Meriter

2 Petrén, Karl Anders, bror till P 1, f 2 dec 1868 i Halmstad, Malm, d 16 okt 1927 i Lund. Mogenhetsex vid Lunds h a l 5 juni 85, inskr vid LU 28 aug 85, med fil ex 10 nov 86, innehade amanuenstjänster periodvis ht 87–vt 97, bl a hela läsåren 93–95 o 96–97, MK 22 febr 90, allt vid LU, bitr läk vid Ronneby hälsobrunn somrarna 91–96, ML vid LU 28 april 94, disp 14 dec 95, doc i prakt medicin 15 april 96, MD 30 maj 96, allt vid LU, intendent vid Nybro badanstalt 97–01, tf laborator i experimentell fysiologi vid LU läsåren 99–02, prof i prakt medicin vid UU 21 juni 02–10, VD vid Uppsala akad sjukhus maj 03–juni 10, led av stadsfullm i Uppsala 05–10, av hälsovårdsnämnden där 06, ordf där 07–10, ordf i styr för Vattholma sanatorium, Lena, Upps, 05–10, för Uppsala stads dispensär 05–10, sakk i tuberkuloskomm 06–08, led av univ:examenskomm mars–nov 06, prof i prakt medicin vid LU från 10 juni 10, överläk vid Länslasarettets i Lund med avd från 10, ordf i komm ang tuberkulosvården i Malmöhus län 10–15, led av stadsfullm i Lund 11–16 o 18–20, överläk vid Ramlösa hälsobrunn, Malm, 12–21, ordf i styr för Lunds stads dispensär 12, i 1913 års arsenikkommission april 13–april 19, i Lunds stads tuberkuloskomm 14, andre ordf i direktionen för Orupssanatoriet, Bosjökloster, Malm, 15, ordf i styr för Blinkarps tuberkuloskoloni, Röstånga, Malm, 15–23, i centralstyr för Malmöhus läns dispensärer från 15, v ordf i styr för Sydvästra Skånes sjuktransport- o räddn: sällsk 16, ordf där 22, led av komm:er ang den med undervisn juni 18–dec 19 o okt 23, sjukhusdir vid Lunds lasarett 21, ordf i styr för Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte från 21, led av direktionen för Lunds hospital o asyl från 23, av bestyr för Nord insulinfond från 24, ordf i styr för Kulturhist fören för södra Sverige från 25. – FS 11, LVA 11, LVVS 21, led av ett flertal utl akad:er o lärda sällsk.

G 17 mars 1898 i Malmö, S:t Petri, m sin blivande svägerska Emma Ulrika Beijer, f 4 dec 1876 där, ibid, d 18 dec 1959 där, ibid, dtr till grosshandlaren Gottfried B (bd 3) o Syster Anna Lovisa Christina Ultima Kjellman.

Biografi

Karl P började sin vetenskapliga forskning hos fysiologen Magnus Blix (bd 4) och fick sin första arbetsuppgift 1889. P uppger i sin självbiografi att det var under åren på Fysiologen hos Blix som hans håg väcktes för forskningen som livsuppgift. P:s tidiga vetenskapliga arbeten behandlade fysiologiska frågeställningar, men han övergick snart till att studera rent kliniska problem. Senare i livet hävdade han den kliniska iakttagelsens stora roll för forskningen och sjukvårdens utveckling.

I sitt avhandlingsarbete studerade P patologisk-anatomiskt ryggmärgsförändringarna vid perniciös anemi och nådde resultat av stort kliniskt värde. Hans stora intresse kom sedan att ägnas klinisk neurologi och forskning inom detta område. 1895–96 studerade han hos neurologen J Déjèrine i Paris och tog starka intryck av honom. P:s andre store lärare var internisten B Naunyn i Strassburg vid vars klinik han vistades 1897–98. Mellan dessa två studieresor var han amanuens vid Medicinska kliniken i Lund. Praktiska erfarenheter skaffade han sig i sin privatpraktik och i sin verksamhet som brunnsläkare.

Merparten av sin stora arbetsförmåga ägnade P emellertid åt forskningen. Sitt vetenskapliga arbete inriktade han på nervsystemets sjukdomar såsom gångrubbningar i högre ålder, bl a den störning av gången som i litteraturen bär P:s namn, därtill myelit, syfilitiska förändringar i ryggmärgen, poliomyelit och utvecklingsanomalier i centrala nervsystemet. De sensibla banorna i ryggmärgen var inte helt klarlagda, men P kunde lämna viktiga bidrag genom analys av ett stort material, delvis eget men mestadels sammanställt ur litteraturen, om följdtillstånd efter knivhugg som drabbat ryggmärgen. Han påvisade de olika banorna för smärt- och temperaturförnimmelser och för berörings- och muskelsinnena.

I en serie arbeten behandlade P sjukdom i de perifera nerverna, lungtuberkulos och magsårssjukdom. Framför allt var det dock ämnesomsättningssjukdomar och endokrinologiska frågeställningar som kom att engagera honom, och diabetes mellitus – sockersjuka – blev huvudintresset. Han ägnade sig särskilt åt acidosens – syraförgiftningens – problem vid svåra fall av sockersjuka. Tidigare hade man sökt komma till rätta med denna komplikation genom att kombinera inskränkning i tillförseln av kolhydrater med svält under vissa dagar, vilket emellertid medförde andra problem. P fann att en minskning av äggvitetillförseln – väveinnehållet i dieten – hade en gynnsam inverkan. Han införde därför i svåra fall av diabetes en kost bestående av grönsaker och fett, den s k Petrén-kosten, som gav gynnsamma resultat, när patienten kunde förmås att acceptera den ensidiga dieten som kallades "späck och gurka". Den tidigare använda svälten kunde därmed undvikas.

Resultaten av sina mångåriga studier publicerade P 1923 i det monumentala verket Diabetes-studier på nästan 1 000 sidor. När boken utkom hade insulinet nyss upptäckts (1921), och hans livsverk kunde kanske te sig överflödigt. P ger emellertid en bild av den samlade kunskapen om diabetes fram till 1920-talets början, vilket är av stort intresse ur medicinhistorisk synvinkel, och dessutom en uppfattning om dietens stora betydelse – en kunskap som delvis tappades bort under insulinepokens första decennier. I ett tillägg i slutet av boken meddelar P att insulinet upptäckts och att detta kommer att förändra terapin men tillfogar att den dietetiska behandlingen vid diabetes är viktig och ej får försummas.

Enligt samtida källor var P framstående som klinisk lärare – trots sin korta kliniska erfarenhet när han utnämndes till professor 1902. Hans klara framställningskonst parad med kritik gjorde hans ronder, demonstrationer och föreläsningar mycket uppskattade. Han hade förmågan att stimulera sina medarbetare till vetenskapligt arbete, men han var också en fordrande chef, som kunde säga ifrån när någon inte levde upp till hans krav.

P var intresserad av internationellt samarbete och gjorde en stor insats för detta under och efter första världskriget. Han deltog flitigt i internationella kongresser och hade ett vidsträckt kontaktnät. Inte minst var han förkämpe för det nordiska samarbetet för forskning och utbildning. Efter unionsupplösningen 1905 verkade P för ett återupptagande av de internordiska förbindelserna och de nordiska invärtesmedicinska kongresserna. Han utgav också tillsammans med Knud Faber från Danmark, Klaus Hansen från Norge m fl Lärobok i intern medicin (1915–18), som var den första nordiska läroboken i ämnet. Han var också drivande vid grundandet av den nordiska acta-serien Acta psychiatrica et neurologica.

P:s skicklighet som organisatör och förhandlare utnyttjades i flera avseenden vid sidan av klinikchefskapet. Under Uppsalaåren medverkade han vid inrättandet av den första tuberkulosdispensären i Sverige och senare i Lund, när han flyttat dit 1910. Han var aktiv vid tillkomsten av och i ledningen för sanatorierna i Vattholma utanför Uppsala och Orup utanför Lund. Ett viktigt arbete utförde P som ordförande i den av regeringen tillsatta arsenikkommissionen, som hade att utreda de allmänt fruktade riskerna för arsenikförgiftning från tapeter och färger i bostäder. Kommissionen kunde fastslå att sådana risker inte fanns, och arsenikförgiftning som sjukdomsorsak kunde avskrivas. P:s intresse för politiska och kulturella frågor framgår av hans ledamotskap i stadsfullmäktige i Uppsala och Lund, där han representerade de frisinnade, och hans ordförandeskap i Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige. P uppges ha varit respekterad och högt uppburen av kolleger och vänner (Bergmark).

Författare

Lars Thorén

Arkivuppgifter

P:s brevsaml (33 vol) i LUB. – Brev från P i LUB (bl a till C Fürst o J af Klercker), RA (bl a tillj Hellner) o i UUB (bl a till O U Croneborg, A Hammar, S Henschen, B Knös, K Lennander, K G Westman o H Öhrwall samt många till I Holmgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ein Fall von weiblicher Epispadie. [Rubr.] Sthlm 1894. 12 s. (Nordiskt medicinskt arkiv, [bd 26,] 1894, n:r 31.) – Bidrag till kännedomen om ryggmärgsförändringar vid perniciös anemi. Akad afh. Sthlm 1895. 144 s, 2 pl. Förk utg s å. 80 s, 2 pl. (Ibid, 28 (N F 6), 1896, 7.) – Deux cas de tabes avec ophthalmoplégie externe et de paralysie laryngée provenant de névrite péripherique. Sthlm 1897. 30 s, 2 pl. (Ibid, 29,1897, 27.) – Beiträge zur Kenntniss der multiplen allgemeinen Neurome. [Rubr.] Sthlm 1897. 67 s, 3 pl. (Ibid, [30, 1897.] Festband [af kamrater och lärjungar tillegnadt Axel Key ...], 10.) - Ueber das Auftreten von Lähmungen nach Masern. Lund 1897. 4:o. 20 s. [Acta Universitatis Lundensis, LUÅ, T 33, 1897, afd 2 (FSH, N F, bd 8), 1.] – eber den Zusammenhang zwischen organischen Veränder-ungen des Nervensystems und functionellen nervösen Symptomen im Greisenalter. Lund 1898. 104 s. -Ein Fall von akuter Infektionskrankheit mit Throm-bosen in den pialen Gefässen des Ruckenmarks nebst Beobachtungen uber das Verhalten und die Entsteh-ung der Amyloidkörperchen in demselben Falle. [Rubr.] Sthlm 1898. 48 s, 3 pl. (Nord med arkiv, [31,] 1898, 7.) – Uber das Vorkommen von Harnsäure im Blute bei Menschen und Säugethieren (Archiv fur experimentelle Pathologie und Pharmakologie, Bd 41, 1898, Leipzig, s 265–272). – Några kliniska rön om nevrasteni (föredr hållet vid nionde allm sv. läkaremötet i Ronneby d 1 sept. 1899) (Eira, årg 23, 1899, Sthlm, s 651-666, 682-689; även sep, 23 s). – Bidrag till den kroniska lungtuberkulosens klinik (ibid, 24, 1900, s 257–271, 289–304, 321–337, 353–368; även sep, 61 s). – Några drag ur lungsotsbehandlingens historia (Nordisk tidskrift... utg af Letterstedtska fören, [N F, årg 13,] 1900, Sthlm, s 479-499). – Ueber den Zusammenhang zwischen anatomisch bedingter und functioneller Gangstörung (besonders in der Form von trepidander Abasie) im Greisenalter (Archiv fur Psychiatrie und Nervenkrankheiten Bd 33, Berlin 1900, s 818–871, o 34,1901, s 444-489; även sep u o o å, 100 s). -Fall af traumatiskt uppkommen ryggmärgs-affektion. Lund 1901. 4:o. 36 s. (LUÅ, 38 [1901,] 2 (FSH 12), 1.) Övers: Ein Fall von traumatischer Riick-enmarksaffektion nebst einem Beitrage zur Kenntnis der sekundären Degeneration des Ruckenmarks. Sthlm 1901. 54 s, 1 pl. (Nord med arkiv, [34,] 1901, afd 2 (Inre medicin), 14.) – Beobachtung uber auf-steigend degenerirende Fasern in der Pyramiden-bahn nebst einem Beitrage zur Beurtheilung der Marchi-präparate (Neurologisches Centralblatt,Jahrg 22,1903, Leipzig, s 450-452). – Die Entvvicklungsano-malien des Ruckenmarks (Handbuch der pathologischen Anatomie des Nervensystems ... Hrsg v E. Flatau, L. Jacobsohn, L. Minor, Bd 1–2, Berlin 19 [03–] 04, s 827-845). - Alkoholen och nervsystemet. Föredr hållet vid Uppsala organiserade nykterhetsvänners årsfest d 16 april 1905. Sthlm 1905. 24 s. – Tvenne uppsatser rörande vården af tuberkulos. 1. Den första svenska länstuberkulosanstalten. [Undert.] / 2. Kampen mot tuberkulosen i Frankrike. [Undert Wolmar.] Gefle 1905. 4 s. [Ur SvD.] – Upsala akademiska sjukhus efter nu företagna nybyggnader och förändringar. Med bidr af A. Gullstrand ... Upsala 1905. 68, 4 s. [Ur Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, 10, 1904-05.] - Untersuchungen uber die Art der bei Or-ganerkrankungen vorkommenden Reflexhyperästesi-en (Nord. mediz. Archiv, [38,] 1905, 2, Anhang: Ver-handlungen des funften nordischen Kongresses fur innere Medizin zu Stockholm d. 29.-31. Aug. 1904, Sthlm 1905, s 231-243). – Ueber Sensibilitätsstörungen bei und nach Herpes zoster zugleich ein Beitrag zur Kenntnis vom Verlaufe der Bahnen der Hautsin-ne (Zeitschrift fur klinische Medizin, Bd 63, Berlin 1907, s 91-114; även sep u o o å; tills med G Bergmark). – Tuberkuloskommitténs betänkande (Social tidskrift, årg 8,1908, Sthlm, s 110–116). – Om den inre sekretionen och den kliniska betydelsen af dess rubbningar. Föredr på Upsala läkareförenings högtidsdag d 17 sept 1909. U o o å. 37 s. [Ur Upsala läkareförenings förh, 15, 1909-10.] - Uber die Bahnen der Sensibilität im Rflckenmarke, besonders nach den Fallen von Stichverletzung studiert. Upps 1910. 75 s. [Ur d:o.] Även i Archiv fur Psychiatrie 47, 1910, s 495-557, o sep u å, 63 s, samt i följande Comp-te rendu, s 211-286. - Quelles formes différentes de la poliomyéllte aigué faut-il admettre? (Compte rendu du 16e congrés international de médecine, Budapest 1909-10, s 440-417). - Remarks on sciatica and morbus coxas senilis, especially with regard to their treatment (Review of neurology and psychiatry, vol 7, 1909, Edinburgh, s 305-345). – I/exercice méthodi-que dans les maladies organiques du systéme nerveux (sauf le tabes) (Archives de neurologie, 1909, Paris, 2, s 73–93; även sep, 21 s). – Études cliniques sur la po-liomyélite aigue (Nouvelle iconographie de la Salpét-riére, T 22,1909, Paris, s 373–431, 546–565, 661–681, 1 pl; även sep u o o å, 95 o 98 s; tills med L. Ehrenberg). – Ueber die Typen der jetzt in Schweden ge-planten Anstalten fur Tuberkulosepflege (Tuberculosis, Vol. 8, 1909, Berlin, s 369-375; även sep, 10 s). -Ueber das Vorkommen von akutem Lungenödem zu-sammen mit paroxysmaler Blutdrucksteigerung (Ber-liner klinische Wochenschrift, Jahrg 46, 1909, Berlin, 4:o, s 2337–40; tills med G Bergmark; övers i Archives des maladies du cceur, des vaisseaux et du sang, 1910, Paris, s 65–72: Remarques sur l'cedéme aigu du poumon ...).- Några ord om grundlinierna för vår nutida invärtes sjukdomsbehandling, hist betraktade. In-stallationsföreläsn d 1 sept 1910. Upps 1910. 26 s. (I vår tids lifsfrågor, skriftserie utg af S Alrutz, n:o 50.) Övers: Uber die Grundlinien unserer gegenwärtigen Behandlung der inneren Krankheiten im Lichte der geschichtlichen Entwicklung betrachtet (Sammlung klinischer Vorträge .... N F, [No. 641 = Innere Medi-zin, N F, No. 204,] Leipzig 1911, 4:o, s 193-216). – Nervsystemets sjukdomar (Terapeutiskt vademecum ... utg af I Hedenius, 2. omarb o tillök uppl Sthlm 1910, s 344–423; 3. d:o 1916, s 421-506; 4. delvis omarb o revid uppl 1923, s 435–520). – Morbus Basedowii (ibid, s 471-477; 3. ... uppl, s 565–573; 4. ... uppl, s 575-583). - Tetania (ibid, s 490–492; 3. ... uppl, s 588-590; 4.... uppl, s 594–596). – Zur Frage nach der klinischen Stelhmg der Poliomyelitis (Nord. mediz. Archiv, [43,] 2, Anhang, Sthlm 1910, s 245–272). – Quelques observations sur le traitement de la sciatique et du morbus coxas senilis (Revue de médecine, année 30, 1910, Paris, s 697-719). – Untersuchungen uber das Vorkommen von 'Vagotonus und Sympathikotonus" (Zeitschrift fur klinische Medizin, 73, 1911, s 27–46; även sep, 20 s; tills med I. Thorling). – Uber die Ergebnisse der internen Behandlung von Ulcus ventriculi (sive duodeni) mit Stauungsinsuffizienz. Lund & Leipzig 1913. 4:o. 31 s. (Tills med K. Lewenhagen, I. Thorling; LUA, N F, afd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 9 (FSH, N F, 24), [1913,] 8 [i nr 1–14: Festskrift tillägnad M. V. Odenius ...]; förut i Mitteilungen aus den Grenzge-bieten der Medizin und Chirurgie, Bd 26, Jena 1913, s 256–289.) – Utlåtande av 1913 års arsenikkommission med förslag till provisoriska lagstiftningsåtgärder till förebyggande av kronisk arsenikförgiftning (Hygienisk tidskrift, bd 6,1913, Sthlm, s 125-148; tills med I Bang, L. Ramberg, G Wirgin). – A propos du diagnostic du traitement de 1'ulcére de 1'estomac (Archives des maladies de 1'appareil digestif et de la nutrition, T 7, 1913, Paris, s 498-512; även sep, 15 s). – Behandlingen av Morbus Basedom (Förhandlingar vid sextonde allmänna svenska läkarmötet i Helsingborg 31 juli – 1 aug 1914, Sthlm 1914, s 27–36; även sep, 10 s). – Om grundlinjerna för öfningsbehand-lingen vid de organiska nervsjukdomarne (Svensk gymnastiktidning, årg 2, 1914, Lund, s 190–203). – Eine bisher nicht beschriebene Form des sog. Nischen-symptoms bei Ulcus ventriculi (Fortschritte auf dem Gebiete der Röntgenstrahlen, Bd 21, 1914, Hamburg, 4:o, s 45-47; tills med L. Edling). - Poliomyelitis acuta (Lärobok i intern medicin ... utg av K Faber m fl, bd 1, Khvn 1915–17, s 309–326; 2. uppl 1919, s 321–338). - De organiska nervsjukdomarne (ibid, 2, 1916-18, s 1-305; 2. uppl: bd 4, 1921, s 1-308). - Några anmärkningar rörande frågan om kvicksilverbehandling mot syfilis (därjämte ett bidr till den medi-kamentella kvicksilverförgiftningens klinik) (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 42, 1916, Sthlm, 4:o, s 1156–1222). – Zur Frage vom Verlaufe der sensorl-schen Bahnen im Ruckenmarke (Neurologisches Centralblatt, 35, 1916, s 3–11). – Sur laquestion de la polynévrite syphilitique ou mercurielle (observation d'un cas mortel) (Nouvelle iconographie de la Salpét-riére, année 28, 1916–17, s 226-251; även sep, 26 s). Även: Lund & Leipzig 1918. 4:o. 23 s. (LUÅ, N F, 2,14 (FSH N F, 29), [1918,] 9.) – Vid avtäckningen av minnesvården över Johannes Strömberg. Å Östra kyrkogården i Lund d 27 april 1918. [Rubr.] Lund 1918. 4:o. (2) s. - Rörande framtiden. Kring nuets stora problem. Lund 1918. 21 s. [Ur GHT.] – Diabetesstudien (Nord med arkiv, 2, bd 51, Sthlm 1919, s 107-173 [= n:r 9]). – Aus der medizinischen Universitätsklinik zu Lund. Ein Fall von syphilitischer Affektion im Muscu-lus biceps (Berliner klinische Wochenschrift, 55, 1918, s 617f). - [Arsenikkommissionen:] Betänkande avgivet av sakkunniga som tillkallats att... biträda vid utredning i fråga om ... faran av kronisk arsenikförgiftning. Lund 1919. 4:o. 105 s. [Föret; tills med L Ramberg o G Wirgin.] Bil. 1. De fall av arsenikförgiftning från bostäder eller husgeråd ... hvilka dels äro insända ... dels kunnat påträffas i Utteraturen. U o o å. 127 s. Bil. 5. Kliniska studier över ... arsenikförgiftningens aetiologi och sjukdomsbild. Lund 1919. 161 s. – On the primary toxic effect of neosalvarsan (The Lancet, vol 197, London 1919, 4:o, s 244). – Studies on acute nephritis (The Britlsh medical journal, 1919, London, 4:o, s 662–664). – Bemerkungen zur Frage des Vorkommens einer Neuroretinitis arsenicalis (de Haas) (Albrecht von Grafes Archiv fur Ophthalmologie, Bd 101, 1919–20, Berlin, s 257–264 [1920]; tills med L Ramberg). – Tillkallade sakkunnigas ... betänkande och förslag angående vissa den medicinska undervisningen rörande frågor. Sthlm 1920, 244 s. [Föret; tills med J Berg, ordf, m fl.] – Bemerkung zum nosographischen Verhalten der Bauch- reflexe (Verhandlungen der Gesellschaft deutscher Nervenärzte, Jahresversammlung 10, Leipzig 1920, s 91). – Studies on influenzal pneumonia and its treat-ment (Edinburgh medical journal, N S, vol 24, Edinburgh & London 1920, s 352–365, o 25,1920, s 34–49, 92–105; även sep, 45 s). – [Huru bör anstaltsvården för de tuberkulösa lämpligen organiseras? (diskussionsinlägg) ] (Nordisk Bibliotek for Terapi (Nordisk Tidsskrift for Terapi), Bd 2, H 5. Andra Nordiska tu-berkulosläkarmötet å Nummela sanatorium, Finland, d 28 juni 1921, Khvn 1921, 40–44). – Zur Frage der Theraphie der Chronischen rheumatischen Gelenk-erkrankungen nebst einigen nosographischen Be-merkungen (Internationaler ärztlicher Fortbildungs-kursus mit besonderer Berucksichdgung der Balneologie und Balneotherapie ... veranstaltet und hrsg vom Stadtrat Karlsbad, 1920, Bd 2, Jena (tr Wien) 1921, s 110-137; tills med L. Edling o Ruth Johansson; även Wiener medizinische Wochenschrift, Jahrg 71, 1921, Wien, 4:o, s 665–670, 719–723, 845–848, 887–890; även sep, 30 s). – Till frågan om ischias patogenes och etiologi (Bibliotek for Laeger, Aarg 113, 1921, Khvn, s 1-26; med bidr av E Otter-ström). – [Astmas patogenese ...] Diskussion (Uge-skrift for Laeger, Aarg 83, 1921, Khvn, 4:o, s 1195-97, 1199-1201). – Etude sur la néphrite aigué (Annales de médecine, T 9, 1921, Paris, s 393-408). – Zur diätetischen Therapie der schweren Diabetesfälle und zur pathogenetischen Theorie dieser Erkrankung (Neurotherapie, 1921, Amsterdam, s 25-71; även sep, u o o å, 47 s). – Diskussionen Karl Petrén-Engleson. En autentisk framställn av vad som i denna sak till dato förekommit... Malmö 1922. [S 5–7, 14–16, 32–35 o 37 f av P.] - Diabetes-studier, särskilt rörande ett av mig utbildat dietetiskt förfarande för behandling av den grava diabetes. Khvn, Kristiania, London, Berlin 1923. XVIII, 958 s. (Tills med C Smith m fl.) – Uber Eiweissbeschränkung in der Behandlung des Diabetes gravis. Unter redaktioneller Mitwirkung von S. Lang. Karlsbad, Halle a. S. 1923. 55 s. (Sammlung zwangloser Abhandlungen auf dem Gebiete der Ver-dauungs- und Stoffwechsel-Krankheiten, Bd 8, H 5.) 2. erweiterte Aufl 1927. 72 s. - Några ord om den unge Bengt Lidforss (Bengt Lidforss, en minnesskrift Malmö 1923, 4:o, s 13–15). - Översikt över behandlingen av diabetes (Förhandlingar vid adertonde allmänna svenska läkarmötet i Stockholm 1 och 2 sept. 1922, Sthlm 1923, s 183–185). – [Behandling av diabetes med insulin (diskussionsinlägg) ] (Dansk Sel-skab for intern Medicin, Forhandlinger, 7, 1923, Khvn, s 70-74). – Total immobilization in the extre-miues through hypertonia after epidemic encephali-tis (The Journal of nervous and mental disease, vol. 57, 1923, New York, s 105–127; tills med L Brahme). -Sur la quesdon du traitement diététique du diabete grave (Archives des maladies des reins et des organes génito-urinaires, T 1, Paris 1923, s 533–557). – Sur la théorie de la pathogénie du diabete (Bruxelles-medi-cal, année 3, 1922-23, Bruxelles, 4:o, s 405-410). -Studien uber die Faktoren, welche bei gesunden In-dividuen und bei Diabetikern auf die Blutzuckerkur-ve einen Einfluss ausuben (Archiv fur experimentelie Pathologie und Pharmakologie, 99, 1923, s 52-78). -Weitere Beobachtungen uber Diabetes gravis und dessen Behandlung (Wiener medizinische Wochen-schrift, 73, 1923, sp 1845-50, 1901-05, 2000-05; tills med G Blix, M Odin, Ellen Persson). – Encephalitis epidemica jämte korta anmärkningar rörande funktionerna av hjärnstammen och den kliniska betydelsen av affektioner av densamma. Khvn ... 1923. 4:o. 39 s. (Tills med S Ingvar; Suppl till Lärobok i intern medicin, 4.) - Karl Petrén (Die Medizin der Gegenwart in Selbstdarstellungen hrsg von R. L. Grote, [Bd 3,] Leipzig 1924, s 165–199, 1 portr; även sep, 35 s). -Studies on diabetes (Endocrinology, vol. 8, 1924, Los Angeles, California, s 189–195). – Low nitrogen meta-bolism with low carbohydrate diet in diabetes (The Journal of biological chemistry, vol. 61, 1924, Baltimore, s 355–363). – tudies on diabetes (The Journal of metabolic research, vol. 5,1924, Morristown, N. J., U.S.A., s 7–82; tills med G Blix m fl). – Aportaciones estadisticas sobre los efectos del neosalvarsån en casos de leucemia aguda (sepsis?) (Revista médica de Barcelona, ano 1, 1924, Barcelona, Tomo 2, s 330-339; tills med M Odin). - Glukose oder nicht bei Behandlung von Koma diabeticum? (Nordiskt bibliotek för terapi, Insulin og Diabetes, 3, Khvn 1925, s 5-14; även: Acta medica Scandinavica, Suppl 16. Rapports et comptes rendus du douziéme congrés de mé-declne des pays du Nord tenu å Stockholm du 27 aout 1925, Nancy 1926, s 455-462). - Magnus Blix. Minnesord vid öppnandet av l:sta nordiska kongressen för fysiologi o experimentell medicin i Lund 14–15 april 1925 (Hygienisk revy, årg 14, 1925, Lund, 4:o, s 41–44; även sep, 8:o, Ils). – Om vaccinering mot difteri (Sveriges landstings tidskrift, årg 12, 1925, Sthlm, 4:o, s 13–17). – Hur man bygger sjukhus i Sverige och i Amerika (ibid, s 198-203). – Diagnosis of spinal tumors with especial consideration of roentgen-ray treatment of tumörs and of syringomyelia (Archives of neurology and psychiatry, vol 14, Chicago, 111., 1925, s 1–6; tills med E. Laurin). – Sobre el tratamiento de la diabetes grave (Revista médica de Hamburgo, 1925, Berlin, 4:o, s 117 fl"; även sep, (5) s). - Zur Wirk-ung des Neosalvarsans bei akuter Leukämie (Sepsis?) (Die Therapie der Gegenwart, Jahrg 66, 1925, Berlin & Wien, 4:o, s 1–7; tills med M Odin). – Zur Behandlung schwerer Diabetesfälle (Ergebnisse der in-neren Medizin und Kinderheilkunde, Bd 28, Berlin 1925, s 91-120; delvis tills med H. Malmros, E. Persson). Övers: O lecenii tjazelogo diabeta. Moskva 1928. 171 s. – Om behandlingen av sockersjuka (även med insulin). Upps ... 1926. 72 s. (Populärvetenskap, 2.) 2. uppl [omsl] så. – Les différentes formes de 1'arse-nicisme et en particulier de l'arsenicisme provenant de Thabitation ou des objets domestiques. Paris 1926). VIII, 125 s. – Behandlung des Diabetes mellitus (Handbuch der gesamten Therapie 6., umgearb Aufl, Bd 1, Jena 1926, s 827–875). – Behandlung des Diabetes mellitus (Handbuch der Therapie innerer Krankheiten ... hrsg v F Penzoldt und R Stintzing, 6. umgearb Aufl, Bd 2, Jena 1926, s 710–770). – Vilka krav böra läkare ställa på sin behandling av diabetes? (Finska läkaresällskapets handlingar, bd 68, 1926, Hfors, s 1061–76). – Jod och morbus Basedow (Uge-skrift for Laeger, 88, 1926, s 363–369). – A proposito della prognosi nel diabete mellito (Terapia contem-poranea, anno 1, 1925–26, Napoli, s 201–205). – Strödda anteckningar om sjukvårdsinrättningarnas i Lund historia (intill år 1766) (Minnesskrift utg med anledning av universitetsapoteket Svanens i Lund 300-års jubileum, Lund 1927, 4:o, s 107–196, 1 pl). – Statistical evidence of the value of insulin (The British medical journal, 1927, vol 2, s 1019 f). – Iodine and morbus Basedow (exophthalmic goiter) (Endocrinology, 11, 1927, s 1–17). – Vertiges (Nouveau traité de médecine, Fascicule 18, [1927,] Paris, 4:o, s 29–42; tills med S Ingvar). – Ueber die Gründe der dlätetische Behandlung des Diabetes, besonders des Diabetes gravis (Miinchener medizinische Wochenschrift, Jahrg 74,1927, Munchen, 4:o, s 1123-27). – Zur Frage der Dauerdiät bei schwerem Diabetes (V. Tagung der Nordwestdeutschen Gesellschaft fur innere Medizin in Lund am 21. und 22. Mai 1926, [Zentralblatt fur innere Medizin, Jahrg 48, 1927, Leipzig, nr 9,], s 241–244). – Sakkunnigutlåtanden angående professurer i: medicinsk klinik Helsingfors 1910, praktisk medicin Uppsala 1911, pediatrik o praktisk medicin Uppsala 1911, d:o Lund 1916, medicin vid Karolinska inst 1916, praktisk medicin Uppsala 1921; bidrag i: Skandinavisches Archiv fiir Physiologie, Bd 4, 18[92-]93, 8-9, 1898–1899, 12–13, 19[01–]02, 15, 19[03-]04, Leipzig, 46, 19[24-]25, Berlin & Leipzig, Hygiea, 1896, 1899, 1901–02, 1907, 1909–10, 1913–14, 1918, 1925, Sthlm, Comptes rendus hebdomadai-res des séances et mémoires de la Société de biologie T 48, 1896, 93 o 97, 1925, Paris, Virchows Archiv fiir pathologische Anatomie und Physiologie und fur klinische Medizin, Bd 147, 1897, 151, 1898, 190,1907, 196, 1909, 207, 1912, Berlin, Deutsche Zeitschrift fur Nervenheilkunde, bd 15,1899,17,1900, 27, 1904, 36, 1909, 101, 1927, Leipzig, Nordisk Tidsskrift for Terapi, Aarg 2, 1903-04, 7–10, 1908-09–1911–12, Khvn, Svenska läkaresällskapets förhandlingar vid sammankomster, 1904, 1910, 1919, 1923, Sdilm, Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 10-11, 1904–05-1905–06, 15, 1909-10, Upsala, Mitteilungen aus den Grenzgebieten der Medizin und Chirurgie, Bd 14, 1905, 21,1910, 26, 1913, Jena, (Allmänna) Svenska läkartidningen, 1909-10, 1916-22, 1924-26, Sthlm, Svenska nationalföreningens mot tuberkulos kvartalsskrift, 1910, 1925–26, Sthlm, Revue neurologique, T 19, 1911, 28, 1921, Paris, Hospitalstidende, 1911, 1921, 1923-24, Khvn, Forum, 1914-16, 1918, Sthlm, 4:o, Verhandlungen des deutschen Kongresses fiir innere Medizin, 32 (Dresden 1920), 34, 35, 38, 39 (Wiesbaden 1922, 1923, 1926, 1927), tr Wiesbaden 1921 o Munchen resp år, Congrés francais de médecine, session 14–16, 1920–22, 17, 1925, tr Paris o Nancy s å, Acta medica Scandinavica, vol 53, 1920, 55, 1921, 58-59, 1923, 64-65, 1926, Sthlm, o Suppl 3, 1921, 7, 1923, 16, 1926, Hfors, Zentralblatt fur innere Medizin, 1925, 1927, Leipzig (självreferat), vidare SDS m fl dagstidningar; tidar se LUM läsåret 1924-25, Lund 1925, s241-247. Utgivit Årsberättelse från Akademiska sjukhuset i Uppsala för år 1906(-1909). Upps 1907-10. 89, 103, 119, 109 s. – Årsberättelse för år 1920(-1926) från Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Lund 1921-27. 155, 191, 234, 278, 264, 267, 275 s. – Lärobok i intern medicin ... Bd 1: 1–2, 2: 1–2. Khvn 1915-17, 1916–18. 4:o. 898, (8), 1335 s. (Tills med K Faber m fl.) 2. förbättr uppl: 1-4. 1919, 1920, 1922, 1921.524,570, 639,605 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 juni 1902, nr 9, o 10 juni 1910, nr 28, RA.

E Ask-Upmark, Några minnen av K P (Sydsv medicinhist sällsk. Årsskr 1977); G Bergmark, K P in memoriam (Acta medica Scandinavica, 67, 1927): S Ingvar, K P (Sv läkartidn 1927); H C Jacobaeus, K P (Hygiea 1927); LUM läsåret 1924–1925 (1925); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl A Petrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thorén), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7174
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl A Petrén, urn:sbl:7174, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Thorén), hämtad 2024-04-19.