Knut M G Olsson

Född:1907-11-04 – Västra Skrävlinge församling, Skåne län
Död:1986-11-13 – Högalids församling, Stockholms län

Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör


Band 28 (1992-1994), sida 318

Meriter

Olsson, Knut Mauritz Gotthard, f 4 nov

1907 i Västra Skrävlinge, Malm, d 13 nov 1986 i Sthlm, Högalid. Föräldrar: handlanden Carl Johan O o Hanna Persson. Stu-dentex vid Lunds privata elementarskola 2 juni 26, medarb i Folkets Dagblad Politiken 26 — 29, red för o ansv utg av Ny Dag 30 — 45, sekr i Sv röda hjälpen o olika solidari-tetskomm:er 34 — 39, led av Sverges/Sveri-ges kommunistiska partis centralkomm/ partistyr o politbyrå/arbetsutsk 36 — 64, sekr i partiet 46 — 77, ordf i Sverges kommunistiska ungdomsförb o red för Stormklockan 40—46, led av stadsfullm i Sthlm 42-72, andre v ordf där 46-50, led av stadskoll/kommunstyr där 44 — 50, 54 — 58 o 66 — 72, av folkskoledir/skoldir där 45 — 50 o 55 — 70, ordf i Sthlms kommunistiska arbetarkommun 46—47, led av 1946 års skolkommission jan 46—juni 52, av Radionämnden 47 — 67, red för o ansv utg av tidn:en 60-talet 59 — 61, led av ge-neralplaneberedn i Sthlm 59 — 72, av Sthlms läns landsting 71 -73. - Erhöll S:t Eriksmedaljen 63.

G 31 juli 1930 i Västra Skrävlinge m Signe Inez Ingeborg Nilsson, f 19 jan 1908 i Malmö, S:t Joh, d 27 febr 1987 i Sthlm, Högalid, dtr till bageriarbetaren Viktor Edvard N o Augusta Maria Nilsson.

Biografi

Knut O växte upp i Malmö, där han tidigt engagerade sig i nykterhetsrörelsen och deltog i bildandet av IOGT-logen Fridens hem. Efter studentexamen i Lund kom han till Sthlm där han blev medarbetare i tidningen Folkets Dagblad Politiken, organ för Sver-ges kommunistiska parti (sektion av Kommunistiska internationalen). När partiet sprängdes 1929 anslöt sig O till den Komin-tern-trogna minoritetsriktningen och blev ansvarig utgivare för dess huvudorgan, Ny Dag, i Sthlm. I den egenskapen dömdes han i samband med Adalshändelserna 1931 till åtta månaders fängelse för tryckfrihetsbrott. Under spanska inbördeskriget organiserade han, tillsammans med bla Georg Branting, den s k Spanienhjälpen och var också sekreterare i organisationen Sv röda hjälpen, som sökte bistå förföljda tyska kommunister. Under andra världskriget hölls han, i likhet med många andra kommunister, internerad i Sveg.

Efter kriget solidariserade sig O med Sovjetunionens politik i Ost- och Centraleuropa. Under den s k Rajk-processen i Ungern, en av Stalins skådeprocesser mot östeuropeiska kommunistledare, utgav han en skrift som för sv läsare försökte bevisa åklagarsidans teser. I den motsättning som uppkom mellan de Moskva-trogna och andra grupper inom kommunistpartiet anslöt sig O till de förra, och 1977 lämnade han partiet för att tillsammans med flertalet "traditionalister" bilda Arbetarpartiet Kommunisterna.

O var kommunalpolitiskt verksam i Sthlm med skol- och kulturpolitik samt stadsbyggnadsfrågor som huvudsakliga arbetsfält. Han engagerade sig starkt i folkskolans reformering och i det reformarbete som ledde fram till de stora gymnasiereformerna. Han drev också frågan om byggande av en stadsteater, tillhörde dess styrelse och deltog för övrigt aktivt i debatten om Sthlms utveckling.

O var en av Stockholmspolitikens mer kända och färgstarka aktörer. Han var en skicklig talare och politisk taktiker och kallades med tiden allmänt för "stadens kommunist".

Författare

Håkan Holmberg



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Papper efter O i AA. - Brev från O i KB (till J Kjellgren).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tre kupletter och en visa. Ur Stockholmsklubbens amatörers repertoar. Mälardalens ungdomsdag 28 juli 1929. Sthlm 1929. 11 s. — 8 dagars "arrest" utan bevakning för Mester- ton som kommenderade den mördande elden mot Ådalens arbetare! 160 månaders tukthus för dc proletärer som kämpat mot Ådalsmördarnas system. Sthlm 1932. 32 s. — Ungdom i frihet och slaveri. Utg av Sverges kommunistiska ungdomsförbund. Sthlm 1932. 48 s. — Göring men inte Ganske. Till frågan om asylrätten. Utg av Röda hjälpen. Sthlm 1934. 15 s. — Edgar André -dödsdömd (kapitlen om häktningen och behandlingen i fängelset övers, efter ... W Bredel). Sthlm 1936. 24 s. - SOS! Sjömän i Hitlers tukthus. Med förord av J Kjellgren. Sthlm 1936. 32 s. [2.], 3.-4. uppl så. — Spanien i kamp för sin frihet. Sthlm 1936. 30 s. — Solidaritetens soldater. Med en internationell solidaritetsdelcgation i Spanien. Sthlm 1937. 46 s. - Vad väljer du? Ett ord till ungdomen inför valet. Utg av Sverges kommunistiska ungdomsförb. Sthlm 1940. 15s. — Det finns en väg. Vad ungkommunisterna vill. Förord av S Linderot. Utg av Sverges ... Sthlm 1940. 31 s. 2. uppl 1941. — För friheten och framtiden. Sthlm 1942. 31 s. [Ny uppl] s å. 35 s. — Ungdomsförbundet som skapade partiet (S Linderot m fl, Mellan världskrigen. Bidr till Sverges kommunistiska partis hist, Sthlm 1942, 4:o, s 159-167). -Med tradition för framtid. Tal vid Sverges kommunistiska ungdomsförbunds 40-årsjubileum. Sthlm 1943. 18 s. — Ungdomens 4 rättigheter. Utg av Sverges kommunistiska ungdomsförb. Sthlm 1944. 32 s. — Kommunistisk kommunalpolitik. Sthlm 1946. 23 s. (Vårt handlingsprogram. Inledningsförcdrag på Sverges kommunistiska partis 13:e kongress 18 — 21 maj 1946. [: 5.]) — Operation X. Vad Rajkprocessen avslöjade. Sthlm 1950. 31 s. ([Omsl:] Dagspolitik, 47.) -Bygg mera. Mot byggkrångel och bostadsnöd. Sthlm 1950. 22 s. (Ibid, 51.) - Enbom processen. Fakta i målet. Sthlm 1952. 30 s. — Vrida stan rätt?!? [Omsl: Vrid stan rätt.] Är Stockholms stad snedvriden på något sätt? ... Sthlm 1958. 23 s. — De kommunistiska partiernas och arbetarpartiernas konferens i Moskva. [Rubr.] Sthlm 1961. 7 s. — De 81 kommunistiska partiernas konferens (Inledningar och beslut vid Sveriges kommunistiska partis 19:e kongress 5 — 8 januari 1961, Sthlm 1961, s 33-42; 2. uppl_s å; övers: XIX s'ezd kommunisticeskoj partii Svccii, Moskva 1961, s 39 — 51). — Hälso- och sjukvårdsfrågorna (d:o ... partis 20:c kongress 3 —6 januari 1964, u o o å, s 54 — 60). — Därför K. Utg av Arbetarpartiet Kommunisterna (K). [Omsl: Med stort K. Arbetarpartiet Kommunisterna.] . [Sthlm, tr] Gbg [1977]. 15 s. — Morden i Ådalen. Glöm dem aldrig! Gbg 1981. 39 s. - Bidrag i bla: Vår tid, marxistisk tidskrift, årg 1, 1945, 4 — 7, 1948 — 51, 11-16, 1955-60, 18, 1962, 20, 1964, Sthlm, 4:o o 8:o; vidare Folkets dagblad Politiken 1926 — 29, Ny dag o Stormklockan (jfr nedan).

Redigerat: Stormklockan, organ för Sverges kommunistiska ungdomsförb. Arg 33 — 37:20, 1940 — 44. Sthlm. Fol. — Ungdomens röst. [Rubr.] Sthlm 1942. Fol. 7 s. [Utg av Sverges kommunistiska ungdomsförb.] — G Johansson, Käck rebell. Politik, satir och respektlöst rimmeri. Ett urval ... artiklar, kåserier, dikter och kupletter. [Förtitel:] Gustav Johansson till 50-årsdagen. Sthlm 1945. 336 s. (Tills med N Holmberg.) - 60 år i kamp för socialismen. 1917—1977. [Sthlm, tr] Gbg 1977. 43 s. [Föret.]

Utgivit (o redigerat): Ny dag, 1930 — 45, o 60-taict, månadstidn [utg av Sveriges kommunistiska parti], 1955-61, Sthlm, fol.

Källor och litteratur

Källor o litt: Y Hirdman, Sverges kommunistiska parti 1939-1945 (1974); H Holmberg, Folkmakt, folkfront, folkdemokrati (1982); Y Larsson, Mitt liv i stadshuset, 1-2 (1977); B Lundvik, Solidaritet o partitaktik. Den sv arbetarrörelsen o spanska inbördeskriget 1936-1939 (1980), s 56 f; K Molin, Hemmakriget (1982), s 137-140; O Rydbeck, Från medborgarnämnd till ämbetsverk (Prcsshist årsb, 1991); G Sidenbladh, Planering för Sthlm 1923-1958 (1981); Sthlms stadsfullm 1938-1963 (1967); Sthlms stads/kommunfullm 1963-1988 (1990).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut M G Olsson, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7786, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Holmberg), hämtad 2014-10-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7786
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut M G Olsson, urn:sbl:7786, Svenskt biografiskt lexikon (art av Håkan Holmberg), hämtad 2014-10-24.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se