Meriter

9 Posse, Katarina Elisabet (Betty), f 22 juli 1818 i Medelplana, Skar, d 22 juli 1880 i Södertälje (enl db för Uppsala). Föräldrar: justitieombudsmannen Casper Isaac Michael Ehrenborg (bd 12) o författarinnan Anna Fredrika Carlqvist (Fredrika Ehrenborg, bd 12). Guvernant 46–48, elev vid British and foreign school i London 52–53, medarb i tidn Väktaren från 53, var knuten till tidn:s redaktion från 56, seminarielär vid Diakonissanstalten i Sthlm 53, grundade skola vid Bårs bruk, Lindesberg, 55, lär där sept 55–april 56, förestod lärarinneseminarium i Sthlm 56–62. Förf, översättare.

G 19 maj 1856 i Lindesberg m Johan August P (P 8).

Biografi

Betty P fick en ståndsmässig, intellektuellt orienterad uppfostran. Hon växte upp på familjegodset Råbäck vid Kinnekulle och, sedan detta försålts efter faderns död, på Kråk vid Karlsborg. Fadern avled som nyvald JO när P var fem år. Modern var påtagligt influerad av swedenborgianism och mesmerism vilket avspeglades i hennes uppfostran av P. Under inflytande av filosofen Ernst Kjellander (bd 21, s 168) tog P i 15-årsåldern, jämte sina syskon, avstånd från hennes åskådning och omfattade i stället hävdvunnen lutherdom; relationen till modern var därefter inte komplikationsfri.

När P:s ende bror Richard 1842 blev student i Uppsala beslöt modern och P att flytta med honom dit, och de väckte uppmärksamhet genom att flitigt bevista främst E G Geijers och P D A Atterboms föreläsningar. P deltog också aktivt i stadens lärda och vittra kretsar under uppsalaromantikens gyllene tid. Salongsumgängets läsaftnar alternerade mellan Malla Silverstolpes, Geijers, Atterboms, J H Schröders och P:s hem; hon knöt nu också kontakter med bl a Lotten v Kraemer, Fredrika Bremer och Gunnar Wenner-berg. P skrev även tillfällesvers och uppträdde gärna i lyriska tablåer. Hon läste bl a Schelling, Fichte, Jacobi och även Shakespeare i original. Betydelse för P:s utveckling fick framför allt de nära och livslånga vänskapsbanden med Thekla Knös (bd 21), och P beskriver vänninorna som "leksystrar vid parnassens fot" (brev till Knös 8 jan [1848]). Redan 1841 hade P debuterat som författare med den anonymt utgivna diktsamlingen Små fåglar från Kinnekulle.

P:s kyrkliga sinne stärktes från 1846 genom inflytande från Peter Fjellstedts (bd 16) förkunnelse och genom personer hon träffade under sin tid som guvernant hos familjen Lewenhaupt på Hällefors bruk, Or. När nykterhetssällskapets reseombud N J Cervin-Stéenhoff (bd 8) 1847 vistades i trakten fann P honom tala "nykterhet invävd med den djupaste kristendom ... det rena Guds ord" (till Knös 30 juni 1847) och blev andligt influerad. Påverkade av den C O Rosenius närstående stockholmsprästen Gustaf Janzon fördes 1848 hela familjen Lewenhaupt och även P till en nyevangelisk väckelse; P räknade detta som sitt religiösa genombrott. Med Cervin-Stéenhoff hade hon under något år överenskommelse om äktenskap, vilket modern dock ansåg föga ståndsmässigt, och förbindelsen bröts. 1848–50 vistades P hos sin syster i Lund och träffade där J H Thomander och Fjellstedt. Från 1851 var hon huvudsakligen bosatt i Sthlm och bodde därvid någon tid hos Matilda Foy (bd 16). Med henne hade P därefter nära kontakt, hon fördes in i huvudstadens nyevangeliska kretsar och fick framför allt kontakt med Rosenius; "rosenian" i strikt mening blev hon dock aldrig.

Alltifrån mycket unga år var P road av att skriva vers, och hon och Thekla Knös hade ömsesidigt uppmuntrat varandra till författarskap i romantikens anda. Från 1848 inriktades P:s författarskap helt på det religiösa och pedagogiska området, och hon fann där sin livsuppgift. Bokförläggaren Per Palmqvist (bd 28) anmodade henne att lämna den kringflackande sysslolösheten och tillfällesverserna och istället, som en mera meningsfylld verksamhet, börja översätta engelska barnsånger. Här kom P att göra en bestående insats. I samma syfte uppmanade grevinnan Lewenhaupt henne att ägna sig åt skolverksamhet. I samverkan med Foy grundade då P en skola för fattiga barn, där religiös uppbyggelse och social fostran integrerades med faktaförmedling.

Under vistelsen i Lund blev P bekant med Marie Cederschiöld (bd 8), vilken 1852 som föreståndarinna för den nybildade diakonissanstalten (senare Ersta) i Sthlm anmodade henne att fara till T Fliedners diakonissanstalt Kaiserswerth i Tyskland för pedagogisk utbildning. Hon övertalades dock av sin mor att tillsammans med henne fara till England, där hon studerade vid seminariet British and foreign school i London. Foy vistades samtidigt i England och hon sammanförde P med Fliedner, då denne 1853 tillfälligt befann sig där, och tog med henne på Evangeliska alliansens möten. P kom under denna tid också i kontakt med den romersk-katolska kyrkan och kände sig en tid starkt tilltalad av dess teologi och fromhetsliv (brev till U Bring april 1853); hon fick också rika impulser från den anglikanska pastoral- och socialverksamhet som hon på olika håll studerade.

Återkommen till Sverige engagerades P av diakonissanstalten som lärarinna för såväl blivande skoldiakonissor som vanliga seminarister och elever vid anstaltens övningsskola. Söndagsskolarbetet blev nu en viktig del av hennes verksamhet. Med dess integrering av gudstjänst, undervisning i åldersklasser och lättsamma årsfester räknas P:s verksamhet som embryot till sv kyrklig söndagsskola. Tidigt insåg hon det pedagogiska värdet i utdelandet av tryckta bilder och minneskort. Sina medhjälpare samlade hon regelbundet till textgenomgång under olika prästers ledning. P:s syfte med detta arbete var att föra in barnen i kyrkans gudstjänst- och församlingsliv. Genom att diakonisseleverna deltog i undervisningen spreds P:s tankar över landet.

I umgänget mellan Fredrika Bremer, Thekla Knös och P hade tanken på kvalitetslitteratur för barn vuxit fram. I den tid då den obligatoriska folkskolan höll på att etableras insåg P behovet av sånger för skolbruk, och hon gjorde redan i 1850-talets början ett omfattande översättningsarbete av engelskspråkig, pietistisk väckelsesång. Hon utgav då en rad häften Andeliga sånger för barn, vilka snabbt fick stor spridning. Där återfanns inte bara långa episka berättelsesånger med etisk-moralisk appell (t ex Elins önskan, Sömmerskan Märta, Luthers lilla Lena) utan också sådana sånger som senare intogs i psalmboken, t ex bibelparafrasen Så älskade Gud världen all, och översättningarna Hälen källa rinner och Klippa du som brast för mig, liksom den friare översättningen av Morgon mellan fjällen. P:s andliga sånger, stundom influerade av en herrnhutiskt präglad blodsrealism, blev omtyckta inom de olika väckelsekretsarna. Översättningen av den amerikanska solosången Jag är främling, jag är en pilgrim trycktes i Pietisten redan 1852 och populariserades snabbt som väckelsesångaren O Ahnfelts (bd 1) bravurnummer. Genom sina översättningar bidrog P på ett avgörande sätt till den anglosachsiska väckelsesångens etablering i Sverige.

Från England inspirerades P också till att arbeta med "undervisande, lättfattliga och lekande" sånger med profant innehåll. Bland dem fick inte bara översättningen Blinka lilla stjärna där stort genomslag. Hon insåg rörelsesångens pedagogiska värde, och Här är vårt öra, vi fått för att höra, liksom strofer ur en längre mnemoteknisk sång, Januari börjar året, februari kommer näst, mars, april har knopp i hårethar använts långt fram på 1900-talet.

Som elev vid sitt seminarium hade P bl a tagit in Näs Anna Persdotter från Orsa, som sökt sig dit i avsikt att bli lärarinna inom den från Sv kyrkan separatistiska väckelsen i hembygden. P kom på så sätt att intressera sig för det baptistiskt orienterade orsaläseriet. Näs Anna anställdes som "tjänarinna" hos P. Våren 1855 besökte P Orsa, grundade skola bland läsarna i olika byar och engagerades i konflikten mellan dem och kyrkan. Hon hade 1854 vänt sig till ecklesiastikministern med vädjanden om religionsfrihet för dessa läsare (brev till H Reuterdahl 24 nov 1854). Själv omfattade hon inte baptistiska ståndpunkter utan utgav skriften Bref till en christelig vän af de baptistiska åsigterna (1855) för att vederlägga dem.

Under P:s frånvaro 1855 beslöt diakonissanstaltens ledning, att lärarinneutbildning inom anstalten endast skulle ges åt blivande diakonissor. En spänning mellan P och Marie Cederschiöld kom då i dagen. P:s ambitioner var en bredare rekrytering, och förändringen ledde till att hon beslöt att lämna sin befattning. Hon slog sig istället ner på den i väckelsen engagerade broderns bruksegendom Bår vid Lindesberg och öppnade 1855 skola där. Genom denne kom hon också i kontakt med väckelseledaren O G Hedengren (bd 18) och grundade 1856 såväl söndags- som vardagsskola på dennes gods Riseberga i Närke. När hon s å gifte sig med J A Posse (P 8), vilken var den ende i diakonissanstaltens styrelse som gått på hennes linje, skedde det under hans uttryckliga önskan att hon skulle fortsätta med skolarbetet i Sthlm. Hon återupptog där också sin söndagsskola för barn och vuxna. Hon hade i makens tidning Väktaren från dess början 1853 haft ett forum bl a för sina tankar om söndagsskola och religionsfrihet. Efter hans död fortsatte P som medarbetare vid F P Hiertas (bd 19) sida, varvid hon i stor utsträckning skötte den kyrkliga avdelningen. Det sista decenniet av P:s liv begränsades hennes verksamhet av sjukdom, och hon företog 1876–78 en längre rekreationsresa till Korsika. Sina sista år bodde hon i Uppsala.

Som författare, översättare och pedagogisk förnyare har P spelat en integrerad roll i den pastorala förändringsprocess som präglade det senare 1800-talets sv kyrkoliv. Hennes sångsamlingar spreds i mycket stora upplagor. Hon tillhör portalgestalterna bland de kristna sv kvinnor under 1800-talet som medvetet och yrkesmässigt ställde sig till kyrkans förfogande för en offentlig insats. – I litteraturen omnäms P ofta med dubbelnamnet Ehrenborg-Posse. Detta är dock en sentida konstruktion, som hon ej själv använt. Som författare blev P känd framför allt under signaturen B. E-g; efter giftermålet skrev hon sig blott "B Posse".

Författare

Oloph Bexell

Arkivuppgifter

P:s arkiv (bl a ms, dagböcker, korrespondens, även brev från P) i UUB. – Brev från P i GUB (bl a till S A Hedlund), LUB (bl a till J H Thomander o många till Maria Bring o Anna Ehrenborg) o i UUB (bl a till Edla Afzelius, Lotta Berger, Angélique Bergman, Ulla Bring, Ephraima Pfeiff, A Posse, Ingeborg Schön-meyr, Charlotte af Tibell o många till Augusta Clae-son, Fredrika o Richard Ehrenborg, Bernhardina Hierta, Anna Beata af Kleen, Thekla Knös o Hilda Westman).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Små fåglar från Kinnekulle. Sthlm 1841. 84 s. [Anon.] – En students äfventyr under år 1845. I bref till en vän i Nord-Amerika. Sthlm 1846. 342 s. [Anon.] – Christeliga lefvernesbeskrifningar. Läsn til] uppbyggelse o undervisn för alla klasser. N:o 1*. Philipp Jacob Spener. Bearb från tyskan. Malmö 1849. 116s. [Anon.] - Andeliga sånger af B. E. H 1*. Sthlm 1851. 58 s. [Sign; 28 st.] - Visor, för skolbarn och andra, af B. E. 1–6. [3-5: rubr.] Sthlm 1851. [Sign.] 1. Den fattiga enkan. 4 s. 2. De begge gossarne i kyrkan. 4 s. 3. Den ängslige Hassan. 4 s. 4. Söndagens visa. 3 s. 5. Tjenarens visa. 4 s. 6. Jul-visa. 4 s. Forts: Nya visor för... 7–12. [Rubr.] 1852. [Sign.] 7. Gossen i skogen. (4) s. 8. Visa om Martin Boos. (4) s. 9. Sömmerskan Märta. (4) s. 10. Den dumma Gunilla. (4) s. 11. Uti vår by. (4) s. 12. Den unga hustrun. (4) s. 1–6 [6 utökad med visan Jone Soaki], [Rubr.] 2. uppl 1852. 3, 3, 4, 3, 4, 4 s. Dessa 6 även som: Christeliga sånger för svenska folket af B. E. Jönköping 1852. 20 s. [Sign.] Härur: 1–2: Tvenne christliga sånger för ... Jönköping 1852. (7) s. [Sign.] [Ny uppl] 1854. 5 o 3: Tvenne christeliga sånger för ...Jönköping 1852. (8) s. [Sign.] [Nya uppl] 1854, 1856. 4 o 6: Trenne christeliga sånger för ... Jönköping 1852. (6) s. [Sign.] [Nya uppl] 1854, 1856. 5, 3 o 1: Trenne christliga sånger för ... Jönköping 1856. (8) s. [Sign.] [Nya uppl:] 1857. Skara 1867. 8 s. 6 [Jul-sång]: Fyra jule-sånger, Köping 1857, s [3-5], anon, [nyuppl] 1859, o Fyrajul-sånger, Köping 1862, s [5] f, anon; 7: Söndagsskolan [utg av E Jolberg oj H Ekendal?], Sthlm 1852, s 28–32, anon; 5 o 7: Småbarns-skrift n:o 8 [omsl]: De båda skeppsgossarne 2. uppl Westerås 1854, s 29–32, anon. – Gossen i fattigskolan. [Rubr.] Sthlm 1853. 4 s. [Undert B. Eg.] (Skr. utg. af Stockh. frunt.-förening för barnavård, n" 3.) – Hyddornas ögon. [Rubr.] Sthlm 1853. 4 s. (Ibid, 4.) - Den faderlösa. [Rubr.] Sthlm 1853. 8 s. (Ibid, 5.) – Den dumma Gunilla. [Rubr.] Sthlm 1854. 7 s. [Anon.] (Ibid, 12.) - Gossen i skogen. [Rubr.] Sthlm 1854. 6 s. [Anon.] (Ibid, 15.) – Visor och sånger af B. E. Skolvi-sor. 1-6. [Rubr.] Sthlm 1854. [Sign.] 1. Här är vårt öra. / 2. Hand-visan. 4 s. 3. Just på timmar tjugefyra. / 4. Der glänser nu vår sol, den sköna. 4 s. 5. Fem verlds-haf kan man på jorden uppleta. / 6. Skiljeteckens-visan. 4 s. [lo 3-6 även i följ arb.] – Skol-sånger af B. E. Med musik för två stämmor i sifferskrift utg af R Palmqvist. H 1*. Sthlm 1854.28 s. [Sign; 11 st, från fö- reg o Skolsånger, 1852 (nedan, Översatt).] 2.-3. uppl 1857, 1866. – Sånger af B. E. 1-6. [Rubr.] Sthlm 1854. [Sign.] 1. Skoflickaren Johannes i Portsmouth. (Sanning.) / 2. Källan. (Efter []] Newtons och [W] Cow-pers sånger.) 4 s. 3. Den lilla Anna. (Grundad på sanning.) / 4. Ur hjertat skulle syndens rot uppryckas. 4 s. 5. Vore Han vår gäst. (Grundad på sanning.) / 6. Den sköna ängen. 4 s. – Kristus och hans kyrka. Efter ett äldre poem. [Rubr.] Upsala 1855. 8 s. [Anon dikt.] - Bref ull en christelig vän af de baptistiska åsigterna. [Rubr.] Sthlm 1855. 12 s. [Anon.] 2. uppl 1868. 3. uppl [med titelbl] 1879. 16 s. – Kom, o min Jesu (Pie-tisten, årg 14,1855, Sthlm, s 16; anon). - Tillhör duJe-sum helt? (ibid, s 143 f, sign B. E-g). – Andeliga sånger för barn ... från engelskan af B. E. H 1*. Luleå 1856. 12 s. [Sign; 7 st, delvis ur Andeliga sånger ... 1852, även övers.] – Gömma Guds ord. Betraktelse för barn. Af B. E. Sthlm 1858. 30 s. [Sign.] [Enl Linn-ström, 2, s 237, tills med två skrifter av andra även med titeln: Skrifter för barn, B 1.] 2. uppl 1860. 3. uppl 1863. 32 s. (Skrifter för barn, 2.) – Andeliga sånger för barn och ungdom af B. E. Med melodier. H 1–2. Sthlm 1858. [Sign.] 1. Berättelser. 47 s. [10 dikter.] 2. Bön, betraktelse och lof. 46 s. [17 dikter.] 2. uppl 1861-63. [Enl Linn-ström även med gemensam titel: Sånger med ziffror.] 1: 2. [omsl: 3.] uppl 1871. – Amelie von Braun (Av Brann, Christendomslifvet i vår tid, Tidsbilder ... utg [avj A Posse], Sthlm 1860, s III-XXXI; anon). – Stephanus. [Religiöst poem.] Christianstad 1860. 8 s. [Anon.] [Ny uppl] 1861. - Fader vår. Christianstad 1861 [omsl]. 4s. [Anon.] Omtr: [Rubr.] Sthlm 1895. (4) s.[Anon.] (Minnen från Nya Kyrkans söndagsskole-fest den 20januari 1895.) – Bibel-sånger till uppbyggelse inom familjen af B. E-g. Sthlm 1863. 34 s. [Sign; 21 st. I musikaliskt arr:] Ord och några melodier af B. E-g. Satta för en röst med piano-ackompagnement af en tonkonstnär. 4:o. 40 s. – Småbarns-sånger till lek och allvar i hemmet och skolan. Satta för tre-stämmig sång eller med piano-acc. Sv mödrar o lärarinnor tillegnade af B. E-g. Sthlm 1866. 28 s. [Sign; 26 st.] – Nya sånger för barn, af B. E. Utg af P. Palmqvist. Sthlm 1866. 48 s. [Sign; 18 st.] - Bibelspråk och sånger, hemmet o söndagsskolan tillegnade af B. E-g. Med sifferskrift för enstämmig sång. Sthlm 1867. 41 s. [Sign; 26 st. Enl omslag "även satta för orgel o pianoforte eller tre- o fyrstämmig sång".] – Fader vår. Barnasånger ull katechesen för söndagsskolan af B. E-g. Sthlm 1870. 40 s. [Sign; 18 st. Med melodier i sifferskrift.] – Den förklädde röfvaren. Minne af några samtal i söndagsskolan. Sthlm 1871. 64 s. [Anon; inkl 2 dikter.] – Valda skrifter af B. E-g. H 1-6, med Musikbilaga [1-3]. Lund 1879-83. [Sign.] (För skolan och hemmet.) 1: 1. Sånger, till en del begagnade vid undervisning i tio Guds bud. [50 st.] / 2. Ett samtal i söndagsskolan. 1879. 68 s. Musikbilaga, 24 s. 2. Berättelser och samtal. 1879. 89 s = s 69-157. [24 dikter, 6 samtal.] 3. Blandade sånger. 1881. 79 s = s 159-237. [49 st.] 4: 1. Sånger till bönen Fader vår. [14 st.] / 2. Skolsånger och småbarnssånger. [38 st.] / 3. Fabler och charader. [28 st.] / 4. Den förklädde röfvaren. 1881. [5 berättelser, 2 dikter.] 94 s = s 239-332. Mu- sikbilaga till 3-4, s 25–72. 5. Strödda uppsatser för hemmet och om uppfostran. 1882. 164 s = s 333–496. [ 11 st.] 6. Sånger till en del af kyrkoårets texter. 1883. 92 s = s 497-587. [79 st.] Musikbilaga (8) s, s 73–112. – Bidrag, egna eller övers, vanl anon eller sign o ibland tr f f g, i bl a tidn Väktaren, Sthlm, fol, från 1853, serien Barnskrifter [omsl], från 1857 även kallad Christelig månadsskrift för barn (titlar se Linnström, 2, s 292–294), Sthlm (1854-57 även anon red, se nedan), i slit dikter, vanl anon, i slutet av ett häfte eller på omslagets baksida: [1854:] 3, 2.-6. uppl 1854–1873, 4, 2.–6. uppl 1854-1875, 5, 2.–7. uppl 1854P-1876, 7, 2.–3. uppl 1855–57, 9, 2.-6. uppl 1855-1875, 10, 2.–5. uppl 1856P-1876, 11, 2.-5. uppl 1855-1873, 12, 2.-[4.] uppl 1856-1874, [1855: 5,] 2. uppl 1857, [12,] 2.-3. uppl 1857P–1864, [1856: 2,] 2. uppl 1860, [3,] 2.-4. uppl 1858-1873, [12,] 2. uppl 1864, [1857: 1,] [1857: 2, 4, 9,] 2. uppl 1860, 1860, 1861, [1858: 7,] 2. uppl 1863, [1859: 10] o [1860: 12 (sign B. E.)], Andeliga sånger för ungdom [utg avj. Carlsson], Jönköping 1855, Pilgrims-sånger på vägen till det himmelska Sion, saml af G. o P. Palmqvist, [l]-2, Sthlm 1859-1862, 2.-43. resp 2.–24. uppl 1859-1889 (en utg New York efter 1865), härtill: Melodier i sifferskrift till "Pilgrimssånger 1-2, 1859, 2.-3. uppl 1860-1863, Melodier till 1 saml i notskrift för 4 stämmor, 1860, o Melodier till "Pilgrims-sånger ..." arr för sopran, alt, tenor, bas eller försedda med enkelt acc lör piano, 1-2, 1860, 4:o, 2.-3. resp 2.-4. uppl 1863—1886, Pilgrimsharpan, Andeliga sånger, saml af B. Wadström, Sthlm 1861 (11 st, anon), 2.- 10. uppl 1862-1872 (11 sign B. E., 1 anon), Nya stereot uppl 1873,1875, Andeliga sånger för söndagsskolor, h 1*, Gbg 1862, Lilla Esters söndagsbok ... utg af L. S[andell Berg], saml 5, Sthlm 1867, Frideborg, christ-lig folkkalender utg af B. Wadström, 1867–71, 1874–75, 1877–80, Sthlm 1867-79, 1867: 2. uppl s å, Sångbok för söndagsskolan, Sthlm 1869, Sånger för barn i hemmet och skolan, saml o utg afj C[arlsson], 2. uppl Jönköping 1870, Andeliga sånger för de små, som tro på Jesus, sammansatta af E. G. A., Piteå 1870, Förr och nu, illustr läsn för hemmet, 1870-71, 1873, Sthlm, 4:o (sign B. E-g); Berättelser för söndagsskolor af L. S[andell Berg], h 4-5, Sthlm 1871, 2. uppl 1876, Några andeliga sånger, b 2, Carlshamn 1872, Barnsånger, minne från söndagsskolefesten ....Jönköping 1872, Sångbok för söndagsskolan, utg af V. L[und-holm], Sthlm 1876, 2.-10. uppl 1877-1888, Ny tillök! o omarb uppl 1888–1903, Sånger för söndagsskolor, Jönköping 1878, 2.-9. uppl 1879-1906, Text till sångerna i söndagsskolan, Norrköping 1879, Barnens sångbok, Sthlm 1880, 2.-4. uppl 1880-1884, Sångbok för söndagsskolan ... saml o utg af söndagsskollärare i Helsingborg, Sthlm 1881, 2.–4. uppl 1885-1890, Korn åt små fåglar, kristlig barnkalender, 1882, Sthlm 1881, Stockholms söndagsskolförenings sångbok, Sthlm 1882, 2.-15. uppl 1882–1893, Större saml 1888, 2.–5. uppl 1888-1890, [nya uppl] 1891-1901;jfr även G Klingberg o I Bratt, Barnböcker utgivna i Sverige 1840-89, en kommenterad bibliogr, bd 1-3, Lund 1988 (Skrifter utg av Svenska barnboksinstitutet, 30). Redigerat: En vän på vägen. Christelig kalender för år 1853 af B. E. Sthlm 1852. 125 s, 2 pl, 4 s musikbil. [Sign; även egna bidr.] - Andeliga sånger för barn. Samlade [1; Öfvers från engelskan] af B. E. Utg med musik för tre stämmor af P. Palmqvist. H 1–3. Sthlm 1852-56. Tv-8:o. [Sign; 20, 23, 20 st.] 1. 1852. (16) s. 2.–3. uppl 1855, 1861. 2. 1856. (18) s. [2. uppl okänd.] 3. uppl [omsl] 1863. (16) s. 3. 1856. (18) s. 2. uppl [omsl] 1864. – Andeliga ... af B. E. Med musik för tre stämmor i sifferskrift utg af ... H 1–3. Sthlm 1853-1856. [Sign; 21, 23, 21 st, samma som föreg med tillägg.] 1. 1853. 55 s. 2.–5. uppl 1854, 1855, 1856, 1858. 6. [omsl: 5.] uppl 1860. 6.-7. [= 7.-8.] uppl 1863, 1865. 8. [omsl: 7. = 9.] uppl 1868. 2. 1854. 62 s. 2.–3. uppl 1856, 1858. 4. [omsl: 3.] uppl 1860. 5.-6. uppl 1863, 1865. 7. [omsl: 6.] uppl 1868. 3. Bibelsånger m. m. 1856. 62 s. 2. uppl 1857. 3. [omsl: 2.] uppl 1859. 3.-5. [= 4.-6. (omsl: 3.)] uppl 1863, 1865, 1868. [Omdisponerad utg:] ... för barn, af B. E. Med melodier i sifferskrift. Utg af... 1871. 128 s. [65 st.] [Nya uppl] 1874, 1875, 1876, 1877, 1881. - Barnskrifter [från 1857 även:] Christelig månadsskrift för barn [omsl]. 1854–1857. H 1–12 [omsl] per årg. Sthlm. 12 x 32 s. [Anon; enl omsl för 1857: 11 f] – Sarons blomster. Andeliga sånger med melodier i not- o sifferskrift satta för fyrstämmig sång, acc av piano o orgel ... afj Hamberg. Sthlm 1866. 24 s. [Anon; enl omslag till Småbarns-sånger ... 1866.] – Pastor Ludvig Harms' lefnadsteckning [omsl: lefverne]. Sthlm [omsl] [1866]. 67 s. [Sign.] (Berättelser till läsning i hemmet, saml af B. E. H 1*. [Omsl.]) – Skrifter för hemmet. 1–14. Sthlm 1868-75. [Anon; 49 berättelser.] 1. En hemlighet till huslig lyckas befrämjande. 1868. 36 s. 2.-3. uppl 1870,1877. 32 s. 2. Kärlekens finaste konst. 1869. 68 s. 3. För hvem bugar du dig? 1869. 70 s. 4. En rätt qvinna i Guds ords ljus. 1870. 84 s. 2. uppl 1875. 5. Hvad duger du till? 1870. 102 s. 2. uppl 1876. 6. En fast punkt. 1871. 96 s. 2. uppl 1877. 7. Stationerna på resan. 1871. 108 s. 8. Qvinnans frigörelse. 1872. 123 s. 9. En ofta återkommande fråga. 1872. 68 s. 10. Huru man kan hjelpa sitt barn. 1872. 72 s. 11. En tio veckor lång arbetarestrike. 1873. 84 s. 12. Huru går det till der hemma? 1874. 47 s. 13. Tant Avery. (Efter E. Prentiss.) 1875. 60 s. 14. Tvenne med-täflarinnor. (Något om våra flickskolor.) 1875. 48 s.

Översatt: A Burckhardt, Nu juldagsmorgon glimmar ... (Andelig örtagård för barn [utg av G Berggren], årg 2, 1851, Jönköping, s 106 f; anon). –J Bunyan, Johan Bunians berättelse om sin andeliga erfarenhet... i sammandrag af B. E. Sthlm 1852. 47 s. [Sign.] - Skolsånger öfvers från engelskan af B. E. Utg med musik för tre stämmor af P. Palmqvist. Hl*. Sthlm 1852.Tv-8:o. (16) s. [Sign; 14 st.] 2. uppl 1861. – Andeliga sånger för tre stämmor. Utg af P. Palmqvist. Öfverflyttade i ziffer-notskrift af J. D[aleniu]s. Gefle 1852.39 s. [Anon; 20 st. Avtr av följande.]-Andeliga sånger för barn. Öfvers från engelskan af B. E. Utg med musik ... H 1. Sthlm 1852. Tv-8:o. (16) s. [Sign.] 2.–3. uppl 1855,1861. [Se ovan.] – Andeliga ... B. E. Med musik ... H 1. Sthlm 1853. 55 s. [Sign.] 2.-[9.] uppl 1854-1868, omdisp utg 1871–1881. [Se ovan.] -Jag är främling, jag är en pilgrim (Pietislen, 11, 1852, s 78 f; anon). – Berättelser om Maria Nyman och Hanna Nordell, eller Söken mig i tid. Utg af P. Palmqvist. Sthlm 1853. 31 s*. [Anon.] 2.–4. uppl 1854, 1854, 1861. 5. uppl 1866. 32 s. – Joseph, en förebild för vår ungdom. Efter föredr af G. Ahlfeld. Hemmet o söndagsskolorna tillegnad af B. E. Sthlm 1865.24 s. [Sign.] 2. uppl 1866. – Se även Tr arb, i sht 1854 o 1856 sam t de mot slutet uppräknade.

Källor och litteratur

Källor o litt: Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens arkiv 1:15:22 (M Foys journal 1853), SSA.

G Elmund, Den kvinnliga diakonin i Sverige 1849–1861 (1973); E Esking, .John Bunyan i Sverige under 250 är (1980); P Fröberg, Minnen o bikt. En studie i Malla Montgomery-Silfverstolpes memoarer (1975); H Fält, Separausmen i Orsa 1850–1860 (1867); P E Gustafsson, Hans Henrik v Essen o den nyevangeliska kolportörsverksambeten (1963), s 172; G Hagelin, Människoöden i psalmboken, 3 (1953); A Hamilton Geele, I solnedgången. Minnen o bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår, 1–2 (1910–11); D Harbe, O G Hedengren o Risebergarörelsen (1966); J Johansson, Bett)' Ehrenborg (Hälsn från Prästgymnasiel i Gbg 1940); B Klingberg o I Bratt, Barnböcker utg i Sverige 1840–89, 1 (1988); K Lewenhaupt, Lewenhaupts på Carlslund. En kulturbild från konventikelplakatets tid (Julbok för Västerås stift 1944); E Liedgren, Den andliga sången på anglosaxisk mark. En hist översikt med hänsyn till sv förhållanden (1927); N Lövgren, K E P f Ehrenborg, 1–3 (1913–14); O Lövgren, Våra psalm- o sångdiktare, 2 (1937); dens, Psalm- o sånglex (1964); E Mansén, Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös o romantikens Uppsala (1993); A Moberg, Teckn af C O Rose-nii lif o werksamhet. . . (1868); E Newman, Den waldenströmska försoningsläran i hist belysn (1932); dens, Evangeliska alliansen (1937); A Nilsson Brügge, Inspirationen heter Gud. Om Lina Sandell, Betty Ehrenborg-P o Charlotte af Tibell (Fadershuset, Nord kvinnolitt:hist, 2, 1993); A Norberg, Den kyrkl väckelsen i Skara stift . . . , 1–2 (1939–44); dens, Hierta på Främmestad. Kring en hundraårig brevsaml (1959); J Rinman, Betty Ehrenborg (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen genom 75 år, 2, 1931); N Rodén, Hans Jacob Lundborg, en pil på Herrens båge (1961); B Rodhe, Betty Ehrenborg-P – pionjär i sv kvinnlig lärarutbildn (Utbildn:hist 1994); S A Rosenberg, Betty Ehrenborg o diakonien (Febe 1941); dens, Den tjänande kyrkan, en bok om diakoni (1945); I Selander, O hur saligt att få vandra. Motiv o symboler i den frikyrkl sången (1980); S A Selander, Den nya sången. Den anglosachsiska väckelsesångens genombrott i Sverige (1973); P Sondén, Biskop Anders Fredrik Beckman, hans levnadslopp o verksamhetsfält (1931); Sv folkrörelser, 2 (1937); G Stenvall, Marie Cederschiöld, Sveriges första diakonissa (1951); G Taube, Betty Ehrenborgs besök hos Kisamor hösten 1839 (dens, Från gångna tiders Uppsala, 1950); S Walder, En treklang. Betty Ehrenborg, Lina Sandell, Charlotte af Tibell (1941); E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige (1965).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Elisabet (Betty) Posse, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7371
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Elisabet (Betty) Posse, urn:sbl:7371, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2024-04-25.