C Herman Odelberg

Född:1840-07-02 – Brännkyrka församling, Stockholms län
Död:1878-03-10 – Klara församling, Stockholms län

Konsthistoriker, Ämbetsman


Band 28 (1992-1994), sida 21.

Meriter

3 Odelberg, Christian Herman, son till O 2, f 2 juli 1840 i Brännkyrka, Sth, d 10 mars 1878 i Sthlm, Klara. Studentex vid UU vt 58, inskr 25 maj 58, jur fil ex där 31 maj 61, eo kanslist i finansdep 61, hovrättsex vid UU 19 maj 63, eo kanslist i justitierevisionsexp, auskultant i Svea hovrätt 2 juni 63, eo notarie där 1 juli 63, v häradsh 1 okt 66, eo fiskal i Svea hovrätt 24 nov 69, adjung led där 3 juni 70, exp:chef i finansdep från 16 okt 74, dessutom byråchef i generalpoststyr från 10 mars 76.

G 23 aug 1873 i Älvsbacka, Värml, m Elsbeth Amalia Croneborg, f 22 aug 1852 där, d 25 maj 1874 i Sthlm, Klara, dtr till bruksägaren o riksdagsmannen Johan Ulrik Wilhelm C o frih Henrietta Fredrika Dorette Amalia Maria v Berg.

Biografi

Herman O gjorde en snabb karriär på ämbetsmannabanan. Under sina sista år var han både byråchef i generalpoststyrelsen och andreman i finansdepartementet, där han samarbetade väl med Hans Forssell (bd 16). De hade vid sidan av ämbetsgöromålen delvis samma historiska intressen. O visade också tidigt intresse för konsthistoria, numismatik och personhistoria. Redan som 13-åring korresponderade han i ett välskrivet brev gällande myntfrågor med B E Hildebrand (bd 19). Som uppsalastudent kom O under inflytande av Christopher Eichhorn (bd 12) och medverkade 1861 med ett par romantiska dikter i dennes poesikalender Isblomman. O bistod också Eichhorn ekonomiskt, och tillsammans med honom började O, tidigare än någon annan, att undersöka och bearbeta konstminnen i Sverige från medeltid och renässans.

O kom att särskilt intressera sig för altarskåpen i Strängnäs domkyrka, under slutet av 1400-talet anskaffade från Flandern av Kort Rogge. O lät fotografera dem och tog materialet med sig, då han sommaren 1869 gjorde en studieresa till Belgien. Där kom han i kontakt med landets ledande konsthistoriker, främst A J Pinchart, kännare av flamländskt måleri, och E V Le Roy, bl a expert på restaurering av medeltida konst. Pinchart insåg att altarskåpen var mästerverk och framförde önskemål om att man på ministeriell väg skulle föreslå att Belgien fick bidraga till restaureringen. O menade dock att Sverige borde vara i stånd att taga vara på sina konstskatter. – O:s kunskaper hade vunnit respekt, och Académie d'archéologie de Belgique valde honom 1870 till korresponderande ledamot. Sina rön om altarskåpen i Strängnäs publicerade O s å i akademins skriftserie.

Under vistelsen i Belgien arbetade O träget i arkiven, biblioteken och museerna i Antwerpen, Bryssel och Louvain. Under dessa studier lade han också grunden till sina samlingar rörande vallonerna. Under arkivstudierna i Belgien, vilka fortsattes i RA, bedrev O även forskningar kring arkitekten och bildhuggaren Willem Boy (bd 5) och dennes verksamhet i Sverige. Gemensamt författade O och Eichhorn ett för forskningen om Boy grundläggande arbete, vilket också publicerades i Antwerpen-akademins skriftserie. Under sin tid i Svea hovrätt intresserade sig O för verkets personhistoria, och hans anteckningar i ämnet har varit till hjälp för senare forskare i verkets historia, bl a S Petrén. O:s genealogiska intresse framgår av hans korrespondens med G Anrep rörande förarbetena till Svenska slägtboken. Genom Eichhorn kom O i kontakt med KB:s chef G E Klemming (bd 21), och till biblioteket skänkte han en större boksamling, vilken härstammade från Fullersta gods i Huddinge, Sth, som en tid ägts av hans föräldrar.

O hade en nära vänkrets, som bl a omfattade järnvägsbyggaren A E v Rosen, dennes son konstnären Georg och senare statsrådet E v Krusenstierna (bd 21). O:s liv slutade dock tragiskt. Efter ett knappt års äktenskap dog hans hustru i sviterna efter en olyckshändelse. Några år senare önskade han gifta sig med en yngre syster till hustrun, men frieriet avslogs vilket resulterade i att O tog sitt liv.

O var känd för sin vänlighet, generositet och fallenhet för att skriva tillfällighetsverser. Genom sitt 1876 upprättade testamente skänkte han ett antal konstverk till Nationalmuseum och 694 band utvalda tryck till KB. Handskriftsamlingen där fick åtskilliga brev och skrifter samt 0:s autografsamling, som kom att bilda grunden för KB:s autografsamling (jfr nedan).

Författare

Wilhelm Odelberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

0:s föreläsn:anteckn:ar, excerpter mm till vetenskapl arbeten i KB. Handl:ar ang konsthist i NM. – Brev från O i KB (bl a många till C Eichhorn), SSA, UUB (bl a till E v Krusenstierna) o i ATA (till B E o H Hildebrand).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lärkan / Jemnförelse (Isblomman. Dikter af upsalastudenter, [utg av C Eichhorn,] Upsala 1861, s 103–106; undert N. G-n-s). – Intryck af första dagens exercis i Botaniska trädgården 1862 / Till 2:dra årets embetsmän ... / Betraktelser af en andra årets exercitant i anledning af exercisens slut (Q G Schultz, H O, A G Dalin mflj Exercis-minnen. 1862 [omsl:] J. G. S[chultz,utg], Upsala 1862, s 7 f, 12 f, 19–21; anon dikter). – Les rétables de Strengnäs (Suède.). Notice (Annales de l'Académie d'archéologie de Belgique, 26 = Serie 2, T 6, Anvers 1870, s 475-480, 2 pl; även sep u o o å, 8 s, 2 pl). -Guillaume Boyen (Wilhelm Boy), peintre, sculpteur et architecte beige. Étude biographique (ibid, 28 = 2:8, 1872, s 93–132, 1 pl; tills med E. [= C] Eichhorn; även sep, Bruxelles 1872, 43 s).

Källor och litteratur

Källor o litt: Svea hovrätts huvudarkiv D Via 1:5 (matr över tjänstemän), RA. Accessionsjour-naler för handskrifter o tryck 1870-78, KB.

A Andersson o R A Unnerbäck, Inredn (Strängnäs domkyrka, 2:2, 1978); Broomé; Carlander; F v Dardel, Dagboksanteckn:ar 1877–1880 (1918); A Hahr, Willem Boy (SBL 5, 1925); E Lundberg, Konsthist forskn (Konsthist tidskr 1933); Minnesskr vid invign af nya posthuset i Sthlm år 1903 (1903-04); O F Ulff, Biogr anteckn:ar om jur kand:er... vid UU 1839–1881 (1883). – Uppg:er av Hilma O, f Godenius (d 1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Herman Odelberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7610
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Herman Odelberg, urn:sbl:7610, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wilhelm Odelberg), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se