Meriter

5 Reenstierna, John Libert, kusinsonsonson till R 4, f 16 okt 1882 i Kristinehamn, d 18 juli 1956 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: verkmästaren Lars Magnus R o Anna Helena Maria Tidander. Mogenhetsex vid H a l i Karlstad 3 juni 01, inskr vid UU 2 sept 01, med fil ex 15 sept 02, MK där 30 nov 06, innehade amanuens- o assistenttjänster vid UU:s o KI:s patolog instit:er periodvis 06–11, assistent vid Statsmedicinska anstaltens bakteriologiska avd 16 juni 09–15 juni 10 o 1 jan 12–31 aug 15, laborator där 1 jan–31 dec 18, ML vid Kl 4 nov 11, disp vid UU 19 maj 13, MD där 31 maj 13, tf läk o tf prof vid KI:s syfilidologiska klinik periodvis 13–22, assistent o avd:läk vid Universitätsklinik für Haut- und Geschlechtskrankheiten, Breslau, 15 sept 15–18 okt 16, privatpraktiserande läk i hud- o könssjukdomar i Sthlm mars 15-juli 32, volontärläk vid Universitätsklinik für Syphilidologie und Dermatologie, Wien, 26 nov 16–26 mars 17, doc i dermatologi o syfilidologi vid Kl 26 juni 17–29 febr 32, förest för Sthlms stads norra poliklinik för könssjukdomar 1 jan 19–28 febr 31, prof:s n h o v 31 dec 24, förest för spetälskevården i riket 10 maj 26, statens serum- o vaccinkontrollant 1 juli 27–30 juni 33, prof i hygien o bakteriologi vid UU 31 mars (tilltr 14 april) 33–1 nov 47. – Ogift.

Biografi

John R kom från Värmland, men familjen hade inga gamla rötter där. Fadern hade som 17-åring emigrerat till USA och deltagit i inbördeskriget. Efter en tid som plantageägare där hade han återvänt till Sverige, gift sig och fått fast anställning vid SJ i Kristinehamn, där familjens åtta barn föddes. R var det tredje barnet. Efter studentexamen i Karlstad inledde R medicinska studier vid UU och kom tidigt att inrikta sig på bakteriologi. Han tjänstgjorde under ett par månader 1908 som karantänsläkare på ön Fejan utanför Norrtälje och som amanuens vid Medicinalstyrelsens kolerakurs 1909. Vid Statsmedicinska anstaltens bakteriologiska avdelning blev R assistent åt Alfred Pettersson (s 238) och påbörjade där sitt utforskande av spetälska genom att överföra lepra på apor. Resultaten av dessa försök lade han fram i sin doktorsavhandling 1913.

Vid denna tid kom också de dermatovenereologiska sjukdomarna att alltmer tilldra sig R:s intresse, och världskriget ökade angelägenheten av sådana studier. Under sammanlagt två år tjänstgjorde han som läkare på centralmakternas sida – i Breslau och Wien – men gjorde också talrika studieresor i Östeuropa samt till Konstantinopel och det intilliggande Skutari. Ett verksamt serum mot gonorréns komplikationer blev ett resultat av krigsårens forskningsarbete. 1920–24 var R sysselsatt med att framställa ett serum mot mjuk schan-ker och fick 1924 mottaga Sv läkaresällskapets jubileumspris för sina rön på detta område.

Med åren blev R alltmer koncentrerad på lepraforskning, och hans studieresor ställdes till Syd- och Centralamerika, Algeriet, Tunisien, Egypten, Sudan, Palestina, Syrien och Turkiet. Tre gånger besökte han Pasteurinstitutet i Tunis, vars föreståndare Charles Nicolle – nobelpristagare i medicin 1928 – uppmuntrade och stödde R. Även Émile Roux vid Pasteurinstitutet i Paris hörde till dem som intresserade sig för hans experiment med överföring av lepra. R blev under 1920-talet en internationellt känd lepraforskare. Han belönades bl a av den franska Académie de Médecine med ett stort pris 1926, s å som han blev föreståndare för spetälskesjukvården i Sverige.

När R 1933 installerades som professor i hygien och bakteriologi i Uppsala kunde han i sin installationsföreläsning redogöra för nyligen genomförda försök med ett serum mot spetälska. Två patienter vid Järvsö spetälskesjukhus hade efter några behandlingar uppvisat märkbara förbättringar. Men eftersom de sv leprafallen var få, måste nya resor företas. Före krigsutbrottet 1939 hann R besöka Etiopien, Venezuela och Colombia samt Nederländska Indien (Indonesien). Överallt prövades hans lepraserum, som inte botade patienterna men uppgavs lindra sjukdomens skadeverkningar.

En lång rad stipendier möjliggjorde R:s omfattande resor. Under 30 år företog han studieresor till omkring 100 länder i alla världsdelar, och han publicerade vetenskapliga arbeten på tyska, franska och engelska. Kollegan och vännen Carl Kling (bd 21) har beskrivit R som "utomordentligt språkbegåvad". Utöver de nyssnämnda språken klarade han sig bra också med portugisiska och spanska. Om hans språkintresse vittnar ett brev till prof H S Nyberg (bd 27) avsänt från Bamako i Franska Sudan (Mali). R tackar för "den utomordentligt solida grund", som Nybergs undervisning i arabiska gett honom under den gångna hösten. Tidigare hade han fått klara sig med ytliga "pigkunskaper". Kommande höst planerar han att studera lapska och finska för prof Björn Collinder och eventuellt även hebreiska (16 febr 1950, UUB). Att åtminstone dessa senare studier genomfördes kan beläggas.

R:s omfattande och täta internationella kontakter ledde till att han blev hedersledamot och ledamot av ett 20-tal utländska vetenskapliga samfund och akademier och tilldelades ett stort antal ordnar och andra utmärkelser. Men R tycks ha haft få elever och inga omdömen finns om hans verksamhet som akademisk lärare. Hans ständiga resande sammanhängde med hans lepraforskning men också med ett rastlöst drag i hans personlighet. Det har sagts om honom att han var "en originell person, som ibland hade svårt att foga sig i vardagslivets mera strikta former" (Tottie).

R fick mycket erkännande under ett långt forskarliv men nådde aldrig det stora genombrott som rimligtvis var hans mål. Under sina sista år måste han också ha insett att forskningsfronten genom upptäckten av antibiotika hade flyttats till andra fält än dem där han arbetat.

Författare

Margareta Åman

Arkivuppgifter

Brev från R i KB, LUB, RA o i UUB (bl a till G Göthlin, S Henschen, H S Nyberg o K G Westman samt många till I Holmgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fall von Kostochondralabszess mit Bacterium paratyphi (Deutsche medizinische Wo-chenschriftjahrg 36, 1910, Berlin, 4:o, s 896-898, efter Hygiea s å; även sep, u o o å, 8:o, 7 s [Communications de ITnstitut médical public de Stockholm, Extraits, T 1 (1910): 3]). – Ueber die Kultivierbarkeit des Lepraerregers und die Uebertragung der Lepra auf Affen (ibid, 38,1912, Leipzig, s 1784 f; även sep, u o o å, 8:o, 7 s ). – Uber die Kultivierbarkeit und Morphologie des Lepraerregers und die Ubertragung der Lepra auf Affen. [Rubr.] U o o å. 76 s, Taf. XrV-XXVIII. [Ur Archiv fur Dermatologie und Syphilis, Bd 116; även Communications ... 4 (1913): 4.] Även: Akad Abhandlung ... Upps & Wien 1913. -Gonokokkenabszess am linken Oberarm (Vakzin-und Serumbehandlung). [Rubr.] U o o å. 7 s. [Ur d:o, 120; även Communications... 5 (1914): 4.] – ImpfVer-suche an Affen mit dem Gonococcus Neisser. [Rubr.] U o o å. 6 s, 1 pl. [Ur d:o, 121, 1915; även Meddelanden från Statsmedicinska anstalten i Stockholm, Särtryck, d 6 (1917): 2.] – Försök med ett antigonokokk-serum (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster, 1915, Stiilm, s 200–203). Övers i Archiv 122, s å; även sep: Klinische Versuche mit einem polyvalenten Antigonokokkenserum. [Rubr.] U o o å. 3 s. [Även Meddelanden 6: 3.] – Zur Pathogenese der sogenannten Weilschen Krankheit: ein Fall von Proteusinfektion beim Säugling (Zeitschrift fur Kinderheilkunde, Bd 14, Berlin 1916, s 185–196; tills med F Henschen [även Meddelanden 6: 7]). -Klinische Versuche mit einem Antigonokokkenserum. [Rubr.] U o o å. S 774-814. [Ur Archiv 123, 1916; även Meddelanden 6: 5.] – Ett serum mot mjuk chancre, speciellt dess buboner (Förhandlingar vid 1920, s 47-50, autoreferat; övers i: MQnchener medizinische Wochenschrift, Revista de la Asociaciön médica argentina, Buenos Aires, Arquivos brasileiros de medicina, Rio de Janeiro, o Acta dermato-venereologica (på eng), Sthlm, 1920, samt Comptes rendus des séances de la Société de biologie Année 85, 1921, Paris). - Om lepra... (ibid, s 77–80, diskussionsyttrande; övers i Boletim da Academia nacional de medicina, s å, Rio de Janeiro). – Traitement des com-plications gonorrhéiques par du serum antigonococcique, réuni å des moyens fébrigénes (Svenska läkare- sällskapets handlingar, bd 46,1920, Sthlm, 4:o, s 39 f; övers i Munchener medizinische Wochenschrift o Acta dermato-venereologica s å (på tyska) samt The journal of urology, 1921, London). – Experimental soft chancre in rabbits (The urologic and cutaneous review, vol 25, 1921, St. Louis, 4:o, s 332 f). – Recherches sur le bacille de Ducrey. [Rubr.] [Tunis 1923.] S 273–312, pl 1-4. [Ur Archives de ITnstitut Pasteur de Tunis, 12. ([Omsl:] Travaux publiés par la Fondation Knut et Alice Wallenberg, 2.) - Etat actuel de la lépre en Suéde (IIIe conference internationale de la lépre, Strasbourg – 28 au 31 juillet 1923, Communications et débatsParis 1924, s 53–55). – Le bacille de la lépre (ibid, s 132-135). – Reproduction expérimentale de la lépre chez les singes inférieurs (Comptes rendus hebdomadaires des séances de 1'Académie des sciences, T 181, 1925, Paris, 4:o, s 828-830). – Årets nobelpristagare. Några ord om Charles Nicolle o hans livsverk (Medicinska föreningens tidskrift, årg 6,1927/28, Sthlm, 4:o, s 377-382). – Premiers resultats de traitement de la lépre par un serum experimental (Comptes rendus... de l'Académie des sciences, 197, 1933, s 718–720). – A fourth orien-tation on the therapeutic value of an anti-leprosy serum (in Colombia and Venezuela). [Sthlm, tr] Hfors 1937. 106 s, pl I-VI. (Acta medica Scandinavica, Sup-plementum 85 [omsl].) – ine vierte Orientierung uber den therapeutischen Wert eines Anti-Lepraserums in Kolumbien und Venezuela ... (Festschrift Bernard Nocht Hamburg 1937, 4:o, s 480–486, 2 pl-bl; förk övers av föreg; på eng i International journal of leprosy, vol 6,1938, Manila, s 79-90). – Further therapeutic tests with an antileprosy serum (in Nether-lands East Indies and other countries). Upsala 1941. 195 s, pl I-XVII. (Även Acta medica Scandinavica, Suppl 118.) – A short account of an anti-leprosy serum and its therapeutic value. Upps 1941. 32 s, pl I-X. (Inbjudningar till doktorspromotionerna i Uppsala universitets aula lördagen den 31 maj 1941 [: 2]; även UUÅ, 1941: 2.) – Utlåtande. [Rubr; som specialsakkunnig rörande sökanden till professuren i praktisk medicin vid Upps univ E Wasséns arb av bakterio-logisk-serologisk natur. Upps 1946.] Fol. 9 bl. [Duplic maskinskr.] – Sakkunnigutlåtande rörande professuren i bakteriologi vid Uppsala universitet 1948. [Upps 1948.] 4:o. 25 bl.  – Bidrag i: Hygiea, 1910, 1916, 1920, 1926, Sthlm, Archiv för Dermatologie und Syphilis, Bd 116, 1913,120, 1914, 121, 1915, 123, 1916, 124, 1917, 128, 1921, 147, 1924, Wien, Leipzig, Berlin, Nordiskt medicinskt arkiv, avd 2: Arkiv för inre medicin, bd 48, 1915, 50, 1918, 51, 1919, forts: Acta medica Scandinavica, vol 59, 1923, 75, 1926/27, 88, 1936, 103, 1940,108,1941, Sthlm, (Allmänna) Svenska läkartidningen, 1918, 1935, 1945, 1946, Sthlm, Acta dermato-venereologica, 1920, 1921, 1926, 1941, 1944, Sthlm, Archives de ITnstitut Pasteur de Tunis, T 12, 1923, 15, 1926, Tunis, Russkij vestnik dermatologij: Acta dermato-venereologica Rossica, 1924, Moskva, Annales de ITnstitut Pasteur, T 40,1926, Paris, International journal of leprosy, 1937, 1938, 1947, Manila; se vidare SLH, F 4, d 4, Sthlm 1934, s 167 f, o UUM, 1936–1950, Upps 1953, s 459 f. Utgivit: Some observations indicating the possibili-ty of a relation of the bacillus of Koch to a yeast-like fungus (of oidium type). A posthumous paper by Evert Gullberg (Acta medica Scandinavica, vol 94, 1938, Sthlm, s 527–566, pl I-XVI; tills med R. Huss m fl).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 mars 1933, nr 25, RA.

T Engströmer, Inbjudnrskr dll ... föreläsn:ar med vilka prof ...J L Ro ... tillträda sina ämbeten (1933); C Kling, Minnesord i Sv läkaresällsk 11 sept 1956 (Nord medicin 1956, s 1755 ff); SLH 4:4 (1934); SMoK; M Totde, J R död (SvD 24 juli 1956); UUM 1937–1950 (1953). – Art:ar om R i SvD 15 okt 1932,1 april o 15 okt 1933, 15 aug 1935 o 8 febr 1939.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
John L Reenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7570
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
John L Reenstierna, urn:sbl:7570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Åman), hämtad 2024-05-09.