Meriter

Rehnberg, Mats Eric Adolf, f 12 okt 1915 i Sthlm, Engelbr, d 25 maj 1984 i Värmdö, Sth (enl db för Sthlm, Engelbr). Föräldrar: auditören Eric Hugo R o Anna Matilda Eriksdtr. Studentex vid H latinlärov å Norrmalm i Sthlm 11 maj 34, inskr vid StH 7 jan 35, extra tjänsteman vid NordM 1 febr 37, FK vid StH 15 dec 39, e o amanuens vid NordM 1 jan 42, FL vid StH 25 april 42, tf museilektor vid NordM 1 jan 44, intendent o museilektor där 1 jan 46, led av styr för Sv museimannafören 47–59, expert i komm för social upplysn 48-49, led av styr för Musikhist museet 49, av styr för Sv visarkiv 51, förste intendent vid NordM 1 jan 53–31 mars 61 (tjänstl från 1 okt 59), chef för televisionens kulturavd vid Sveriges radio 1 okt 59–69, disp vid StU 29 maj 65, doc i nord o jämförande folklivsforskn där 8 juni 65, prof i samma ämne vid NordM o StU 27 juni 69–81. – GAA 47, LVHAA 74.

G 18 maj 1946 i Sthlm, Hedv El, m Inger Brita Mary-Anne Hald, f 9 aug 1921 där, Matt, dtr till konstnären Niels Tove Edward H o Ida Brita Elisabet Lagerström.

Biografi

Mats R växte upp på Norrmalm i Sthlm som en av fem bröder. Redan vid tre års ålder miste han sin far som var jurist och ombudsman i Sv bryggareföreningen. Modern, en livlig men bestämd bonddotter från Dalsland, blev ensam med en dryg försörjningsbörda. Under skoltiden fick R bidra med inkomster från skiftande extraarbeten. Ett av dem förde honom till Skansen, där han kom i kontakt med det kulturhistoriska fält som skulle bli hans framtid. I sina sarkastiska ögonblick kunde han säga: 'Jag började med att leda åsnor på Skansen och ibland undrar jag om jag gjort något annat".

Efter studenten läste R bl a arkeologi och folklivsforskning vid StH där han blev fil kand 1939. Redan ett par år tidigare hade han börjat arbeta på NordM. 1937 sändes han till Gruddbo på Sollerön i Dalarna för att göra förstudier till den stora lokalstudie som skulle bli en festskrift till hans lärare, prof Sigurd Erixon.

Inom NordM tjänstgjorde R i flera år som amanuens på den etnologiska undersökningsavdelningen, där hans initiativkraft vitaliserade insamlingsverksamheten. Efter arbetet med Sollerön kom han att syssla med museets undersökningar för tvåbandsvolymen Arbetaren i helg och socken (1943). Ur denna satsning föddes planerna på den bredare dokumentation av arbetarminnen som R förestod 1945–59. 1946 inleddes serien Sv liv och arbete med volymen Statarminnen, och under R:s livstid kom ytterligare ett 30-tal volymer ut. Där publicerades ett urval av de nära 2 000 livshistorier som arbetare och folkrörelserepresentanter skrev på museets uppdrag. Med sina nära 35 000 sidor text och 4 000 fotografier utgör serien ett unikt forskningsmaterial, med få internationella motsvarigheter. I Norden blev projektet skolbildande.

R visade tidigt sina talanger som kulturhistorisk mångsysslare. Han var den första etnolog som både i tal och skrift demonstrerade ämnets sociala spännvidd. Han skrev lika flitigt om allmogeliv och borgerlig kultur som om arbetare och föregrep därigenom mycket av ämnets senare breddning. Som nytillträdande museilektor vid NordM inledde R en framgångsrik period som chef för museets undervisningsavdelning. Undervisningen var ett fält som väl passade den utåtriktade R. Han blev en museipedagogikens banbrytare genom en rad nya former av utåtriktad verksamhet avsedd för både barn och vuxna. Under dessa år utgjorde hans nära samarbete med Andreas Lindblom (bd 23) en avgörande faktor för museets och Skansens utveckling.

R var även en uppskattad medarbetare i radio, veckopress och dagstidningar. 1957 blev han riksbekant som populär domare i TV-succén Tiotusenkronorsfrågan Kvitt eller dubbelt, och 1959 tog han steget över till posten som chef för televisionens kulturavdelning.

Trots sitt flitiga engagemang i medievärlden fortsatte R att skriva etnologi. Under 1960-talet kom flera av hans viktigaste arbeten, av vilka de flesta hade påbörjats under 1940-talet. Sedan länge hade han samlat material till doktorsavhandlingen Ljusen på gravarna och andra ljusseder (1965). Den var en innovations- och spridningsstudie av den katolska seden att tända ljus på anhörigas gravar, som under 1900-talet spreds i Sverige. När han disputerade hade detta analytiska grepp hunnit bli en smula slitet i sv etnologi, men avhandlingens styrka ligger främst i dess idéhistoriska infattning och i analysen av hur en samtidssed med religiöst ursprung snabbt blir ett inslag i 1900-talets sekulariserade Sverige.

Två år senare blev ett annat av de projekt som R inlett under beredskapsåren färdigt, Vad ska vi göra med de blanka gevär? (1967), som med en rad essäer gav ett brett och idérikt social- och kulturhistoriskt perspektiv på militärlivet. S å kom även boken Blå välling, sur sill. Vällingklockor och vällingklocksramsor, som avspeglade R:s starka intresse för arbetets folkdiktning. Andra viktiga arbeten rörde visa, musik och dans.

1965–69 var R oavlönad docent i folklivsforskning vid StU. Det var år med inspirerande seminarier och legendariska postseminarier, och R:s återinträde på den akademiska arenan uppfattades som en frisk fläkt i sv etnologi. Sin professur i nordisk och jämförande folklivsforskning vid NordM och StU tillträdde R vid en tid då det sv universitetsväsendet reformerades på ett genomgripande sätt. Folklivsforskning, eller etnologi som ämnet döptes om till, blev ett ämne i tiden. Studenterna strömmade till samtidigt som ämnet bytte vetenskaplig profil. R:s inte helt tacksamma uppgift blev att skapa en brygga mellan den traditionella forskningen och de nya samhällsvetenskapliga och nutidsorienterande strömningarna men framför allt att organisera om undervisningen i helt ny skala. R visade därvid många prov på sin organisationstalang och stora arbetskapacitet. Villa Lusthusporten på Djurgården blev en välskött institution, där R med liv och lust engagerade sig i studenternas villkor. 'Jag är vaktmästare på det här stället!" blev en av hans favoritrepliker, när han vandrade runt med boktravar och ondgjorde sig över universitetsbyråkratin. Därmed markerade han även sin distans till det akademiska samhällets förmenta praktiska handfallenhet. I uttrycket låg även ett visst främlingskap inför den nya tidens etnologi.

R var kulturhistoriker med blick för samtiden, men han var inte särskilt intresserad av internationell teori och metod. Hans rastlöshet gjorde det lättare för honom att starta än att slutföra större projekt. När han plötsligt avled under en skogsvandring drygt två år efter emeriteringen lämnade han efter sig en rad halvfärdiga arbeten om allt från sv flaggans historia till etnologiämnets framväxt.

I fallet R blir karakteristiken en mycket ovanlig människa och en lysande begåvning inte en klyscha. Alla – och det var många – som kom i kontakt med R som polyhistor, Stockholmskännare, gastronom, projektmakare och postseminariernas mästare, fascinerades av hans utstrålning. Han blev snabbt centrum i de flesta församlingar. Som ingen annan kulturhistoriker kunde han improvisera en miniföreläsning kring snart sagt vilket ämne som helst. Lika färgstark och associationsrik som R var i sin muntliga berättarkonst var han inte alltid i sitt skrivande. Där formulerade han sig snarare alltmer försiktigt, och under senare år blev hans stil nästan knagglig. Kanske var det, som flera framhållit, den allt större diskrepansen mellan dessa två genrer som gjorde hans skriftliga produktion ganska tunn under den senare professorstiden.

R var inte bara en klassisk polyhistor utan även en av de sista stora excerpisterna. Hans enorma beläsenhet avsatte tusentals citatlappar, vilka användes som byggmaterial i hans skrivande. Han delade frikostigt med sig ur denna kunskapsbank. Som inspiratör och igångsättare var han mycket framgångsrik, som lyssnare något mindre. R älskade rollen som provokatör och okonventionell idéspruta men hade inte behov av att till varje pris framträda i offentliga sammanhang. Kanske är det bl a därför som hans tidiga karriär ter sig som hans mest kreativa forskningsperiod. Det fanns inslag i den officiella professorsrollen som inte passade hans temperament.

Den sociala spännvidden i R:s ämnesval avspeglades även i hans umgängesliv. Han rörde sig obesvärat i de flesta sociala miljöer. Hans sociala patos var kanske mindre politiskt än medmänskligt. R ömmade alltid för de utsatta, antingen det rörde sig om en student med problem eller en gammal kåkfarare.

Författare

Orvar Löfgren

Arkivuppgifter

R:s stora arkiv i NordM. – Brev från R i KB (bl a till V Moberg), LUB (bl a till Alice Lyttkens o M P:son Nilsson) o i UUB (bl a G Paulsson o H Ståhl).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bomärken (Gruddbo på Sollerön, en byundersökn, tillägnad Sigurd Erixon, Sthlm 1938, 4:o, s 541–557). – Swedish folk dances. Sthlm 1939.11 s, 20 pl-bl. [Föret.] (Picture books of the Nordiska museet and Skansen, 9 [omsl].) [Jfr nedan 1943.] – Kistebrev och gratulationstavlor. Utställn i Nord mus vintern 1942–1943. [Rubr.] [Sthlm u å.] (4) s. [Anon.] – Säckpipan i Sverige. Sthlm 1943. 76 s. (Nordiska museets handlingar, 18.) Utdrag i övers: Toru-pill rootsis. Torupill baltikumi rootslastel. Tallinn 1986. 4:o [duplic], 3 bl, 2 pl-bl. - Folkdans i Sverige. Sthlm 1943. 15 s, 20 pl-bl. [Texten nyskr.] (Nordiska museets och Skansens bilderböcker, 10.) - Historisk utveckling och bygdeprägel i svensk folklig dans (Svenska folkdansens vänner till dess 50-årsjubileum Sthlm 1943, s 57–71). – Torpare / Statare (Den svenska arbetarklassens historia, [4.] Arbetaren i helg och socken, Kulturhist studier ... red av A Lindblom, 1. Hus och hem, Sthlm 1943, s 149–182, 2+2 pl-bl). -Arbetets folkdiktning (ibid, [5.] D:o, 2. Vardag och fest, 1944, s 253–340; bearb utg se nedan 1980). -Sparbössan. Utställn i Skansens trapphall 1945. [Rubr.] [Sthlm] u å. (4) s. [Anon.] – Kulturhistoria, bondeståndets (Lantmannens bok, Sthlm 1943-47, s 777–785 [i 2,1945], sign M. R-g). – Soldaterna rycker in (Sverige i fest och glädje, [bd 1,] Sthlm [1946], 4:o, s 231–253). – Förteckning över Nordiska museets frågelistor. Sthlm 1947. 32 s. – Guide to Nordiska museet, Stockholm. Sthlm 1947. 37 s. [Anon.] 2. ed 1950. 39 s. – Swedes at leisure / Festivals (Sweden past and present Sthlm 1947, s 114–130; 2., revised ed 1948). – Från svärdsdans till menuett (Det glada Sverige, våra fester o högtider genom tiderna, [red: G Berg m fl, bd 1–3,] Sthlm 1947-48, s 133–182, 2 pl-bl). – 1700-talet dansar (ibid, s 834-876 [i 2,1947]). -Byggnadsskicket / Byorganisationen / Åkerbruk och husdjur (Lenhovda, en värendssocken berättar Lenhovda 1948, 4:o, s 97–147). – Kring vägarna (ibid, s 341–353). – Svensk kultur i böcker från Nordiska museet. 3. utök uppl 1949. 39 s. [Anon.] – Åkerbruk och boskapsskötsel / Jakt och djurfänge / Fiske och båtbygge / Marknader, handelsliv och samfärdsel (Ålems socken: hist o beskrivn Ålem 1949, 4:o, s 189–242). – Nöjesliv: musik, dans o barnlek (ibid, s 339–346). – Social utställningsverksamhet (SOU 1949: 31, Socialdep. Social upplysning, betänkande avgivet av Kommittén för social upplysning, Sthlm 1949, s 99–113, föret). – Bilaga 5. P. M. angående svenska museer och vissa yttringar av socialt orienterad utställningsverksamhet i Sverige o i utlandet (ibid, Bilagor, s 81-89). – Siljan. [Sthlm, tr] Lund 1950. 135 s. – Känner du landet. Sörmland i närbild. Utg av Prins Wilhelm. Sthlm 1950. 4:o. [Bildurval o bildtexter s 13–50,57–100, 107–134,141–156.] –Samfärdseln till lands förr och nu (A Hagnell [m fl], Förr och nu. Kulturhist längdsnitt genom Sveriges hist Gävle 1950, s 53-60). - Medelpads allmoge (En bok om Medelpad. Utg av Sundsvalls sparbank. I anl av dess 100-åriga tillvaro, Sundsvall 1950, s 117-148). -Det ekonomiska livets miljöelement: Samfärdseln (Gregor Paulsson, Svensk stad, [1.] Liv o stil i sv städer under 1800-talet, Sthlm 1950, s 413-420, anon; [ny utg] Lund 1972, 2.-7. tr 1973, 1976, 1976, 1979, 1981, 1982). - Böndernas byggnader (I markerna, [5.] Bygden, ABC om minnesmärken i sv jordbruksbygder, Sthlm 1951, s 75-104). - Bortbjuden förr i tiden (Ju mer vi är tillsammans ... [red av P M Ham-berg], Mat-Drycker-Lekar-Sällskapsliv, Sthlm 1951, s 7-18). - Den nya tjänstestaden. Stationssamhället (G Paulsson, Svensk stad, [2.] Från bruksby till trädgårdsstad, Sthlm 1953, s 245-258, anon; [ny utg] 1972, 2.-7. tr 1973, 1976, 1979, 1981, 1984). - Vi stockholmare i historisk kavalkad genom seklerna. [Rubr.] [Sthlm] 1953. Fol. (4) s. [Anon; titelrubr: Nordiska museets utställning presenteras av Expressen ...] - Ur svenska hjärtans djup —-Bilder från Oscar II:s Stockholm sammanställda. Sthlm 1953. 4:o. 218 s. (Tills med Gotthard Johansson o G Selling.) Faksimil 1987. - Hembygdsgårdarnas uppgift och utformning (Gotthard Gustafsson, Skansens handbok i vården av gamla byggnader, Sthlm 1953, s 9–18, anon). – Moragården (Skansens hus och gårdar, Sthlm 1953, s 83-99; omarb i dess utg 1980, s 343-366, anon, tills med o sign av M J [anson], förut i sep utg se nedan 1976). - Alvdalsbodarna (ibid, s 100-106). – Skogsar-betarkojan (ibid, s 154-156, sign M. R.). - Loftboden från Nås (ibid, s 181 f, d:o). - Marknadsplatsen / Majstången (ibid, s 221-224; d:o). – Fatburen (ibid, s 252 f, d:o). – Folksed, folktro och folkdiktning (Min hemsocken. [Omsl: En studiehandledning.] Tävlingsbestämmelser, studieplaner o orienterande art rörande rikstävlingen Min hemsocken, Sthlm 1953, s 127-131; 2. utökuppl 1954, s 143–147).-Vägar och samfärdsel (ibid, 2. utök uppl 1954, s 107-110). – Kungens glada dagar. Bilder från Carl XV:s dd. Sammanst av B Lagercrantz o M R. Sthlm 1954. [S 20-56, 58 f, 67–80, 87-91,96,99-120,125-128.] Faksimil 1987. – Vad var bondepraktikan? Gemla 1954 [omsl]. 7 s. - Nordiska museets böcker. Sthlm 1954. 7 s. [Anon.] Ny uppl 1956. - Söndagsutflykter ... i Stockholms ... omgivningar. Sthlm 1955. 19 s. (Tills med A Wennerling; förut anon i DN 1954: 7, 21 o 28/5, 4, 11,18 o 25/6, 3/9 o 8/10.) - Ungdomen och kulturen (Medborgar-boken, [utg av Svenska landskommunernas förb, 4., omred uppl] Sthlm 1954, 4:o, s 77-94, 7 pl-bl; [ny tr] 1957; [ny omred uppl] 1960, s 133–178, 1 pl, [ny tr] 1963, 7. uppl 1966, s 97-133,1 pl, [ny tr] 1968). – Stora krogboken. Bilder ur restauranglivets kulturhist, sammanst. Sthlm 1955. 4:o. 214 s. Faksimil 1987. – Ur den svenska fattigdomens historia. Utställn i Nord mus okt-dec 1956. Sthlm 1956. 32 s. [Anon.] – Med bilen i Stockholmstrakten. [Omsl:] En handbok för bilister. Sthlm 1956. 219 s. – Januari börjar året. Läsebok i hembygdskunskap. Sthlm 1956. 157 s. (Tills med B Bohman, B Löfving; Folkskolans läsebok.) -Helger, högtider och familjedagar (FIB:s hemböcker 7. Kalastårtan: helg, fest hemma, tingen omkring oss Sthlm 1956, s 64-66). – Livet bakom disken. De handelsanställdas arbetsförhållanden (Folket vid varuflöden ... Utg av Svenska handelsarbetareförb [Sthlm, tr] Malmö 1956, s 167–189). – Svensk jul. Gamla o nya bilder med korta kommentarer. Sthlm 1957. 4:o. 47 s. [Ny revid utg] 1986. – The Nordiska museet and Skansen, an introduction to the history and activities of a famous Swedish museum. Sthlm 1957.194 s. [TillägnadJohan Nordenfalk.] – 10 bilturer med utflyktsmål. Stockholmstrakten. Sthlm [1957?]. Kartfolder [utg av Svenska Gulf Oil Compa-ny AB]. [Texten.] – Folktro och folksed i Orsa (Orsa, en sockenbeskrivn utg av Orsa jordägande socknemän d 3, Sthlm 1957, 4:o, s 587-613). – Sigurd Erixons tryckta skrifter 1911–1957. Förteckn... Sthlm 1958.111 s. [Anon, tills med Bengt-Arne Persson o E-F Lindberg; även val av illustr o citat.] — Nötknäpparens Vem vet vad? Efter danska Samlerens Quiz-leksikon ... Sthlm 1958.160 s. (Tills med T Wretman m fl.) - Seder och pynt. Sammanst. Västerås 1958. 75 s. (Tills med Brita Johansson.) [Ny uppl] 1959.-Sigurd Dahlbäck - liv o gärning (S Dahlbåck, Gångstigslan-det, nordskandinaviska studier 1914, 1917–1932, Sthlm 1958, s 5–77). – Från stenåldershydda till eget hem (Litet bo jag sätta vill – Egna hem, AB Myresjö-hus, AB Vetlandahus, Kristianstad 1958, [omsl,] 4:o, s 1–3). – Stadsbiblioteket och Selambs (Sällskapet Bokvännerna, Bokgåvan 1958: T Althin m fl, Mötet med boken, Sthlm 1958, s 64-67). – Sjuhundra år på restaurang (Gästabud, de bästa recepten från sv restaurangkök ... Red.-komm: T Wretman m fl, Sthlm 1959, s 11-30). – Livgardisten han kommer till Gud. En studie i folkdiktningen kring de militära signalerna (Skrifter utg av Svenskt visarkiv 2. Om visor och låtar. Studier tillägnade Sven Salén .... Sthlm 1960, s 133-198; även sep: ... Gud. Studier i den militära folkdiktningen, 72 s). – Bordsskick och bestick (Järnhandelns kalender 1961 [väggalmanacka], [Gbg] 1960, 4:o). – Vackra eller fula städer – vad bygger vi? (Konferensen Stadsplaner för människor ... anföranden o diskussioner vid konferensen ... i samb med Svenska riksbyg-gens kongress 1961, Sthlm 1961, tv-8:o, s 45–58). -Stockholm som hemstad (Välkommen till Stockholm. En uppslagsbok för den nyblivne stockholmaren, Sthlm 1961, s 82-88; [nya utg:] ... En bok till den 1965, s 68-74, 1967, s 54–60, 1971, s 30-38, 1972, s 15–24). – Den vita båten. 5 originallitogr av Roland Svensson, med text... Sthlm 1962. Stor fol. (4) s text, 5 pl-bl i mapp. – Årets gång (O Lahti o K Miettunen, Ur Nordens liv och litteratur, Hfors, Porvoo 1962, s 49-53, 2.-3. uppl 1963). – Vaxholm, skärgårdsstaden, i bilder av L af Petersens, text... Sthlm 1963. 4:o. 67 s, 48 pl-bl. – Jullekar från förr. Sthlm 1963. (37) s. -Doktor Hagdahl och hans kokbok (C E Hagdahl, Kok-konsten som vetenskap och konst, faksimiluppl [Sthlm, tr] Haarlem 1963, s 5–11, tills med T Wretman). – Advent är nutidens helg (Människan i samhället, Läsebok i samhällskunskap för grundskolan, 1, [utg:] A Sjögren o B Björseth, Sthlm 1963, s 102–105). – Inledning (Hur Svenska låtar kom till, en brewäxl mellan Nils o Olof Andersson kommenterad o utg av O Andersson, Sthlm 1963, s 9-18). – Förlovningsring och brudkrona (H Ljungberg m fl, Att bygga bo [omsl:] en liten uppslagsbok ...; [nya utg:] Sthlm 1963, s 8–11, med några annonser s å, s 12-15, med många annonser s å, s 14–17, [1964,] s 7–10, även s å, s 60-63, med 3 lokala varianter av annonsdelen 1965, s 12-14, en utan o många varianter med annonser [1967], d:o [1968,] en utan o 3 varianter med annonser [1969], d:o [1971]). - Bilder från byggen under 400 år. [Rubr; omsl: Byggbilder utg av Svenska riks-byggen.] Sthlm 1964. (16) s. [Bildurval o text.] - Swedish holidays and annual festivals. [Rubr.] Sthlm 1964. 23 s. (The Swedish insdtute for cultural relations with foreign countries, [Offset prints,] E 83.) [Nytr] 1965. [Ny utg] 1966. (Sweden today, 83.) [Nya tr:] 1969, 1970. 1973, [1975, 1978] (ej i serien). 22 s. [Andra utg:] Les fetes religieuses et civiles du calen-drier suédois. [Rubr.] Sthlm 1964. 27 s. (Institut sué-dois [Brochures imprimées en offset,] F 38.) [Ny utg] 1968. (Realités suédoises, 38.) [Nya tr] 1970, 1971. Fiestas religiösas y civiles del calendario sueco. [Rubr.] Sthlm 1965. 30 s. (Instituto sueco [Publi-caciones offset,] S 19.) [Ny utg] 1969. (Suecia hoy, 19.) [Ny tr] 1970. Das schwedische Jahr im Brauch-tum der Festtage. [Rubr.] Sthlm 1964. 27 s. (Schwedi-schesInstitut[Offset-Schriften,] T41 [omsl].) [Ny tr] 1966. [Ny utg] 1969. (Schweden Information, T 41 [omsl].) [Nytr] 1971. Feriadose festas tradicionais na Suecia. [Rubr.] U o o å [Brasilien 1979?]. 22 s. – "Vad skall vi göra med de blanka gevär". Om soldatvisor o varför ([Kungl. Dramatiska teatern, Stora scenen:] A vilket härligt krig[program,] Sthlm 1964, s 20-22, 44). - Utkast i revykonstens litteraturhistoria (Boken om Karl Gerhard, Sthlm 1964, s 62-72). –Årets gång (Om Sverige och svenskarna, texter för undervisn i sv för utlänningar utg i samarb med Sv institutet [red:] S Higelin, Sthlm ... 1964, s 90–94). – Ljusen på gravarna och andra ljusseder. Nya traditioner under 1900-talet. Sthlm 1965. 4:o. 343 s. (Nord museets handl, 61.) Även: Akad avh ... [SU]. – Lokala kulturdagar – ett förslag (Syn på nykterhetsrörelsen. Red av T Lagerström, Sthlm 1965, s 125–131). – Fiskardräng vid Vaxholm (Vår vackra skärgård, en antologi red av E Malm, Sthlm 1965, s 115–120). – Klackarna i taket. Om halling o jössehäradspolska. Sthlm 1966. 56 s. Annan utg: Kulturspeglingar. Studier tillägnade Sam Owen Jansson ... Red av E-F Lindberg, [Sthlm, tr] Karlshamn 1966, s 193-241. – Vad skall vi göra med de blanka gevär. Femton kapitel ur soldaternas liv. Sthlm 1967. 315 s, (18) pl-bl. – Blå välling -sur sill. Vällingklockor o vällingklocksramsor. [Sthlm, tr] Arlöv 1967. 255 s, 8 pl-bl. (Även: Skrifter utg av Svenskt visarkiv 3.) [Ny utg] 1978. – Kring Pelaror-dens börd och namn (Pelarorden 75 år, 1892-1967, Sthlm 1967, s 57–71). – Utredning rörande ämnet: Den borgerliga kulturen. 1969. 4:o [duplic]. 34 bl. –"Vår föda år 2000". Sammandr av diskussionen i samb med symposiet (Gastronomi: vetenskap, konst, teknik, Sthlm 1969, s 81-88; tills med M Neymark, K-E Thomé m fl). - Vilhelm Moberg och hans diktning (Utvandrarna / Nybyggarna, utg av Svensk filmindustri i samarb med Emigrantinstitutet, [omsl,] Växjö 1970, tv-8:o, s 3-6). - Kultur som håller på att försvinna. Ett urval bilder o bildreportage insända ... Tävlingen anordnades av Postverket, Nord mus, Fotofrämjandet ... [Sthlm] 1973. Tv-8:o. 75 s. – Institutet för folklivsforskning (Humanistisk forskning vid Stockholms universitet, Sthlm 1973, s 23-26; tills med Å Daun). – Träsket där Borgarskolan byggde (Kunskapskällan för alla, Stockholms borgarskola 1836–1971, Sthlm 1975, 4:o, s 267-294). – Le caréme et le carnaval en Suéde (La masque dans la tradition euro-péenne. Exposition organisée, du 13 juin au 6 octob-re 1975, au Musée international du carnaval et du masque, å Binche. Catalogue rédigé sous la direction de S Glotz, [Binche 1975?,] s 267 f). – Moragården. [Rubr.] [Sthlm 1976.] 23 s. [Ur Skansens hus och gårdar 1953, undert tills med M. Janson, red 1975.] Övers: The Mora farm. [Rubr.] [Sthlm 1976.] 23 s.  – Folk. Kaleidoskopiska anteckningar kring ett ord, dess innebörd o användn under skilda tider. Sthlm 1977. 71 s. – Folkkultur och masskultur. [Rubr.] [1977.] 4:o [duplic]. 14 bl. – En folklivsforskares möte med Ovansiljan för 40 år sedan (Från kulturdagarna i Bonas bygdegård den 27–28 juni 1977, under medv av K Gustav Adolfs akad, Upps 1978, s 15–39). – Litteratur om dans (E Klein, Om folkdans Sthlm 1978, s 105–121). – Skärgårdsbåtarna (Den gamla ångbåten, 4 originallitogr av Roland Svensson, Sthlm [1978], 4:o, s [4] f). – Roland Svenssons konst – mening och maning (En liten skrift om Roland Svensson -med stentryck under 4 decennier, [Sthlm] 1979,4:o, s 5 f). – Hejarn borrar, släggan slår! Sv folkdiktning kring arbetslivet. Sthlm 1980. 123 s. [Bearb ur Den sv arbetarklassens hist, [5,] 1944.] – En italienares långa väg till Sverige (Baka pizza hemma... 13 recept på pizzor Sthlm [ 1980], s2f) – Folkloristiska inslag i olika tidevarvs idéströmningar kring det egna landet (Folklore och nadonsbyggande i Norden, Åbo 1980, 4:o, s 17–32). – Lindblom, Andreas ... (SBL, bd 23, Sthlm 1980–82, 4:o,s 308-311 [1980]). - Folkmusik i Sverige. Bibliogr hjälpreda sammanst. Sthlm 1981. 133 s. – Folkkonst i Sverige. Bibliogr hjälpreda sammanst. Sthlm 1981. 41 s. – Dräkthistoria, folkdräkter, uniformer. Bibliogr hjälpreda sammanst. Sthlm 1981. 74 s. - Allt som är kultur är värt att forska om (Den kommunala demokratiens framväxt, en handledn i forskn om den egna kommunen, [omsl,] Sthlm 1981, s [1-3]). - Det levande huset. Ett tankeutbyte ... (V Forsberg m fl, Det levande huset, Sthlm 1981, 4:o, s 9-45; tills med O Volny, T Westman o Rune Hanson). - "Skall vi bli kultursekreterare"? (NIF publicadons no. 10. Folklorisdkens aktuella paradigm, [rapport från NIF:s 3. ämneskonferens 16–17 okt 1980 i Åbo,] Åbo 1981, s 151-161). – Varför äter vi semlor? (Lättmjölk... [förpackning, 1983]). – Svenskarnas drycker (Kring alla dders mat, [ryggtit:] Läckö slott 1984, [utställningskat,] Skövde 1984, s 61–68). – Wilhelmina von Hallwyl och Nils Lithberg. Kring tillkomsten av professuren i Nordisk o jämf folklivsforskning i Stockholm 1919 (Lusthusporten, en forskningsinstitution o dess framväxt 1918-1993, festskr till den Hallwylska professuren ... vid dess 75-årsjubileum red av M Hell-spong, Lund 1993, s 11–51). – Nord mus, Etnologiska undersökningen, Frågelista 103–107, 110–115, 122, 125,128,129, 131,133, 143, 147,149,150,154 o 159, 1941–52, 189, 1967 (även omarb o nyred av andra nr), fol o 4;o [duplic]; kortare förord eller efterskr till bl a: 21, TV-Boman frågar och svarar, 1958, Boken som tidsspegel; 1800-talet, 1959 (Thulins antikvariat, Katalog nr 34), Matlexikon, d 2, Matkunskap, 11.-14. helt omarb o väsentl utök uppl 1962,1963,1965,1967, C Linrnaeus, On coffee, 1963, Folkskrifter, 1971 (Libris, Katalog 78), Svenska låtar, saml av Nils Andersson: Dalarna ... Facsimileutg ... [1972], 4:o, Vår äldsta soldatinstruktion 1769, [omsl: faksimil av:] Soldatens skyldigheter i fred o fält av C. J. v. H..... 1973 [omsl], G Reinius, Arbetsliv i gamla tider, bilder från sekelskiftets Sverige, 1973, 4:o, C Lundin o A Strindberg, Gamla Stockholm [faksimiluppl] 1974, M Dahlström, Djurgårdsstaden och dess grannskap, 1979, 4:o, A Rosengren, När resan var ett äventyr, 1979, tv-8:o, H Blomqvist, Mat och dryck i Sverige, Litteraturöversikt, 1980, S Leander, Folkbildningens födelse: Anton Nyström o Stockholms arbetareinstitut 1880-1980,1980 (Svenskt liv o arb 32), H Henschen, Häxor och helgon, en bok om årets högtider, 1982, 4:o, A Quist, en bok om Värmdö skeppslag, faksimiluppl 1983, [S Dahlbäck, pseud] Erik Fahlman, Firman Åbergson, [ny utg] Höganäs 1983, alla Sthlm, samt många av arb nedan under Redigerat; artiklar i: Nordisk familjeboks sportlexikon, bd 5, Sthlm 1943 (sign M Rg, enl föret), SMoK, 3–5, Sthlm 1946-49 (sign M R-g), Svensk uppslagsbok, d 4–5, 12, 26 o 28, Malmö 1947–54 (sign M Rbg), [ny tr] 1952–59, Sohlmans musiklexikon, bd 1-4, Sthlm 1951–52 (sign MRg), 2. rev o utvidg uppl, 1, 1975, o Kunskapens bok (enl egen uppg); bidrag i bl a (vanligen Sthlm o 4:o): Meddelanden från Samfundet Manhem 1935: nr 10, 8:o, Hembygden, tidskr för ideell ungdomsrörelse 1939: 1, Svensk underbefäls tidning 1940-41, Folkminnen och folktankar 1940-41, 1944, Gbg, 8:o, Sport och kultur 1941, Frisksport 1941: 30, Gbg, Svenskajournalen 1941: 51 (anon), 1943: 52,JUF-bla-det, organ för Jordbrukareungdomens förb, 1941-45, Studiekamraten 1941,1944-45,1949,1951-53 (ca 10 art) samt ett 100-tal större o mindre recensioner 1941,1943–54, Blekingeboken 1942, Karlskrona, 8:o, Medelpad 1942, Sundsvall, 8:o, Kungl. Kronobergs regementes kamratförening, Årsskrift 1942, Växjö, 8:o, S.L.U.-bladet 1942: 4, Hudiksvall, fol, Lantarbetaren 1942-45, 1947, 1950-51, Eskilstuna, fol, Elva-posten, Kungl. Kronobergs regementes kamratförenings tidn, 1942: 1, 2, 3, 4:o, 1945: 1, 46: 2, 1959: 1, 8:o, Växjö, Skogsindustriarbetaren 1942-44, 1947-52, 1954-55, (SIA) 1958-59 o 1967 (många bidr), Folk-Liv 1942, 1943/44, 4:o, 1967/68, 8:o, OoB 1943, 8:o, Dalarnas hembygdsbok 1943, 1945-46, Falun, 8:o, Röster i ra-dio(-TV) 1943: 28 (anon), 1947: 27, 1950: 29, 1952: 29, 1954: 28, 1961: 12, 1963: 34, 1964: 42, 1965: 1, 1967:14, 1992: 16, Sörmlandsbygden 1943, Nyköping 1944, 8:o, Fataburen 1944-1953, 1955, 1976 (o i sin redig årsöversikt 1947-56), 8:o, SL-kontakt, samarbetsorgan utg av Sveriges lantbruksförb, 1944:12,8:o, forts: Nya perspektiv, lantbrukarnas idétidskr 1969:4, 1978: 2, 4:o, HCÅ 1944, Växjö 1945, 8:o, Vår tidning, kooperativt personalblad, 1945: 12, 8:o, Skånegillets i Stockholm årsskrift 1945, 8:o, STFÅ 1945, 1952, 1954-55, 1972, 8:o, Samfundet för unison sång, Årsskrift 1946,8:o, Biblioteksbladet 1946-1947, 8:o,Jordbruksjournalen 1947, Påskliljor, utg till förmån för Sv typografförbundets invalid-o tuberkulosfonder, 1947, [Sthlm, tr] Oskarshamn, fol, Målarnas facktidning 1947: okt, Svenska museer 1947-58, 4:o (56 art, 32 rec), 1982: 1, 8:o, Vecko-journalen, 1947: 50,1948: 31, 1952: 52,1953: [53] julnr, 1954: 2,1957: 50,1960: 15, 1961: 50/51, 1979: 26, Rig 1947-49, 1951, 1956-58, 1960-64, 1968-69, 1974, 1980, 1983, 8:o (referat 1963, art 1974 o ca 30 rec o notiser), Byggmästaren 1948, Svensk smidestidning 1948, Mariefred, Väg- och vattenbyggaren 1948, Lantmannen 1948, Jordbrukarnas föreningsblad 1948: 23/10, 1953: 6/6, 1959: 19/12, 1964: 28/3, (forts:) Land, 1971: 16, 1972: 8, 46, 48, 1973: 8-9, 12-14, 16-19, 41, 43, 1974: 6, 25, 1975: 19, 43, 45, 47,1976: 2, 40, 46, 1977: 16-17, 20, 45, 48,1978: 9, 49,1981: 15, 1982: 42,1983: 2,19-20, 37-38, 42,1984: 8,12,15, fol, Stockholms lokalavd av Sveriges konditionerande trädgårdsmästares förening, Årsskrift 1949, Byggnadsarbetaren 1949: 6, Julblommor, Sv typografförbundets... tidn 1949, [Sthlm, tr] Oskarshamn, fol, Vi kan, ddskr för Godtemplaror-dens tjänstemän o funktionärer, 1949—50, Metallarbetaren 1949-53, Museum, revue trimestrielle publiée par 1'Unesco, 1949,1957, Paris, Frihet 1949:12,1959: 11/12, Landskommunernas tidskrift 1949, 1955-59, forts: Kommunernas tidskrift 1960, 1962-65, 8:o (38 större rec av kommunalhist litt), Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1950, 8:o (ledamot av dess skriftkommitté 1951-60), Stockholms stifts julbok 1950, 8:o, Beklädnadsfolket 1950: 7, Postmannen 1950, Förbundskamraten, organ för Sv grov- o fab-riksarbetareförb, 1950, Fagersta Forum 1950, 8:o, Fackföreningsrörelsen, organ för LO i Sverige, 1950, 8:o, Obs! 1950, 8:o, Polistidningen 1950–51, 1953, Hantverk och småindustri 1950-51, Svensk typograf tidning 1950-52, [Sthlm, tr] Oskarshamn, fol, Signalen, tidskr för järnvägsmän, 1950: 13, 20, 22, 50-52, 1951: 50, 1956: 45,1962: 6,1964: 40, 50/51, Fritiden, tidskr för Reso, 1951: 6, 8:o, Vi 1951: 21, 27/28, 1952: 41, 48, 1954: 47, 48, 1955: 29/30, 1957: 31/32, 45, 1959: 23, 1979: 50/51, 1983: 1, RLF-tidningen 1952; 51, fol (uppgick i Land), Hörde Ni 1952-53,8:o,Jour-nal of the International folk music council 1952-53, Cambridge, 8:o, Stenarbetaren 1953, Gbg, Rörinstallatören 1953: 2, 3, Gbg, Sjömannen 1953, 1955, Gbg, Malm, ddn för de anställda i Grängesbergskoncernen, 1953-54, Maskinbefälet 1953-55, Perspektiv 1953-58, 61, Norrtälje, 8:o, Trivsel, tidskr för god hemvård, 1954: 43, Jordbruksjournalen 1954: 6, Foto 1954, Vi husmödrar 1954:12,1955: 9,8:o, Ratten, Volvos ddskr, 1954–57, 1959, Gbg, 8:o, Handelsnytt 1954-56, 1961, Malmö, 8:o, Kommunalarbetaren 1955: 21, Mjölkpropagandan 1955, Dalsländsk jul 1955, 1960, Åmål, Svensk handel 1956: 3, Pensionären 1957: 5, ICA-kuriren 1957: 25, Västerås, fol, Vecko-revyn 1957: 52, Femina 1957: 52, Helsingborg, Fordd og nutid 1957, Khvn, 8:o, Folket i bild 1957–60, forts: FiB / Kulturfront 1972:14,1979:17, Den svenske underofficeren 1958: 5, Allers 1958: 49, Helsingborg, Gruvarbetaren 1958-59, Grängesberg, Fönstret [utg av ABF], 1959: febr, Vid julbrasan [Godtemplar-ordens jultidn] 1959, fol, Svenska socialvårdsförbundets ddskrift 1959,8:o, Reformatorn, 1959, 8:o, Stf, Sv turistföreningens tidn, 1959, 1963, Stockholms Eko, utg för Stockholms sparbank, 1960: mars, fol, Damernas värld 1960: 8, Spar-målet [utg av Handelsbanken] 1960: 5, BLM 1960, IP-information [Industrial Products Inc AB] 1960: 2, 1965: 1, Hemmets veckotidning 1960-64 (ca 150 kulturhist art), Konstrevy 1961, Meddelanden från Publicistklubben, n:r 3 ... Årsbok 1961, 8:o, Chaplin 1961: 2, Kungsholms kyrkoblad 1961:7,1964: 7, 8:o, Matteus församlingsblad 1962: 6, 8:o, Sparbankernas familje journal 1962: 2, Idun 1962: 36, Sveriges landstings tidskrift 1962, På fritid 1962: 3, Stilmodellen 1962: 3, forts: Bonniers månadstidning 1966: 5, Förbundskontakt, tidskr för medlemmar o medarb inom Södra Sveriges skogsäga- res förbund, 1962, 1965,1968, Växjö, 8:o, Hushållsläraren 1962: 10, 1982: 5/6, Sociala meddelanden 1963, 8:o, Studio, tidn för ungdom, utg av Sparbankerna, 1963: 4, Husmodern 1963: 8, Julgåvan 1963-64, Riksbyggen 1964: 1, Gastronomisk kalender 1964–68, 1974, 1976, 1978, 1979, 1982/83, 1985, tr 1963–84, Stridsropet 1965: julnr, fol, Metronomen, ... för Metro-personalen, 1965: 4, 8:o, Restauratören 1966: 2, Finland och vi 1966, 8:o, Jord, gröda, djur 1967, 8:o, Mekanisk verkstadstidning 1967, Gustavsberga-ren 1967: 5/6, 1968: 3, 5/6, 1970: 8, 1973: 6, 1974: 6, 1975: 3, 1977: 6, Gustavsberg, Konditoribranschen 1969, Test, ddskr för varukännedom o konsumentupplysn 1969: 2, Horisont 1969: 2, Vasa, 8:o, Svanen, personalddn för... ASAB o ... SUAB, 1970: 1,8:o, Epa-nytt 1970: julnr, Gbg, Juljournalen [utg av Ferro], 1971, [Ulricehamn, tr i Nederländerna,] Svenska ekonomi föreståndares tidskr 1971: 4, Barn och kultur 1972, Hon och han 1972: 2, Solna, Arbetaren 1973: 51/52,1974: 17, 25, 51/52, fol, Sool-öen 1974, Sollerön, 8:o, SSEÅ 1978, Sthlm 1977, 8:o, Allt om mat 1978: 7, Fakta från Svenska bryggareföreningen 1978: 3, NIF Newsletter [Nordiska insdtutet för folkdiktning], 1979: 2, Turku, 8:o, Bygd och natur 1979: 5, 8:o, Tidningen BP-nyttför fritid, bil o villa 1979: 4, fol, Tal över blandade ämnen, Årsbok för Collegium curiosorum novum, 1980, Upps, Tradisjon, tidsskr for folkeminnevitskap, 1980, Oslo, 8:o, Complé, officiellt organ för Sv restauratörförb, 1980: 3, 1983: 6, Sundbyberg, Voxtorps krönikebok 1980, Värnamo 1981, 8:o, Bra om klassiker, [Bokklubben Bra klassiker,] Medlemstidn nr 46, Höganäs 1982, Sverige är fantastiskt 1982, Folkets historia 1983: 2, 8:o, vidare: S-T 1942: 20/1,1943:16/3,1944:5/6, Social-demokraten (MT) 1942, 5 o 28/12, 1943: 25/5, Ljusnan 1943: 12/3, Nord-Sverige 1943: 8/5, Tierps-Posten 1943: 8/5, Östhammars Tidning 1943: 8/5, Umebladet 1943: 10/5, Provinstidningen Dalsland 1943: 14/5, Söderhamns Tidning 1943: 17/5, Karlskoga Kuriren 1943: 17/5, Sörmlandsposten 1943: 22/5, Kristianstads läns demokraten 1943: 12/7, Smålands Posten 1944: 25/1, Arbetet 1949: 10/11, 1950: 4 o 20/1, 12/2,1953: 30/3, VLT 1950: 5/5, Norrländska Socialdemokraten 1950:16/5,1953: 21/3, Norrlandsfolket 1950: 13/6, Nationalddende, Khvn, 1950: 8/12, Aftontidningen 1951: 10/6, 1959: 4/1, DN 1953: 16/3, 1954: 7, 14, 21 o 29/5, 4, 11, 18 o 25/6, 3 o 11/9, 8/10, 1956: 28/4, 5 o 12/5, 7/7, 1963: 27/2, 1968: 19/2, 1975: 5–11/7, samt minst 120 rec 1944–57, Aurora 1953: 19/3, Smålands folkblad 1953: 19/3,1954: 22/12, Folket 1953: 21/3, 1954: 17/4, Oskarshamns Nyheterna 1953: 21/3, Östgöten 1953: 21/3, Sydöstra Sveriges Dagblad 1953: 21/3, 1954: 17/4, Västgöta-Demokraten 1953: 22/3, 26/4, 1954: 17/4, Skaraborgaren 1953: 23/3, Värmlands folkblad 1953: 25/4, Sundsvalls tidning 1954: 7 o 14/2, Nya samhället 1954: 18/2, Länstidningen, Östersund, 1954: 15/4, Dala-demokraten 1954: 17/4, Arbetarbladet, 1954: 17/4,1955: 22/12, Örebro-Kuriren 1954: 24/12, Västmanlands folkblad 1954: 27/12, Extra Nyheterna 1958: nyårsnr, Expressen 1958: 5/7,1971: 23/8, 6/12, 1980: 26/7, 1/9, 1981: 24/8, Smålands Allehanda 1959: 11/3, Barometern 1959: 30/9, Blekinge läns tidning 1959: 8/10, 1979: 5/12, Gotlänningen 1960: 7/1, Norrköpings Tidningar – Östergötlands Dagblad 1964: 25/2, Gefle Dagblad 1964: 27/2, Örnsköldsviks Allehanda 1964: 27/2, Östgöta-correspondenten 1964: 23/3, Eskilstuna-Kuriren 1965: 9/4, 1966: 22/11, Borås Tidning 1965: 4/8, 22/12, Nerikes Allehanda 1965: 27/10, Helsingborgs Dagblad 1965: 22/12, Smålands Dagblad 1965: 24/12, The Standard, and the Bangkok world Sunday magazine 1967: 23/12, Kalmar läns tidning 1971: 4/6, SvD 1972: 22, 23, 24 o 26/7, 1979: 4, 10 o 27/10, 1/12, 1980: 9/1 (dagsverser sign MARE), Göteborgs-Posten 1978: 23/3, Falköpings tidning 1979: 8/12.

Redigerat (utgivit): Periodiskt: Meddelanden från Etnologiska undersökningen, nr 15/16–85, 1940–56, 4:o [duplic] (1940–43 tills med Sam Owen Jansson o O Bannbers, med ca 200 egna kortare bidr 1942–56); Meddelanden från Föreningen Sveriges yngre museimän 1941–46, 4:o [duplic] (anon); Svenska museer 1947-1958: 1, 4:o (bl a 1948-58 avd Från museerna och 1950 Matrikel över sv museimannakåren, 1956-58 även utg); avd Från landskapsmuseer och hembygdsgårdar (Fataburen 1947-56); Rig 1954–1958:1 (tills med G Berg o Sigfrid Svensson, 1956-58 även utg); Gastronomisk kalender 1961-70 (tills med T Wretman, 1969-70 även N Nordqvist); anon med-red/medv i ytterligare vägledn o a publ från Nord mus 1939-59; allt Sthlm. - Svensk soldat. Skildringar från medeltiden till våra dagar jämte samtida bilder. Utg av Nord mus i samarb med Försvarsstabens bildningsdetalj. Sthlm 1943. 190 s. [Föret.] 2. uppl 1944. -Sverige i fest och glädje. [Bd 1–2.] Sthlm 19[46]-48. 4:o. 1. 253 s. 2. Från solguden till Zorn. 270 s. - Bevä-ringshistorier. Saml. Med inl av V Moberg. Sthlm 1947. 80 s. - Nordiska museet: Vägledning genom Nord museets samlingar. 13. omarb uppl Sthlm 1947. 63 s. [Anon.] 14. uppl 1948. 63 s. 15. uppl 1949. 64 s. 16. uppl 1951. 63 s. - Svenskt liv och arbete nr 1-2, 5, 8-15,17–19, 23,25-27, 31, 33. Sthlm 1947-83. [Omsl; 1 allm med metodredovisn o Kulturhistoriska kommentarer. Anon översett övriga nr.] 1. Statarminnen. 1947. 249 s. 5. Ny saml. 1949. 258 s. 2. Sågverksminnen. 1948. 227 s. 8. Rallarminnen. 1949. 324 s. 9. Skogsarbetarminnen. 1949-50. 267 s. 10. Byggnadsarbetarminnen. Snickare o timmermän berättar. 1950. 246 s. 11. Godtemplarminnen. 1951. 179 s. 2. oförändr uppl 1979. 12. Småländsk bystämma... 1951.197 s. [Utg protokoll; se nedan.] 13. Järnvägsminnen. 1952. 205 s. 14. Järnbruksminnen. 1952. 243 s. 15. Typografminnen. 1952. 192 s. 17. Polisminnen. 1953. 197 s. 18. Bokbindarminnen. 1954. 166 s. 19. Verkstadsminnen. 1953. 243 s. 23. Kommunalarbetarminnen. 1958.263 s. 2. uppl 1959.25. Gruvminnen. 1960. 281 s. 26. Handelsminnen. 1961. 240 s. 27. Snickar-minnen. 1961. 240 s. 31. Stenhuggarminnen. 1973. 296 s. 33. Anläggarminnen. 1983. 256 s. - Uppsala i närbild. Sammanst. Sthlm 1948. 4:o. 220 s. (Tills med N E Taube m fl.) – Småländsk bystämma. Östraby o Västraby i Lenhovda socken. Sthlm 1951. 197 s. [Protokoll utg med förord o kommentar s 9-63.] (Sv liv o arb 12.) -Skansens hus och gårdar. Sthlm 1953. 408 s. [Anon medred] - Gotthard Gustafsson, Skansens handbok i vården av gamla byggnader. Sthlm 1953. 117 s. [Anon, omarb o kompletterat tills med P Gräslund.] -1 Stockholms skärgård. Prosa o poesi. [Sthlm, tr] Uddevalla 1956. 189 s. - S Dahlbäck, Gångstigslandet. Nordskandinaviska studier 1914, 1916-1932. Sthlm 1958. 341 s, 2 pl-bl. (Utg.) – På Öland. Poesi o prosa från tre århundraden. En antologi sammanst. Sthlm 1959. 258 s, 14 pl-bl. - Från fars och farfars dd. En bokfilm om gutarnas ö ... red av D Scharp, C.-E. Ohlén. Sthlm 1959. 4:o. 499 s. (Huvudred.) 2., oförändr uppl 1973. - C-E Ohlén, Från ... om Dalsland ... Vänersborg 1959.4:o. 512 s. (D:o.) – Dens, Från ... om Dalarna... Vänersborg 1960. 4:o. 542 s. (D:o.) - Dens, Från ... om Halland ... Vänersborg 1961. 4:o. 544 s. (D:o.) - I skärgården. En antologi sammanst. Sthlm 1961. 224 s. - Globerama. Vår tids vetande ... 1–7. Malmö (1-6 tr i Danmark) 1961-64, [Sv huvudred.] 191, 190, 192, 191, 192, 189, 231 s. [2. o delvis 3.-4. uppl ej utg.] 7: 3.-4. uppl 1966,1967.1-6: 5.-6. uppl [Malmö (tr i Polen) 1967, 1972], 7: d:o Malmö 1967, 1972. – Från torp och backstugor. Uppteckningar (I Dackebygd, en bok om Vissefjärda, 1962, Kalmar, s 33-39). - Svenska gästabud från alla tider, en antologi om sv mat- o dryckesseder sammanst... Sthlm 1963. 206 s. [Ny utg] s å. (Bokklubben Svalan.) Härur i ny utg: Julhistorier. Tre episoder ur "Sv gästabud". Gbg 1970. 29 s. – Handböcker i etnologi, Lund 1970-80 (tills med N-A Bringéus o A B Rooth): Mat o miljö ... utg av N-A Bringéus. 1970. 276 s. Arbete och redskap, utg av... 1971. 398 s. 2. uppl 1973. 408 s. Folkdikt och folktro utg av A-B Rooth. 1971. 295 s. [2. tr] 1973. [2. förk utg] 1978.107 s. M Hellspong o O Löfgren, Land och stad. 1972. 350 s. [2. tr] 1974. Nordisk folkkonst utg av Sigfrid Svensson. 1972. 300 s. Folklig dräkt, utg av ... 1974. 296 s. K-O Arnstberg o B Ehn, Etniska minoriteter, i Sverige förr och nu. 1976. 141 s. 2. [omarb] uppl 1980. 2. tr 1983. N-A Bringéus, Människan som kulturvarelse ... 1976.181 s. Bönders villkor i Europa förr och nu, utg av K Weibust. 1977. 143 s. Jöan Pauli Joensen, Färöisk folkkultur. 1980. 227 s. - Helg och socken. Bilder ur sv folkets liv o arb vid mitten av förra seklet. Inl o kommentarer. Texter o bilder hämtade ur ... (1855),... (1862). Sthlm 1973. Tv-4:o. 89 s. (Bokklubben Svalan.) - Folklivsforskning vid Stockholms universitet. Register över kandidatupps, licen-tiatavh o doktorsavh 1928 - 1974. Sthlm 1976. 166 s. (Utg; red: H Blomqvist.) - Folklivsforskning ... Reg över kandidatupps o doktors-avh 1975 - 1980. Sthlm 1981. 88 s. (Utg; red: D Waldetoft.) - Sigurd Erixon, Byalag och byaliv. Utg i samb med Stockholms universitets 100-årsjubileum 1978 ... vid 90-årsdagen av Sigurd Erixons födelse ... Sthlm 1978. 174 s. [Red o urval av valda upps.] - Jag kan berätta! Arbetarminnen från gamla tiders Sverige. Urval o föret... [Solna, tr] Sthlm [1978]. 277 s. – E Klein, Om folkdans. Sammanst o red. Sthlm 1978. 121 s. – I redaktionskomm för: Den gyllene åldern 1960, 4:o, Hem o miljö, 1961 (Fakta, koncentrerad kunskapsbok bd 7), samt serierna Gastronomiska akademiens bibliotek: E Mannerheim-Sparre, Kokbok för finsmakare 1959, [ny utg] 1963, C E Hagdahl, Kok-konsten 1963, Rosalies recept1965, Gastronomi 1969, o Resa i Sverige: C Ogier, från Sveriges storhetstid, [ny utg] 1978, N G Djurklou, Ur Nerikes folkspråk och folklif, Faksimilutg 1978, L Lloyd, Svenska allmogens plägseder, d:o 1979, Maximilian Axelson, Västerdalarne, d:o 1979, allt Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Utbildn:dep:s konseljakter 27 juni 1969, nr A 28, RA.

G Berg, M R (VHAAÅ 1985); S Carlsson, Minnesord (Saga o sed 1985); P Fjellström, M R till minne (SvD 4 juni 1984); M Hellspong, nekr över R (Rig 1984); M v Platen, M R till minne (DN 1 juni 1984); S Zachrisson, nekr över R (Fataburen 1984).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mats E A Rehnberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Orvar Löfgren), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7578
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mats E A Rehnberg, urn:sbl:7578, Svenskt biografiskt lexikon (art av Orvar Löfgren), hämtad 2024-04-19.