Meriter

Pettersson, Olof Petter, f 11 dec 1859 i Vilhelmina, Vb, d 5 juli 1944 i Umeå landsförs, Vb. Föräldrar: hemmansägaren Per Isak Ersson o Anna Kristina Olsdtr. Elev vid ambulerande småskolesem i Teg, Umeå landsförs, 80, vid folkskolesem i Härnösand 83, ex där 30 maj 85, folkskollär i Gådeå, Säbrå, Vnl, 7 juni 85-95, vid Skytteanska skolan i Tärna, Vb, 95–16, vik lär 16–21. Folkminnesupptecknare, förf.

G 21 dec 1890 i Säbrå m lärarinnan Märta Mathilda Nordqvist, f 1 maj 1866 där, d 26 mars 1906 i Tärna, dtr till torparen Erik Olof N o Brita Cajsa Wallén.

Biografi

P växte upp i Lövnäs by i Vilhelmina vid den långsträckta Malgomajsjön. Till följd av de svåra nödåren kring 1867 beslöt fadern att familjen skulle utvandra till USA, men den kom inte längre än till Norge. Därifrån återvände den, eftersom försäljningen av gården inte gick enligt planerna. 1870 lämnade emellertid fadern familjen för gott och bosatte sig i Norge. P blev alltså de facto faderlös vid elva års ålder och måste börja försörja sig som getare och lilldräng på gården Grytsjö längre upp i fjällvärlden. Tre år tillbringade han i Hattfjelldal i Norge, i tjänst på gården Kroken i Susnedalen. Efter skolgång i Sverige en höst fick P där gå i skola under tre vintrar. På gården hade han tillgång till böcker som han kunde läsa. P återvände därefter till hembygden och fick det mera krävande arbetet som hästgetare.

P:s intresse låg dock åt studier. Som 20-åring fick han möjlighet att läsa vid ett ambulerande småskoleseminarium utanför Umeå, varefter han tjänstgjorde som ambulerande småskollärare inom Fatmomakke kapellag i övre delen av Vilhelmina. Det var en besvärlig tjänstgöring och P fick leva primitivt. Under tiden vid folkskoleseminariet uppmärksammades hans begåvning av biskop L Landgren (bd 22), som uppmanade honom att ta en lärartjänst vid en folkskola i Gådeå utanför Härnösand. Efter tio år där flyttade P oväntat från kustlandet upp till Skytteanska lappskolan i Tärna, där han fick tjänst. Omställningen var stor och de nya förhållandena besvärliga, men P kom nu tillbaka till en miljö som han var sysselsatt med att skildra. Vid sidan av lärartjänst och folklivsupptecknande hade han malmletningsuppdrag för SGU och gjorde fornminnesinventeringar för RAA. Sedan P lämnat Tärna levde han under några år på olika orter, bl a som vikarierande folkskollärare i Lomsjö i Åsele och faktiskt också en tid i Tärna, men hösten 1921 bosatte han sig för gott på Backen, kyrkby i Umeå landsförsamling. Här ägnade han sig helt åt sitt skrivande, avbrutet endast av uppteckningsresor i Lappmarken, och här färdigställde han sina båda storverk, Ordbok över Vilhelminamålet och Gamla byar i Vilhelmina.

Sina folklivsuppteckningar började P under de första åren av 1880-talet. Till en början gällde dessa framför allt samerna, vilkas levnadsförhållanden han lärt känna bl a genom sitt arbete. Det första han publicerade var tidningsartikeln Lappbröllop i Fatmomakke (1884). P påverkades tidigt av J Nordlander (bd 27), som bl a lärde honom teckna upp dialekt med landsmålsalfabetet. Redan vid slutet av 1890-talet började han arbetet med den stora Ordbok över Vilhelminamålet, färdigställd först 1924 (med ett tillägg 1925). Den omfattar ca 1 000 handskrivna foliosidor och har förblivit opublicerad. Ljudbeteckningen, med landsmålsalfabetet, var redan från början väl utarbetad och konsekvent. Vissa ordartiklar svällde under arbetets gång ut och innehåller ett rikt etnologiskt och folkloristiskt stoff. Ordboken har karaktäriserats som en "av de stora sockendialektordböckerna i svensk folkmålsforskning" (Dahlstedt), men den är även en rik källa för folklivsforskningen.

Under åren i Ångermanland samlade och bearbetade P sagor och sägner från Äsele lappmark, särskilt från Vilhelmina. Han fick kontakt med J A Lundell (bd 24) i Uppsala och började 1885 i dennes tidskrift publiceringen av dessa, som dock avbröts. Endast en saga, Om Lillpintel ock trollkäringen, blev tryckt. En ny utgivning under titeln Sägner och folktro från Åsele lappmark var avsedd att komma i gång i början av 1890-talet men tryckningen avbröts, kanske på grund av att Lundell såg svårigheter och saknade resurser. P hade därefter under lång tid ingen kontakt med Uppsalaforskarna. Planer på en publicering återupptogs emellertid på 1920-talet av H Geijer (bd 17), som var chef för Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala och som stödde P:s arbete. Sagor från Åsele lappmark utkom emellertid först året efter P:s död. I denna volym koncentreras intresset till sagor som P nedtecknat under 50 år från 1880-talet. En stor del av hans nedtecknade sägner är ännu (1995) outgivna.

Under sin långa tid som lärare i Tärna fortsatte P att skaffa sig kunskaper om samernas liv. Ett omfattande material samlade han i manuskriptet Kristoffer Sjulssons minnen om Vapstenlapparna i början af 1800-talet, färdigställt omkr 1905 och insänt till NordM. Först 1979 gavs det ut i sin helhet. P:s viktigaste arbete är emellertid Gamla byar i Vilhelmina, publicerat i tre band åren strax före och efter hans bortgång. När han gjorde sina undersökningar i ämnet var de sv byarnas och nybyggenas historia ännu levande tradition i Vilhelmina, eftersom bebyggelsen där var ung. P själv växte upp i en bara 50-årig by. Han arbetade på så sätt att han i första hand tog tillvara den lokala traditionen och det lokala källmaterialet i form av bl a byhandlingar. Däremot använde han inte så mycket de stora centrala arkivens material.

P genomförde sina planer med konsekvens och uthållighet, trots att flera av hans projekt tidvis måste avbrytas på grund av ogynnsamma yttre omständigheter. Han var konkret och saklig i sin faktaredovisning. P:s samlingar har också karaktäriserats som "de utförligaste sammanhängande folklivsskildringarna från någon svensk bygd utförd av en enskild man" (Sigfrid Svensson).

P intar en ledande plats bland de många icke fackutbildade upptecknare, samlare och utgivare som har bragt samman en stor del av det material som språk-och folkminnesforskningen förfogar över. De var inte utbildade inom språkforskning eller etnologi, men de hade kunskapen om materialet. P skilde sig emellertid från många av dem genom att han inte bara upptecknade utan också bearbetade sitt material till beskrivningar, ibland med litterär prägel.

Författare

Sigurd Fries

Arkivuppgifter

Ms till P:s ordbok över Vilhelminamålet o uppteckn:ar om byar i Vilhelmina i Dialekt- o folkminnesarkivet i Uppsala. Ms till hans arbete om samerna i NordM, anteckn:ar om fornminnen i Västerbottens lappmarker i ATA o ortnamnsuppteckmar i Ortnamnsarkivet, Uppsala.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lappbröllop i Fatmomakke (Svenska familj-journalen, bd 23, 1884, Sthlm, 4:o, s 246-249). – Sagor ock sägner (upptecknade), nr 15, 17, 20 f, 23–25, 29, 33–34, 37, 44] (Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv, [tidskr utg ... genom J A Lundell, vol] 5: 2. Sagor, sägner ock visor meddelade av R Bergström o J Nordlander, Sthlm 1885, s 37–41, 48–50, 53 f, 56–62, 66-69, 72–74, 77, 88 f; anon). – Om Lillpintel ock trollkäringen (ibid, 6, 1885-89, Smärre meddelanden, s CXXXFV-CXXXIX [1889]; sign O. P. P-n). – Lapparnas sommarlif. Sthlm 1888. 35 s. (Ibid, 7: 5.) – En vandring genom Södra Storfjället i Lycksele lappmark (STFA, 1898, Sthlm, s 328-338). – Fornlapparnas sätt att begrafva sina döda (Fataburen, årg 7, 1912, Sthlm, s 93–97). – De första skolmästarna i Vilhelmina (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning, 1928–1929, [omsl,] Härnösand 1929, s 42–49; ur ma-nuskr Tillägg Ull Ordbok över Vilhelminamålet; omtr: ÄSU, serievol 51 = årg 17: 2. Hågkomster från folkskola och folkundervisning, 3. Skildringar av f d. elever och lärare utg av B. Rud. Hall, [Sthlm, tr] Lund 1937, s 69-75). – Löv- ock mosstäkt i Sorsele. Svar på Landsmålsarkivets frågelista nr 7 (Svenska landsmål ock svenskt folkliv, 1931, Upps 1932, s 54–65). – Skolarbete i Vilhelmina, Gådeå och Tärna efter grovarbete i ungdomsåren i Norge (ASU, 65 = 22: 2. Hågkomster 5, Sthlm (tr Hfors) 1942, s 173–175). – Gamla byar i Vilhelmina. 1–3. Sthlm 1941–46. (Etnologiska källskrifter. Utg av S Erixon o H Geijer , 1: 1–3; även i Skrifter utg genom Landsmåls-och folkminnesarkivet i Uppsala, Ser B, 10.) 1. Malgomajtrakten. 1941. VIII, 304 s, 1 kartbl. 2. Fjälltrakterna och Vojmsjötrakten. Utg av H Geijer (d) o K-H Dahlstedt. 1944. VIII, 355 s, 1 kartbl. 3. Skogstrakterna i öster och Volgsjötrakten. Utg ... 1946. VI, 327 s, 1 pl-bl, 1 kartbl. (4. Register sammanst o utg av K-H Dahlstedt o Axel Ivarsson, 1960.) Facsimilutg Umeå 1982. (Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, nr 23, o Norrländska skrifter, 8.) – Sagor från Asele lappmark, upptecknade ... Utg av H Geijer, S Liljeblad o K-H Dahlstedt. Sthlm 1945. 258 s, 1 faksimilbl. (Svenska sagor och sägner [utg av GAA], 9.) – Kristoffer Sjulssons minnen om Vapstenlapparna i början af 1800-talet upptecknade. Red av L Bäckman och R Kjellström. [Sthlm, tr] Lund 1979.341 s, 1 kartbl. (Acta Lapponica, 20.) – Bidrag i Västerbotten, Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok, 1928, 1931, 1935, 1937, 1957, 1958,1959 (register), 1978, Umeå, o Västerbottens-kuriren, 6, 20 o 24/3, 9, 15, 17 o 29/4 samt 8 o 31/5 1920 (Minnen från fjällbygden).

Källor och litteratur

Källor o litt: K-H Dahlstedt, O P P:s liv o gärning (Ef-terskr till OPP, Gamla byar i Vilhelmina, 1-4, facsimileutg 1982), o där anf litt; OPP. Lapplandsforskaren. Fem föredrag (Skrifter utg av Dialekt-, ortnamns-o folkminnesarkivet i Umeå, 1994); SMoK.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Petter Pettersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Fries), hämtad 2024-05-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7234
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Petter Pettersson, urn:sbl:7234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Fries), hämtad 2024-05-08.