnarsson

Arkivuppgifter

R:s arkiv i UUB. – Brev från R i GUB (bl a till O Hippel oj Furuskog), KB (bl a till John Ericsson o Märta Lindqvist), LUB (bl a till E Billing, J Lindblom, E Newman o E Rodhe), RA, UUB (bl a till T Andrae, H Blomberg, J A Eklund, H S Nyberg, N Söderblom o G Thörnell samt många till G Rudberg) o i Sigtunastiftelsens arkiv (många till M Björkquist).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Luthers religiösa budskap. Föredr ... på Råbäck av A. Runebergh ("Med Jesus fram bland de skaror unga!", föredr från de kyrkliga ungdomskurserna sommaren 1915, Sthlm 1915, s 43–62). – Luthers inre utveckling till reformator. Två föreläsn hållna på kyrkliga ungdomskurser sommaren 1916 av A Runebergh. Upps 1916. 40 s. (Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie n:r 60 [omsl].) – Luthers frihetskamp (Årsbok för 1917 till församlingarna från Stockholms prästsällskap, Sthlm 1916, s 28–54; undert A Runebergh). - Den kristliga friheten hos Luther och Melanchton. Akad avh ... Upsala. Sthlm 1917. X, 285 s. – Georg Normans teologiska åskådning i dess förhållande till de tyska reformatorernas (Bibelforska- ren, årg 37, 1920, Upps s 259–283). – Wilhelm Herrmanns teologi. En kritisk studie. Upps (tr Göttingen) 1921. VIII, 207 s. – Viljans frihet och den kristliga friheten. En undersökn i Luthers teologi. Upps (tr Lovisa) 1921. VIII, 224 s. – Föreläsningar om religion och moral. Upps ([omsk] tr Greifswald) [1921]. 144 s. – Om den värmländska allmogens liv i helg och socken under gångna tider (En bok om Värmland av värmlänningar, d 3, Upps... 1921, 4:o, s 137–228; tills med Sixten Samuelsson). – Max Schelers etik. Några konturer (Vår lösen, Till Einar Billings femtioårsdag [omsl; variant av Vår lösen, 1921, n:o 19/20], Upps 1921,4:o, s 271–278). – Etikens krisdighet (Teologiska studier tillägnade Erik Stave Upps 1922, s 284-297). – Det kapitalistiska tidevarvets människa (I andliga tidsfrågor. Urval ur Sv dagbladets serie ..., Sthlm 1923, s 66–80). – Kristendomen och den materiella nutidskulturen. Sthlm 1924. 147 s. – Inbjudning till teologie doktorspromotion vid Uppsala universitet lördagen den 31 maj 1924 ... Upps 1924. 7 s + följ arb. – En katolsk kritik av en luthersk distinktion. Upps 1924, 23 s. (UUÅ, 1924, [bd 2,] Program 2.) – Utlåtande. Till Teol fakulteten i Lund (Handlingar rörande tillsättandet av lediga professorsämbetet i systematisk teologi ... vid Universitetet i Lund 1923–1924, Lund 1924, s 59–80). – Bibel och teologi (Berättelse och redovisning av Svenska bibelsällskapets styrelse för år 1924, [omsl: Sv bibelsällskapets 100. årsberättelse ...jämte högtidstal... 29 mars 1925,] Katrineholm 1925, s 15–25). – Den enskilde och gemenskapen i katolsk och evangelisk kristendom (Svensk tidskrift, årg 1, 1924, Sthlm, s 460-468). – Hvad tro vi egentligen om Gud? (Föredrag på Nord. studentmötet i Trondhjem 1924.) (Kirke og kultur, bd 31, 1924, Kristiania, s 511–516; från Vår lösen s å). – The essence of Christian love. [Rubr.] Sthlm 1925. 4:o. (5) s. (Universal Christian conference on life and work Stockholm 1925 [sidrubr].) Även i The Christian Union quarterly, vol 15, 1925, Baltimore, s 143–155. Tysk utg: Das Wesen der christlichen Liebe ... (5) s. (Weltkonferenz fur praktischen Christentum ... .) Sv sammanfattn: Den kristna kärlekens väsen. [Rubr.] Sthlm 1925. 4:o. (2) s. Omtr i resp: The Stockholm conference 1925, the official report... ed by G. K. A. Bell, Oxford 1926, s 141–156, Die Stockholmer Weltkirchenkonferenz Amtlicher deutscher Bericht ... von A Deissmann, Berlin 1926, s 186–195, o N Söderblom, Kristenhetens möte i Stockholm augusti nitton-hundratjugufem .... Sthlm 1926, s 362–364). – Inledning (M Luther, Om den trälbundna viljan, Sthlm 1925, s V-LXXIX). – Nytta och lust (På vakt, utg av Styrelsen för Svenska riksförbundet för sedlig kultur [titelrubr: Skriftserie ...], årg 11, h 1, [omsl,] [Sthlm, tr] Falköping 1925, s 9–11). – Was Liebe ist (Das evan-gelische Deutschland, Jahrg 2, 1925, Berlin, 4:o, s 407–409). – Naturligt och kristligt (Till ärkebiskop Söderbloms sextioårsdag Sthlm 1926, 4:o, s 431–448). – Karitet och religion (Svenska Röda korset, tidskr årg 18, 1926, Sthlm, 4:o, s 1-3). – Kristendomen och samhällsproblemen (ibid, 19, 1927, s 304–310). – Kärlek och sedlighet (I Broman m fl, Sexuell hygien, sexual-etiska föreläsningar, Sthlm 1927, s 94–112). – Nationalekonomisk världsbetraktelse (Kristen gemenskap [rubr], [årg 4,] 1927, Upps, n:r 2, s 1–3). – Psykoanalysens "teologi" (Församlingsbladet – Evangeliskt veckoblad, årg 24, 1927, Sthlm, 4:o, s 353, 368). – Psykoanalys och kristendom. Sthlm 1928. 94 s. (Religionsvetenskapliga skrifter, 14.) 2., utök uppl 1941. 126 s. 3. uppl 1954.188 s. [Ej i serien.] Övers: Psycho-analyse und Christentum, Gütersloh 1928, 85 s (Studien des apologetischen Seminars in Wernigerode, H 22); Psychoanalyse en christendom, Zeist [1929], 158 s; Psychoanalysis and Christianity, Rock Island, 111., 1958, 194 s. – Evangelisk askes (Kirke og kultur, 35, 1928, Oslo, s 260–275; från Vår lösen 1927). – Johan Calvin (Religiösa gestalter. Radioföredr Sthlm 1929, s 65–80). – Inledning / Introduktion i Luthers teologi med ledning av hans skrift om den kristna friheten (M Luther, Om en kristen människas frihet, Sthlm 1929, s 5–8, 69–135). – Utlåtande. Till Teol fak i Upsala (Handlingar angående professuren i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet.... Upps 1929, s 14–46). – The possibility of Christian social ethics (Stockholm, international review for the social acdvities of the churches, vol/Jahrg 2, 1929, Göttingen, s 241–250). – Psykoanalysens dubbla psykologi (Kirke og kultur, 36, 1929, s 5–15). – De skiljaktiga ståndpunkterna rörande samvetsfriheten inom de båda kyrkorna (Katolicismen och de "blandade" äktenskapen. Artiklar i Karlstads-Tidn med anl av en i Sv dagbladet insänd art..., Karlstad 1930, s 48–50). – Das Naturgesetz, das Gesetz der Werke und die Gnade (Christentum und Wissenschaft, Jahrg 6, 1930, Dresden, s 89–100). – Kärlek, tro, efterföljd. Om moralens anpassning efter verkligheten. Sthlm 1931. 251 s. Övers: Liebe, Glaube, Nachfolge Giitersloh [1931], VI, 186 s. – Gudstro och självkännedom (Ordet och tron, till Einar Billing Sthlm 1931, 4:o, s 124–142). – Tre människouppfattningar (Studier och tankar tillägnade J. A. Eklund ... 7 jan 1933, Sthlm 1932, 4:o, s 189–209). – Was wir wollen (Die Eiche, Vierteljahrschrift fur Freundschaftsarbeit der Kirchen, Jahrg 20, 1932, Gotha, s 311–318). – Ekumeniskt sinne (E Eidem, A R & N. J. Nordström, Svenska ekumeniska föreningens skriftserie: Ekumeniska grundtankar, Upps 1933, s 21–31). – För prästens studier. Litteratur i etik (Ny kyrklig tidskrift, årg 2,1933, Upps, s 197–200). – Lidandets problem. Fragment av en inledning (Gåva och krav, skrifter tillägnade Manfred BjörkquistSthlm 1934, 4:o, s 294–314). – Eröffnungsgottesdienst am 29. 7. 34. Predigt ... Die MachtdesLichtes. 1 Joh. 1: 5-9 (Nachrichten derLu-ther-Akademie in Sondershausen [rubr], Nr [Heft] 8, [Sondershausen, tr] Göttingen 1934, s 11-17). - Das Christentum und der Staat (Kirche und Welt: Studien und Doktimente, Bd 3. Die Kirche und das Staatspro-blem in der Gegenwart, Genf 1934, s 102–133; 2. erweiterte Aufl 1935). – Sermon préché en anglais dans la Cathédrale de Ribe le 2 aout 1934 (UAmitié inter-nationale, bulletin trimestrielle du Comité francaise de l'Alliance universelle pour 1'amitié internationale par les églises, année 12, 1934, Paris, s 4–9). –Statsmaktens gränser. Sthlm 1935. 31 s. – Oxfordgrupprörelsen. Sthlm 1935. 26 s. (Tills med S Mowinckel.) 2. uppl 1940. – Äktenskapets etik. Sthlm 1935. 217 s. 2. uppl s å. 3. tuök uppl: Karlekslivets och äktenskapets etik. 1948. 245 s. Övers: Avioliiton etiikka, Porvoo & Hfors 1938, 264 s. – Den kristna auktoriteten och staten (Sv ekumeniska föreningens skriftserie: M Björkquist o A R, Kristendom och stat, Upps 1935, s 37–63). – [Livsåskådningsfrågan (inlägg)] (Debatt i befolkningsfrågan, Sthlm 1935, s 56–63, Replik till docent Höjer s 70 f; även i K A Edin ... [ m fl ], Vårt folks framtid, uttalanden i befolkningsfrågan vid kyrkliga mötet i Stockholm 1935, Sthlm 1935, s 55–69: Livsåskådningsfrågan). – Budskapet västerifrån (Församlingsbladet 32, 1935, s 49-51; radioföredrag).-Kristusbildens äkthet (ibid, 33, 1936, s 50 f; d:o). – Värdenas rangordning (Rotary Norden, årg 1, 1936, Oslo, 4:o, s 329–335). – Präst och läkare. Ett obetydl utvidgat radioföredr (22/12 1936) (Ny kyrklig tidskrift, 6, 1937, s 16-26). – Gustaf Lizell. In memoriam (Föreningen "Nationen och hembygden", Vårhälsning, [2,] 1937, Upps, s 1-3). – Das Glück als sittliche Lebensmacht (Wort und Tat, Jahrg 13, 1937, Wicheln-Berlin, s 193–201). – Herdabrev till Karlstads stift. Sthlm 1938. 170 s. 2. uppl s å. – Vi tro på Jesus Kristus (Länstidningens i Vänersborg B-upplaga: Nytt liv, med nyheter från Oxfordgruppens front, 1938, nr 5, s 5 f, o 6, s 4–6; efter Vår lösen). – Det går dom över världen ... om tidsläget (ibid, nr 20, s 8). – Återblick på Uppsala (Meddelanden från Uppsala kristliga sludentför-bund [rubr], 1938, Upps, 4:o, s 26–31). – Se, jag bådar Eder en stor glädje (Julglädje, utg av Värmlands läns blindförening, 1938, Sunne, 4:o, s 4 f). – Stjärnan och lampan (Svenska kyrkans missionstidning, årg 64, 1939, Upps, s 1 f). – Lojalitet mot Jesus Kristus! Nyårspredikan i Karlstads domkyrka d 1 jan 1940. Karlstad 1940. 7 s. – Predigt in der Trinitatiskirche in Sondershausen den 4. Aug. 1940 ... Der Pharisäer und der Zöllner (Nachrichten der Luther-Akademie ...,24,1940, s 4-8). – Hosianna. Predikan vid advents-vesper i Karlstads domkyrka l:a sönd. i advent 1941. [Rubr.] Karlstad 1941 [omsl]. 8 s. - I Karlstads domkyrka fjärde söndagen i advent 1938 ... / ... den 24 mars 1939 ... (Våren herdar. Prästvigningstal, saml o utg av E Nyström, Sthlm 1941, s 138-149). - Tal utgående från Luk. 17:10 [vid jordfästning av offren för en sprängolycka] (In memoriam: Björkborn 17 dec 1940 [omsl], Sthlm 1941, s 27–30). – Hur danas karaktären? (Rotary Norden, 6, 1941,Gbg, 4:o,s 80-84). – Livets risk (Ungdom som vill, ungdomsutställningen i Kristinehamn d 26 juli – 9 aug. 1942, Kristinehamn 1942, [omsl,] 4:o, s 4). – På lång sikt (Sigtuna-stiftelsen tjugofem år, Sthlm 1942, s 259–262). – Arbetslivets etik ([Värmländska ingeniörsföreningen,] Meddelande nr 17. Värmländska ingeniörsföreningen 1917-1942 [omsl Jubileumsskrift], Karlstad 1942, s 51–62; även sep, 12 s). – Kristendom och världsförbättring (F Ström & A R, Kristendom i krig, Sthlm 1942, s 147–278; även sep utg med omsl 1944). – Tal efter medaljutdelningen vid Götverkshallen i Hagfors den 26 sept. 1943. [Rubr.] Filipstad 1943. (4) s. (Uddeholms aktiebolags 275-års-minnesfest.) – Kyrka och skola (Folkskoleseminariet i Karlstad 100 år. Minnes-skr tillägnad rektor Albin Olsson, Karlstad 1943, s 20–29). – Uppståndelseliv (Kultur och kristendom. En vänbok till Harry Blomberg Sthlm 1943, s 131–139). – Präst och kantor i samarbete (Kyrkomusikernas tidning, årg 8, 1943, Malmö, 4:o, s 96–98, 104 f). – Hemmafrontens missionsmotiv (Svenska kyrkans missionstidning, 68,1943, s 250 f). – Jagiskhet och saklighet. Till läran om rättfärdiggörelsen genom tron. Sthlm 1944. 176 s. – Rättfärdighet och barmhärtighet (Världsmoral, utg av Johan Hansson, Sthlm 1945, s 29 f). – Andaktslitteratur och andaktsläsning (Kirken og Tiden, 1945, Khvn, s 21–27). – Biskopsord om diakonien (Hälsning från Samariterhemmet, årg 32, 1945, Upps, s 66 f). – Tämän maailmanajan ihminen (Y Alanen m fl, Eläväyhteys, Kuopio 1946, s 9–24). – Valtio ja kirkko (ibid, s 44–99). – Förvandlade bekymmer / Förvandlad glädje / Förvandlad syn (Ett urval morgonandakter hållna i radio ... red av E Arbin, saml 4. Under 1945: Del trygga ordet, Sthlm 1946, s 181-191 [8, 9 o 10/10]). – Den okände värmlänningen ... Några drag i värmlänningens religiösa kynne (Värmland, ett storslaget o egenartat landskap, Sthlm 1946, 4:o, s 15–18). – Den som skulle komma. Tredje sönd i advent d 16 dec 1945 (Djursholms kapell femtio år, Sdilm 1948, s 109–114; predikan). – Människa och kristen. Sthlm 1949. 215 s. – Guds eviga nu (Korsbaneret, kristlig kalender för året 1949, Rock Island, 111., u å, s 15–20). – Idealismus, Idealität und Christentum (Das Menschenbild im Lichte des Evangeliums. Festschrift zum 60. Geburtstag von Emil Brunner, Zurich 1950, s 121–137). – Låtom oss bedja. Nyårspredikan (Hörde Ni, årg 3, 1950, Sthlm, s 136-142). – Den kristna synen på arbetet (Militärhemmet, nr 12, Karlskrona 1950, s 8-14). – Tro och tvivel. Sthlm 1951. 118 s. – Folkkyrka och trossamfund (Svensk kyrkotidning, årg 47, 1951, Upps, 4:o, s 661–664). – Den vackra kärleken. Brev till Sveriges ungdom (Det bästa, årg 9, 1951, Sthlm, nr 7, s [2 o 135 = omslagets insidor]). – Kyrkan och demokratiseringen (Karlstads stift i ord och bild, Sthlm 1952,4:o, s 15-24). – Från Diakonistyrelse ull Rikskyrkoråd (Vår kyrka, årg 91, 1952, Sthlm, 4:o, nr 46, s 2 f). – Kampen kring sexualundervisningen (Prismet, tidsskr for skole og heim, årg 3, 1952, Oslo, s 1-4, 7 f), – Svensk kyrka och teologi i dag. Sthlm 1953. 43 s. – Tror du detta? Predikan över evangeliet om Lasarus' uppväckande. Gbg [1953]. 14 s. – Synpunkter på det luthersk-protestantiska kyrkorummets utformning. (Ur prisnämndens utlåtande) (Byggmästaren, årg 33, 1954, Sthlm, 4:o, uppl A: Arkitektur, s 119). – Jungfrulighet och moderlighet (Karlstads stifts julbok, 1954, Karlstad, s 17-22). – Huru blir Gud verklig för sökande nutidsmänniskor? Referat (Kyrkobröderna, årg 31,1955, Sthlm, 4:o, s 138-145). – Die heutige schwedische Kirche und Theologie (Evangelische Theologie,Jahrg 15,1955, Munchen, s 22–40). – Släkten följa släktens gång (Värmland, vår hembygd, [årg 1,] 1956, Karlstad, s 17–19). – Du är Messias – du är Petrus. Med svenskamerikaner i Karlstads domkyrka d 4 juli 1956 (ibid, [2,] 1957, s 21–27). – Frälsningsvisshet. Föredr på 'Vadstenamötet" i Medevi brunn den 17.8.1957 (Linköpings stifts julbok, årg 52,1957, Linköping, s 25–36). – Fasthet och föränderlighet i moralen. [Stora Tuna, tr] Upps 1958. 30 s. – Vi behöver varandra (Svenska kyrkohjälpen, 1958, Sthlm, nr 2, s 3 f). – "Han var storvulen och generös med drag av överdåd---" [minnesord över Svante Påhlson] (Finland och vi, 1959, Sthlm, nr 3-4 [omsl], s 22, 25). – Der möderne Mensch und die Rechtfertigung (Evangelisch-Lutherische Kirchenzeitung, Jahrg 13, 1959, Berlin-Grunewald, 4:o, s 149-153; även Kirche und Verkundigung, Aufsätze zum Kerygma der Ge-genwart, Berlin 1960, s 376-387). - Folkkyrkan (Ny kyrklig tidskrift, 29,1960, s 49-64). - Tal vid Karlstads H. a. läroverks årsavslutning den 8 juni 1961 (Kristendomslärarnas förenings årsbok, årg 6, 1962, Upps, s 5-9). – Geijerskolan: Idé och tillkomsthistoria (Nationen och hembygden, skriftserie utg av Värmlands nation i Uppsala o Föreningen Nationen 9, Upps 1964, s 7–15). – Hur blir Gud verklig? Några tal o predikningar ... Postumt utg. Karlstad 1968. 92 s. – Förord i: A Ström, Svenskt och tyskt om folk och kyrka, Sthlm 1935, H Hogsbro, Oxford tolkat, Sthlm 1937, 2. uppl 1939, O Chambers, Allt för Honom, dagliga betraktelser, Sthlm 1939, 2.-5. uppl 1940, 1943, 1944, 1949, T Lindblom, Kraft att leva, en årg predikningar, Sthlm 1951, [kapitlet Värmland] (Med kungen och folket, på eriksgata genom sv bygder ..., d 1, Sthlm 1957, 4:o, s 499), E Billing, Herdabrev till prästerskapet i Västerås stift, 2. uppl Sthlm 1962; bidrag i: Bibelforskaren 1918, 1920–22 (recensioner), Vår lösen, 1921, 1923–24,1926–28, 1932–34, 1937–38, 1940–42, 1945, 1947, 1953, Upps, 4:o, Zeitschrift fur systematische Theologie, 1, 19[23-]24, 3, 1925[–26], 4, 19[26–]27, 6, 1928[–29], 7, 19[29-]30, Gütersloh, 17–18, 1940–1941, Berlin, Svensk teologisk kvartalskrift, 1925–33, 1937–38, 1940–41, Lund, 4:o, Kristen gemenskap [tidskr med samma titel 1927 se ovan], 1928–32, 1934–35, 1938, 1940–41, 1945, 1947-48, 1950, 1953, 1959, Upps Karlstads stifts julbok, 1934, 1938–43, 1945–48, 1950, 1952, 1954, 1956, 1959, 1961, 1963, Karlstads stiftsblad, 1937–46, 1949, 4:o, 1952–56, 1962, fol, Svenska posten, familjens veckopost, 1960: 16, Jönköping, fol, Ergo, Upps, 4:o, Biblioteksbladet, Sthlm (rec sign A. R-m), Goodwill, a journal of international friendship, London, se vidare UUM 1937-1950, Upps 1953, s 479-481, o A Edestam, Karlstads stifts herdaminne Karlstad 1975, s 149–151; vidare bl a: tidn Upsala 1911: 19/12, 1913: 27/11, 3 o 10/12 (sign Dixi), SvD före 1921 (rec), 1923: 23 o 30/9, 1924: 23/11, 1925: 8/3, 1954: 26/3, 1960: 13/3, 1962: 2/2, Dagens tidning, Sthlm, 1926: 15/10, 1929: 30/4, 15/6, UNT 1928: 9/6, Karlstads-Tidningen 1930: 4 o 21/2, 1945: 27/3, Nya Wermlands-Tidningen, Karlstad, 1940: 7/11, 1943: 3/12, 1944: 13/9, 30/12, 1945: 9/5, 1946: 11/9,1949: 3/1, 1956: 24 o 28/9, 5/11, Vetlanda-Posten 1945: 2/3, Hallands Nyheter, Falkenberg, 1945:17/3, Västerbottens folkblad, Umeå, 1945: 17/3, Fryksdalsbygden, Kristinehamn, 1945: 11/9, Norrländska socialdemokraten, Boden, 1950: 17–18/11, Filipstads Tidning, 1952: 31/7, St-T 1959: 15/1, Aftenposten, Kristiania/Oslo.

Redigerat: Svensk teologisk kvartalskrift. Årg 1–9, 1925-33. Lund. 4:o. (Tills med G Aulén, E Eidem & Y Brilioth.) – I redaktionskomm för Kristen gemenskap, 1935–1962: h 3, Upps..

Källor och litteratur

Källor o till: ED:s konseljakter 19 jan 1923, nr 39, o 30 dec 1937, nrl.RA.

Allm kyrkomötets prot 1936–53; F Alsterlind, Minnesteckn över biskop A R (dens, Sädet glimmar: minnesteckmar . . . : prästmötet i Karlstad 1965, 1965); dens, A R (Karlstads hm, 1, 1975); G Bexell, Teol etik i Sverige sedan 1920-talet (1981); R Bring, Den sv Lutherforskn:en under de sista tre decennierna i dess samband med den systematiska teologin (Teol tidsskr [Finland] 1931); M Fries, Metafysiken i modern sv teologi (1948); T Hall, A framework for faith: Lundensian theological methodology in the thought of Ragnar Bring (1970); F Holmström, Skall moralen "anpassas" efter verkligheten?: en kritisk analys av problemställn:en i prof A R:s arb "Kärlek, tro, efterföljd ..." (1932); L Gunnarsson, Kyrkan, nazismen o demokratin: åsiktsbildn kring sv kyrklighet 1919–1945 (1995); A Jarlert, The Oxford Group, group revivalism, and the churches in Northern Europé, 1930–1945, with special reference to Scandinavia and Germany (1995); H Lindroth, A R (Karlstads hm, 1, 1975); M Lithner, Biskop R:s "Kristendom o världsförbättring" (Arbetaren 10 juli 1944); H Malmgren, En biskop är anklagad!: biskop A R:s o landsfogde Anders Holmströms övergrepp mot komministern Hilding Malmgren i dokumentariskbelysn (1944); R Persenius, Kyrkans identitet: en studie i kyrkotänkandets profilering inom Sv kyrkan i ekumeniskt perspektiv 1937–1952 (1987); H Sjöström, Själavård ifrågasatt: studier i sv själavårdsdebatt från Poul Bjerre till Göte Bergsten (1979); SMoK; B Sundkler, Nathan Söderblom o hans möten (1975).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arvid Runestam, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7036, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gunnarsson), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7036
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arvid Runestam, urn:sbl:7036, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Gunnarsson), hämtad 2024-04-24.