Meriter

3 Palme, Sven Ulric Adalvard, sonson till P 2, f 25 maj 1912 i Sthlm, Maria, d 14 maj 1977 i Uppsala, Domk. Föräldrar: FL Olof P o Ola Guido Elisabeth Tenow. Studentex inför examensnämnden i Sthlm (privatist) 14 juni 30, inskr vid UU 23 sept 30, FK där 31 okt 32, medarb i dagspressen från 33, bl a i S-T 42 — 66, ordf i fören Heimdal 34 — 36, red för tidskr Presens 34 — 38, FL vid UU 27 maj 39, löjtn i Kustartilleriets reserv 27 okt 39, löjtn vid Finlands sjöstridskrafter 25 dec 39 — 6 april 40, återinträdde i Kustartilleriets reserv 9 april 40, kapten där 1 april 45, disp vid UU 23 maj 42, FD 30 maj 42, doc i historia där 9 juni 42, medarb i radio från 35, timlär vid Uppsala h elemen-tarlärov o gymn för flickor ht 44—vt 46, innehavare av doc:stipendium vid UU 1 mars 46, eo doc 1 juli 52, forskardoc 1 april 53, univ:lektor 17 aug 60, allt vid UU, univ: lektor i historia vid StU 11 nov 60 (tilltr 1 jan 61), innehavare av Sven Warburgs professur i historia där från 28 juni 63, skriftställare.

G 10 mars 1940 i Hfors (kbf i Munkfors, Värml) m socionom Barbro v Vegesack, f 13 april 1912 i Dorpat, Estland, dtr till Dr phil Arved Edouard Gaston Theophil v V o Inga Helena Charlotta af Segerström.

Biografi

Sven Ulric P:s utveckling kom på ett avgörande sätt att präglas av faderns död som frivillig i Finland 1918. Det var som om fadern projicerade sina egna oförverkligade möjligheter på sonen. I sin första större skrift Kärleken och hatet (1935) — en bråd-mogen skiss till ett konservativt idéprogram — pläderade P i faderns anda för en nära samverkan mellan Sverige och Finland. När Finland hotades på hösten 1939 anmälde sig P omedelbart som frivillig till Finlands krigsmakt (belönad med Finlands frihetskors för sina insatser under vinterkriget). P:s avhandling (1942) är symptomatiskt nog dedicerad till faderns minne. Dennes porträtt fanns alltid på hans tjänsterum som en symbol för det viljeinriktade och självför-glömmande.

På trettiotalet var P engagerad i den na-tionalkonservativa idédebatten. Han var ordförande i Heimdal och redaktör för kulturtidskriften Presens. Under senare hälften av trettiotalet distanserade han sig stegvis från sin ursprungliga konservatism. Han tog alltid klart avstånd från nationalsocialismen. Redan tidigt fanns hos P en spänning mellan idealism och rättspatos å den ena sidan, historisk relativism och skepticism å den andra (brev till Sven Palme 7 aug 1934).

Faderns tidiga död påverkade också P såtillvida att familjen lämnades i knappa ekonomiska omständigheter. I ett brev till en äldre vän beskrev han sig som tillhörig en akademisk "underklass ... som måst studera på skuld, fått vänta många år under ökad skuldsättning för att få docentstipendium och som av ekonomisk nöd är tvungna att ägna halva sin tid åt hemliga eller öppna förvärvskällor bredvid forskningen för att kunna amortera och betala skatt på amorteringarna" (till B Boéthius 29 juni 1949).

Att P, som vuxit upp i en miljö mättad av historiska minnen, valde historikerns bana är inte att förvåna. Till professorn i historia vid UU, Erland Hjärne — som varit vän till fadern — stod han i ett nära förhållande. Men Hjärne kunde under trettiotalet på grund av sjukdom under långa perioder inte upprätthålla sin professur. I ett brev beskrev sig P som "ingens lärjunge, en kvarleva från den undervisningslösa perioden, då Georg Landberg satt ordförande vid seminarieövningarna ..." (till N Ahnlund 5 okt 1943). Redan före sin disputation hade P en omfattande vetenskaplig utgivning bakom sig. Avhandlingen behandlade relationerna mellan Sverige och Danmark 1596— 1611. Den var en traditionellt histo-ristisk framställning där analysen av de age- rändes motiv och målsättningar utgjorde det bärande förklaringselementet. De två kungagestalterna i Danmark respektive Sverige stod i centrum. Här framträdde även ett intresse för de konstitutionella frågorna som skulle bli cn ledtråd i P:s fortsatta forskningar.

Redan 1941 hade P i en recension av ett arbete av den finländske historikern Pentti Renvall gett uttryck för sin historiesyn. Den var ett försvar för fullständighetskravet inom historieforskningen. Brytningen mellan idéer och intressen skedde ytterst i "individens bröst" och var därför "oåtkomlig för historisk bevisning". I sin strävan att komma "det historiska skeendets innersta nerv" på spåren tvingades historikern i stället ägna sig åt en minutiös rekonstruktion av det yttre skeendet för att kunna fastställa "den politiska viljan, det politiska programmet och den politiska förmågan". Därför måste denna rekonstruktion göras så omfattande som möjligt (HT 1941). Redan här framträder hos P en stark känsla för det subjektiva momentet i all historieskrivning. Denna känsla skulle senare komma att ytterligare accentueras. "Jag älskar som du vet det betingade och är alltid misstänksam inför de säkra resultaten", hette det i ett brev från 1949 (till I Andersson 27 dec 1949). I cn 1952 utgiven översikt över modern historieforskning skrev han att "de vetenskapligt fruktbara resultaten endast är att vinna långt ut i det ovissa ..." (Ny kunskap, s 309). Denna långt drivna skepticism och starka upplevelse av det spekulativa momentet i all historieforskning var onekligen till förfång för hans egen vetenskapliga utveckling. Subjektiviteten och det godtyckliga hotade ständigt att ta överhand.

P:s väldiga avhandling mottogs positivt. Fakultetsopponenten talade om "en ursprunglig, självständig och mycket löftesrik forskarbegåvning" (Landberg, s 258). P, som tidigt var inriktad på en akademisk karriär, tog starkt intryck av striden om historieprofessuren i Uppsala 1941. Den seger för den sydsv källkritiska skolan som Erik Lönnroths utnämning representerade påverkade även P. Det historistiskt syntetiserande drag som tidigare funnits hos P försvagades och ersattes med ett energiskt tesdrivande i "weibullsk" anda. Den källkritiska analysen blev ett dominerande drag i P:s vetenskapliga framställning.

Efter avhandlingsarbetet inriktade P sina forskningar på senmedeltidens historia. Resultatet förelåg 1949 med den digra studien Riksföreståndarvalet 1512. Studier i nordisk politik och svensk statsrätt 1470 — 1523. I centrum för detta arbete stod ett försök att rekonstruera de konstitutionella föreställningar som bar upp senmedeltidens politiska liv. Första delen av arbetet karaktäriserades av Erik Lönnroth i ett utlåtande som "illa genomtänkt, illa genomarbetad och illa skriven", medan den andra delen om Sturetidens statsrätt av samme bedömare sågs som en skarpsinnig och uppslagsrik analys "av grundläggande betydelse för forskningen om svensk medeltidshistoria" (Lönnroth 1954). Ett mera populärt hållet arbete om Sten Sture d ä (1950) bröt med den tidigare nationalromantiska, landsfaderliga bilden av riksföreståndaren och presenterade honom istället som en hänsynslös maktpolitiker och opportunist inriktad på egen vinning och makt.

Ytterligare ett uppmärksammat arbete av P var monografin om Söderköpings riksdag 1595 (1952). I motsats till den tidigare dominerande uppfattningen hävdade P att riksdagen var ett nederlag för hertig Karl och att rådsaristokratin dragit längsta strået. Undersökningen kritiserades häftigt av N Ahnlund som "svagt underbyggd" (Ahnlund, s 319). P:s distinktion mellan regering "med rådets råd" och "med rådets råd och samtycke", som Ahnlund menade var ohållbar, har dock accepterats av flera forskare.

Vid slutet av fyrtiotalet kastade sig P med djärvt mod in i forskningar om franska revolutionen och Napoleontiden. I detta syfte bedrev han omfattande arkivforskningar i Paris. Ytterst lite av dessa forskningar nådde emellertid trycket. En icke publicerad studie över den franske journalisten Joseph Fiévée bedömdes av en kännare av perioden som "ett särdeles värdefullt bidrag till opinionshistorien under konventets sista tid" (Höjer, s 440). På femtiotalet vände sig P:s rastlösa energi mot sv parti- och riksdagspolitik före det demokratiska genombrottet. Ett resultat av dessa forskningar är den fina lilla boken Karl Staaff och storstrejken 1909 (1959, omtr i På Karl Staaffs tid, 1964). Huvuddelen av P:s forskningar på detta område slutfördes emellertid inte. Sedan mitten av femtiotalet var P även engagerad i ett större projekt om Sthlms sociala historia.

P:s väg mot professuren skulle bli törn-beströdd. I en konkurrens i Khvn 1950 sattes han bland de två främsta sökande. P drog emellertid vid detta tillfälle tillbaka sin ansökan. Vid professorskonkurrenserna 1952, 1954 och 1957 blev han snävt bedömd. En sakkunnig talade i ett utlåtande 1954 om "stor vårdslöshet i detalj" och en "benägenhet för tendentiöst skrivsätt" (Höjer, s 443 o 445). P:s expansiva sätt att skriva befann sig på kontrakurs med den fakticitet och antispekulativa hållning som utmärkte det sv historikeretablissemanget. Det hjälpte inte att han drev den källkritiska analysen till dess yttersta gränser, inte heller att han gick till generalangrepp mot den "gamla skolans" främsta namn, Nils Ahnlund: han erkändes ändå inte som en första-rangens vetenskapsman.

Motgångarna i de olika konkurrenserna ledde till att P involverades i en mängd debatter och polemiker. Även hans mera po- pulära skrifter utsattes för skarp kritik. Eli Heckscher varnade uttryckligen i en recension (DN 12 sept 1947) för P:s Stånd och klasser i forna dagars Sverige (1947). En lärobok i samhällskunskap blev utsatt för förödande kritik av en expertkommitté. P kom att hamna mellan stridslinjerna i historievetenskapen. Den "gamla", historistiskt inriktade skolan besköt honom som en avfälling, den "nya", källkritiska, ville trots ivriga frierier inte uppta honom i sin krets. De häftiga angreppen och motgångarna fick P att många gånger allvarligt överväga att lämna den vetenskapliga banan. I ett brev talade han om sin "planerade reservmarknad i pressen" (till Gösta Hasselberg 8 nov 1949). Särskilt konkurrensen 1954 tog honom mycket hårt. Det som gjorde att P inte kunde utstötas från den vetenskapliga marknaden var hans vitalitet och talangfullhet. Hans produktionsförmåga var legendarisk. Vid sidan av den vetenskapliga verksamheten ägnade han sig åt en omfattande publicistik. En journalistkollega berättar hur han kunde "riva av" fem kulturartiklar på en enda natt för att sedan ostörd kunna ägna sig åt forskningen (Linder). P:s omfattande populärvetenskapliga verksamhet renderade honom inte några meriter i den vetenskapliga världen. I ett brev beklagade han att ett populärvetenskapligt författarskap på många håll sågs som prostitution: "Att det finns en vetenskaplig medborgarplikt att försöka i vidare kretsar väcka intresse för vetenskapens nya landvinningar förnekas bestämt av många" (till G Westin-Silfverstolpe 25 sept 1947).

P saknade emellertid inte gynnare. I riksdagen motionerades vid flera tillfällen om en personlig professur. Även från akademiskt håll gjordes framstötar. Den professur i modern historia som inrättades vid GU i början av 1960-talet torde av tillskyndarna ansetts vara vikt för P. Genom Torvald Höjers frånfälle 1962 blev emellertid en professur i historia vid StU ledig. I den följande konkurrensen placerades P i första förslagsrummet av samtliga tre sakkunniga.

Som professor samlade P kring sig en stor lärjungeskara. Mot sina elever var han utomordentligt solidarisk och uppmuntrande. Han igångsatte ett stort antal seminariegrupper kring problem sträckande sig från medeltiden till andra världskriget. Han var bl a en av ledarna av det stora forskningsprojektet Sverige under andra världskriget. Hans tid kom i hög grad att sugas upp av undervisning och handledning. P:s vetenskapliga produktion under professorsåren blev därför begränsad, men han fortsatte med outtröttlig energi sitt publicistiska och populärvetenskapliga författarskap; bl a gav han ut en översikt över Frankrikes äldre historia (Hur Frankrike blev Frankrike, 1967) och en rad ungdomsböcker.

P:s vetenskapliga produktion gör ett splittrat och torsoartat intryck. Den strida strömmen av specialundersökningar aviserades ofta som förarbeten till kommande mera grandiosa studier, men ytterst få av dessa projekt kom att realiseras. Hans vetenskapliga huvudinsats gäller 1500- och 1600-talens sv historia. Hans forskningar på detta område har karaktäriserats som "mycket viktiga bidrag till utforskandet av den stora konstitutionella linjen från Kalmar re-cess till Gustav II Adolfs konungaförsäkran" (S A Nilsson i Utlåtanden av sakk ... 1963, s 26).

Medan P i sin journalistik var rapp och rak på sak blev han i sina vetenskapliga skrifter ofta snårig och ogenomskinlig. Han hade en tendens att uppförstora innebörden av ett enskilt källställe och på detta bygga omfattande hypoteser utan att tillräckligt uppmärksamma de omgivande sammanhangen. Ett ständigt skiftande av perspektiv tenderade att upphäva varje möjlighet att nå säker kontakt med en bakomliggande verklighet. P var en skarp polemiker, men skärpan mildrades ofta av ett slags lekfullhet och lust att imponera och förbluffa.

P var en sammansatt personlighet. Ambition och arrogans blandades med självironi och blygsamhet. I grunden var han en entusiastisk och entusiasmerande människa, munter och uppslagsrik. Kanske förstås han bäst om han ses som en puer aeternus, som hela tiden väntade på att fadern skulle komma tillbaka och återställa ordningen. Han var en lysande föreläsare i kateder och i radio. Hans verkliga talang låg i det intuitiva och syntetiska, men tidens vetenskapsideal gjorde att dessa kvalitéer hos honom aldrig kunde nå riktigt fruktbar utveckling. De kommer dock i hög grad till uttryck i hans populärvetenskapliga skrifter.

Författare

AlfWJohansson

Arkivuppgifter

P:s stora arkiv med bla koncept till brev i P:ska släktarkivet, SSA. Korrespondens även i Ämbets-arkivet, Olof Jägerskiölds m fl:s handarkiv, RA. Drygt 140 ms till radioprogram 1935 — 76 i Dokumentarkivet, Sveriges Radio. — Brev från P i GUB (bl a till Knut Petersson o många till A Boethius), KB (bl a många till N Ahnlund), LUB (bl a till S Bolin o många till B Hildebrand), RA (till I Andersson) o i SSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kärleken och hatet. Politiska anteckn. Sthlm 1935. 312 s, 1 pl. — Fredrik Axel von Fcrsens memoarer. Ett medd rörande deras tillkomsttid o tillkomstsätt (PHT, årg 37, 1936, Sthlm 1937, s 173-181). - Tjugo års krönika (Svensk-finländska studentförbundet i Uppsala 1918-1938, Upps 1938, s 30-71; anon, tills med H Sandblad). — Sverige och Holland vid Lundakrigets utbrott 1674-1675 (KFÅ, 1938, Sthlm, s 84—172). — Meddelanden och aktstycken: Arvid Eriksson och Sigismund 1604 (FHT, årg 23, 1938, Hfors, s 19-26). - D:o: Två källor rörande händelserna i Finland 1599 (ibid, s 151 — 162). - Erik Sparre och Arild Huitfeldt 1598. Meddelande (PHT, 39, 1938, tr 1939, s 51 -54).

— Clas Fleming [recension av P Renvall, Klaus Fleming... 1939] (ibid, 40, 1939-40, tr 1941, s 244-248). - Sverige och Danmark 1596-1611. [Akad avh.] Upps 1942. XLIII, 655 s. - Joachim von Dittmer (SBL, bd 11, Sthlm 19[41 —]45, 4:o, s 277-280 [1942]). - Konung Sigismunds flotta i Östersjön 1599 (Skrifter utg av Sjöhistoriska samfundet 3, Upps 1943, s 3—19). — Arvid Knutsson Drake (SBL, 11, 19[41-]45, s 399-402 [1943]). — Det vetenskapliga meningsutbytet om Norgeartikeln i 1536 års danska konungaförsäkran (Nordisk tidskrift... utg av Letterstedtska fören, N S, årg. 19, 1943, Sthlm, 4:o, s 49-63).

— Trchundraårsminnet (Gotländskt arkiv, meddelanden från Föreningen Gotlands fornvänner, 17, 1945, Visby, s 9— 12). — Stockholms kapitulation 1520. Ett rekonstruktionsförsök (SSEÅ, 1945, Sthlm, s 183—192; även sep, utökat med noter o exkurs, 20 s). — De storas möten efter andra världskriget. Sthlm 1946. 32 s. (Världspolitikens dagsfrågor, [Utrikespolitiska institutets broschyrseric,] 1946, nr 9.) — [Företal] / Valdemarståget / Valdemarstågets historiska innebörd (Valdemarståget. Utg av Föreningen Gotlands fornvänner, Visby 1946, 4:o, s II, 15 — 164, 185 — 242). — Stånd och klasser i forna dagars Sverige. Sthlm 1947. 105 s. — Stormaktskonferensen i Moskva 1947 (Meddelanden från Malmö luftförsvarsförening, [årg 1,] 1947, Malmö, [omsl,] s 1—7). — Edvard Philipsson Ehrensteen (SBL, 12, 19[46-]49, s 358-368 [1947]). -Ragnar Ohlsson, Abraham Angermannus ... 1946 [rec] (KÅ, årg 46, 1946, Upps 1947, s 329-345; även med omsl: Till liturgiska stridens historia. Tendensen i Historia liturgica. Ärkebiskopsvalet 1574 ...). — James Byrnes' vittnesmål [rec] (Utrikespolitik, årg 2, 1947, Sthlm, s 244-248). — På furste- och riddarborgar (Det glada Sverige, våra fester o högtider genom tiderna, bd [l]-3, Sthlm 1947-48, 4:o, s 183-287, 1 pl).

— Glädjedagar i hård tid (ibid, s 433-473 [i d 1]).

— En ny tid med nya livsformer (ibid, s 1569 — 1602 [i d 3]). — Vasasönerna (Sveriges historia genom tiderna ... red av H Maiander, d 2. Gustav Vasa - Vasasönerna, De sista Vasarna, Sthlm

1948, s 159-286, litteraturanvisn bd 5, 1948, s XII-XV; 2. revid o utvidg uppl 1953). - Rune Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder ... 1947 [rec] (KA, 47, 1947, tr 1948, s 304-324; även med omsl: Till den yngre sturetidens politiska problematik: Om förläningspolitiken, partigrupperingen o den danska frågan 1504 — 1507 ...).

— Norrlandsuniversitetet (Tiden, årg 40, 1948, Sthlm, s 427 — 431). — Roden och Skeppslagen (Namn och bygd, årg 36, 1948, Upps & Khvn (tr I.und), s 148—159). — Riksföreståndarvalet 1512. Studier i nordisk politik o sv statsrätt 1470-1523. Upps 1949. 464 s. (UUÅ, 1949:7.)

— Karl IX och hans tid (Historiska bilder. Studier kring vårt lands minnen i Livrustkammaren o a samlingar. D 1. Från Gustav Vasa till Lützen. Red: S Kraft, H Seitz, Sthlm 1949, 4:o, s 184-212).— Krig. Det ständiga trygghetshotet (Om trygghet. Sju essäer om trygghet o otrygghet genom seklen. Svenska livförsäkringsanstalten Trygg, [minnesskr utg vid 50-årsjubileet,] Sthlm

1949, 4:o, s 63-84). - Sten Sture d. ä. (Hörde Ni, [årg 2,] 1949, Sthlm, s 112-116). - Råmärken kring Kind. Kn text, meddelad (Namn o bygd, 37, 1949, s 107-111). - Sten Sture den äldres avsägelschot år 1493 (Nordisk tidskr, 25, 1949, s 434 — 441). — General von Seeckt, riksvärnet o Ryssland efter Versailles. En aktuell problemställning (Ny militär tidskrift, årg 22, 1949, Sthlm, 4:o, s 172— 176). — Förenta staterna och andra världskriget [rec] (Utrikespolitik, 4, 1949, s 112-116). - Sten Sture den äldre. Sthlm 1950. 312 s, 8 pl-bl. [Ny utg] 1968. 303 s, 8 pl-bl. (Tema.) -Kina mellan sköldarna (Utrikespolitik, 5, 1950, s 10-26). - Jaltaproblcm (ibid, s 232-235). -Franska kolonialproblem. [Rubr.] Malmö 1951. 4:o. 20 s. (Meddelanden från Malmö luftförsvarsförening, årg 6, 1951, Malmö, [omsl,] n:o 1.) — Studier i Sturetidens statsrättshistoria. 1. [1470 — 1520.] Upps 1951. 75 s. (UUÅ 1951: 10.) -Stockholms krigshistoria (Stockholm 700 år, Sthlm 1951, 4:o, o sep härur: Stockholm 1252 — 1952, en minnesskrift, red av M v Plåten, d:o, s 5 — 40). — Några anteckningar om de berättande källorna till liturgiska stridens historia. 1* (Lychnos, 1950-1951, Upps 1951, 4:o, s 205-216).

— "Skogen är fuller af Abraham" (Arv, tidskr för nordisk folkminnesforskn, årg 7, 1951, Upps, Sthlm, Khvn, s 10—14). — Den tyska generalstaben (Hörde Ni, 4, 1951, s 591-597, 606). -Generalerna och Hitler (ibid, s 634 — 641). — I den historiska trapetsen. Sthlm 1952. 278 s. — Söderköpings riksdag 1595. Upps 1952. 203 s. — Omvälvningen i svensk historieskrivning (Ny kunskap. Översikt över vetenskapens senaste forskningsresultat. Red: C. E. Sjöstedt ..., [1*,] Sthlm 1952, s 290-328). - Svenskar i Mellaneuropa (Vår svenska stam på utländsk mark. Sv öden o insatser i främmande land [1.] I Österled: Finland, Estland, Ryssland. Västerut o söderut i Europa, Sthlm 1952, 4:o, s 303-328; föret). -Ekonomi och politik i västmaktdiplomatien 1941 — 1945, några synpunkter (Statsvetenskaplig tidskrift ..., årg 55, 1952, Lund, s 221 -242). -Kanonkungar och kcjsarpolitik (Hörde Ni, 5,

1952, s 785-790, 811). - Vår tids hjältar. Sthlm

1953. 275 s. - Johan III och biskoparna 1569. Rättelser till ett aktstycke (KÅ, 53, 1953, s 131 — 133). - Historien och nuet. Sthlm 1954. 231 s. — Östersjöpolitik (Tidskrift för kustartilleriet, årg 12, 1954, Sthlm, [omsl,] s 158-166). - Sven Palme, Karl Staaff och krisen i liberala partiet 1909. Kn episod ur Sven Palmes politiska verksamhet (Thulcsköldcn, tidn för Thulebolagens personal o medarb på fältet, årg. 7, 1954, Sthlm, nr 11, s 6 —9). — En händelse som ser ut som en tanke. Geijers tolkning av ett Geijerställe (Lychnos, 1954- 1955, tr 1955, s 300-303). - Gustav III och Marmontel. Ett bidr till det gustavianska skedets opinionshist (PHT, 53, 1955, tr 1955-56, s 13 — 33). — Den gamla goda tiden. Sthlm 1956. 127 s, 8 pl-bl. [Ny utökad utg Sthlm, tr] Halmstad 1970. 151 s. — Folkbildningens sam-hällslära. Sthlm 1956. 300 s. (Folkbildningsserien.) [Även:] Gymnasiets samhällslära. D:o. 300 s. 2. uppl 1958. 303 s. 3. uppl 1962. 309 s. -Historia. D 1-2. Sthlm 1956-58. (Tills med B Lindeli.) 1. Fjärde till sjätte skolåret. 422 s. 2. Sjunde skolåret. 215 s. — Sven Hedin (Så minns jag— En samling porträttskisser. Red av B Chris-tofferson, Sthlm 1956, s 52-57). - Politics and economic theory in the Atlantic charter (Festskrift till Osten Undén ... Redaktionskomm: Å Holmbäck, S Petrén, U Willers, [Sthlm, tr] Upps 1956, s 206 — 226). — Historielärarna och opinionsbildningen [svar på rec av M Söderholm] (Tidning för Sveriges läroverk, årg 57, 1957, Sthlm, 4:o, s 583 f). — Kunskap om samhället. Sthlm 1958. 117 s. - Vrakplundrare. Sthlm 1958. 155 s. (Aladdinböckcrna 5 [omsl].) — Historia genom kameraögat. 1-2. Sthlm 1958-59. 4:o. (Tills med Åke Meyerson.) 1. Över alla gränser. 101 s.

2. Mot en ny värld. (8) s, s 105 — 204. Övers: Eilispäivän maailma valokuvina, Hfors 1958, 4:o, 212 s; Kameraet fortcller historie, fra Krimkrigen til förste verdenskrig, Oslo 1958, 4:o, 204 s; Als die neue Zeit anbrach. Geschichtliche Dokumen-te aus der Friihzeit der Photographie, Zurich [1959], 4:o, 210 s. — Kungligt och kvinnligt. [Sthlm (även Hfors), tr] Halmstad 1958. 191 s. 2. uppl s å. — Kristendomens införande i Sverige (Historielärarnas förenings årsskrift, 1957 — 1958, Upps 1958, s 20-35; även sep, 16 s). -Rid i natt och bondenöden [om Vilhelm Mobergs bok] (Folket i bild, årg 25, 1958, Sthlm, 4:o, nr 8, s 31, 60). — Kristendomens genombrott i Sverige. Den stora omvälvningen i sv hist. Vikingatåg, mission o det sv rikets uppkomst. Sthlm 1959. 168 s, 4 pl-bl. (Aldus böckerna [14].) 2. uppl 1962. (En Aldusbok A 14.) — Karl Staaff och storstrejken 1909. Sthlm 1959. 212 s. - Burkar, fyrkar och gökar. Öknamn, slang o stil i politiska brev för femtio år sedan. Sthlm 1959. 29 s. — Historiskt om alkohol. Sthlm 1959. 30 s. ([Omsl:] Skriftserien Alkoholkunskap, 4.) — Sveriges historia (Fo-cus, uppslagsbok, bd 1 —4, Sthlm 1958 — 59, 4:o, s 2090-97 [i bd4]; anon; [ny tr] s å; 2., revid uppl 1962, [nya tr:] 1964, 1968, 1969; [betydl utökad:]

3. fullst omarb uppl 1978, s 3029-51 [i bd 5]: [Sverige:] Historia; föret; [nya tr:] 1972, 1974; 4., revid uppl 1977-84, s 3025-47). - Fridslagstiftning (Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid, bd 4, Malmö (tr i Danmark) 1959, 4:o, sp 621 —625; 2. opl: Kulturhistorisk leksikon for ..., Khvn 1980). — Det hände på sommaren 1909 (Levande stad. En bok om .Stockholm tillägnad Carl Albert Anderson Sthlm 1959, 4:o, s 165—183). — [Orienterande text] (Florens, Tos-canas smyckeskrin, färgfotogr av K Otto-Wasow ..., Sthlm (även Hfors) (tr Stuttgart) 1959, 4:o, s 5—19 o bildtexter; övers: Firenze Oslo [1959], 4:o, s5 —27). — Varför jag tror på demokratin, 9. Jag tror på demokratin - trots allt! (Arbetaren, årg 38, 1959, Sthlm, fol, nr 4, s 5). — Politics and economic theory in allied planning for pcace, 1944 — 1945 (The Scandinavian economic history review, vol 7, 1959, Sthlm, s 67 — 78). — Facts and aspects of the industrial revolution (ibid, 8, 1960, s 91-106). - C. F. Pechlin i Andra kammaren 1909 (Acta Academia; regix scientiarum Upsaliensis, VSUH, 8. Civibus et rei publicae. Festskrift till Georg Andrén Sthlm 1960, s 330 — 369). — Jorden krymper (Tidens kalender, årg 39, 1960, Sthlm ... 1959, s 52-70). — Kåre D. T0nnesson: La défaite des sans-culottes ... 1959 [rec] (Historisk tidsskrift, bd 40, [1960,] Oslo 1960-61, s 276-292). - 1. Inför en ond värld / 2. Nationalism och förvirring (Perspektiv på 30-talet. Under red av B Christofferson o T v Vcgesack, Sthlm 1961, s 114-125). - Fria på narri (Femina, årg 18, 1961, Sthlm, 4:o, nr 6, s 77, 88). — "Det folket det är gott i sin innersta rot". Ett politiskt diktcitat (OoB, årg 70, 1961, Sthlm, 4:o, s 325 — 339). — Skottet på operamaskeraden. Sthlm 1962. 184 s. (Lindblads historiska ungdomsböcker, 1 [pärm].) 2. uppl 1966. — [Bidrag] (Hundra år under kommunalförfattningarna 1862— 1962, en minnesskrift ..., [red av S U P,] Sthlm 1962, s 98-128, 231 -235, 271 -288, 347-357, 782-805). - En blick tillbaka (Meddelande ... från Föreningen Vaxholms fästnings musci vänner, 2. Vaxholms fästnings museum, Vaxholm 1962, s 13-18). - Hundra år under kommunalförfattningarna. Några personliga an-teckn kring en jubilcumsbok (Landskommunernas tidskrift, årg 43, 1962, Sthlm, s 756-760; även Svenska stadsförbundets tidskrift, årg 54, 1962, Sthlm, 4:o, s 768-770). - Barn i alla tider [l]-3 (Idun, årg 75, 1962, Sthlm, 4:o, nr 2, s 17-19, 37, 45, 47, nr 3, s 16 f, 27, o nr 4, s 18-20, 35). — Vår längsta statsminister. En bok om Tage Erlander. Sthlm 1963 [omsl]. 4:o. 64 s. — Några anteckningar ur de svenska barntidningarnas historia. [Omsl: På uppdrag av Kamratposten.] Sthlm 1963. Tv-8:o. 30 s. — Samling kring människan i tiden (SECO:s skriftserie 1. Morgonsamling, Sthlm 1963, s 138-150). - Från en lidande stad (Ur Stockholms historia 1863 — 1963, Sthlm 1963, 4:o, s 59 — 63). — Consilium och consensus. Några anteckn i en statsrättshist principfråga (Historiska studier tillägnade Folke Lindberg ..., Sthlm 1963, s 66-78). - Har världens ledare blivit klokare? (Folket i bild, 30, 1963, nr 8, s 5). — Hur skall vi kunna hänga med? [svar på enkät om artikel av C Hedcmann] (Arbetaren, 42, 1963, nr 17, s 5). — Vikingatågen i väst - deras förutsättningar o samhälleliga följder (Nordisk tidskrift, 39, 1963, s 223-239). - Tidens varv (Svenska stadsförbundets tidskr, 55, 1963, s 382 f). - På Karl Staaffs tid. Sthlm 1964. 354 s. (En Aldusbok, A 101.) — Samfundet Sverige-Finland 1924—1964. En återblick på samfundets tillkomst o på de gångna årtiondenas verksamhet. [Omsl.] [Sthlm] 1964. 5 s. — Stockholms krigshistoria. Sthlm (även Hfors) 1964. 96 s. (Prisma.) — Skottet i Sarajevo. Sthlm 1964. 156 s, 8 pl-bl. (Lindblads historiska ungdomsböcker, 12.) 2. uppl 1969. Övers: Het schot in Serajewo, Bussum [1969], 147 s. - Hvilket hälvite! (FTB Aktuellt,

1964, Sthlm, 4:o, nr 18-19, s 3-5). - Nu var det 1914 (Allers, årg 88, 1964, Malmö, 4:o, nr 30, s 12 f, 45 f). — Mannen med järnmasken. Sthlm

1965, 156 s. (Lindblads hist ungdomsböcker, 14.) — Målaren och hans modell samt andra kapitel ur sedehistorien. Sthlm 1966. 238 s. — Realpolitik och stormaktsdrömmar (S U P m fl, "Då ärat ditt namn om Sverige som stormakt i Europa, [Sthlm, tr] Uddevalla [1966], s 9-22). - Oskar Garstein, Rome and the counter-reformation in Scandinavia ... 1963 [rec] (Historisk tidsskrift, 45, 1966, s 125-161). - Prinsgemålen (Bonniers månadstidning, årg 37, 1966, Sthlm, 4:o, nr 8, s 28 f, 88 f, 91). - Hur Frankrike blev Frankrike. [Sthlm, tr] Halmstad 1967. 231 s, 8 pl-bl. (Tema.) [Ny uppl] 1970. — Intervjumetoden vid historisk forskning (Studier i historisk metode, 2. Historiens plass i samfunnsforskningen. Föredrag ved den nordiske fagkonferanse om hist metode-laere Voksenåsen 1966, Oslo [1967], s 9-31). -Alice Lyttkens och lantvärnet - Jag blev imponerad (Böckernas värld, [årg 2,] 1967, Sthlm, 4:o, nr 2, s 42, 43 — 45). — Kungliga poeter (ibid, nr 3, s 35 — 37). — Fkn svensk sjöman under tårepilen vid Napoleons grav på S:t Helena (Julstämning, 1967, Sthlm, 4:o, s 31—33, 50; om skriften Napoleons graf och Longwood, Sthlm 1830, av P G Hjelm men här ännu enl tidigare tradition tillskr C A Gosselman). — Skottet mot Lincoln. [Sthlm, tr] F"alun 1968. 157 s. (Lindblads hist ungdomsböcker [26].) — Mordet på Caesar. Falun 1968. 159 s. (Ibid [28].) - Greve Thibaut de Champagne, konung av Navarra - korstågens sångare (B Almgren m fl, Medeltid. Närbilder från fyra världsdelar, Sthlm 1968, s 54-63). - Filip II och uppgiften (Kungl. dramatiska teatern, Stora scenen, [program:] Don Carlos av Schiller, premiär den 11. 1. 1969, Sthlm 1968, s 16-23). - Les impöts, le statut d'Alsno et la formation des ordres en Suéde (1250—1350) (Publications de la Faculté des lettres et sciences humaines de Paris-Sorbonne, Serie "Recherches", T 43 = Travaux du Centre de recherches sur la civilisation de 1'Europe möderne (F'asc 5). Problémes de stratifi-cation sociale. Actes du Colloque international (1966) publ par R Mousnier, Paris 1968, s 55 — 71). — Tjugotalets samhälle (Fataburen, 1968, Sthlm, s 7 — 28). — Reform av en världsstad: Rom (Kommunal tidskrift, [årg 1,] 1968, Sthlm, 4:o, s 643 — 646). — Vid valurnan och i riksdagen under femtio år (Kvinnors röst och rätt. Redaktions-komra: R Hamrin-Thorell, U Lindström, G Sten- berg, Sthlm 1969, s 41 -110 o Anmärkning s 221 f; sign). — Die Kirche in der Gesellschaft im Ostseeraum und im Norden vor der Mitte des 13. Jahrhunderts, [förtitel:] Visby-symposiet för historiska vetenskaper 1967, Visby 1969, s 55 — 63). — Vom Absolutismus zum Parlamentarismus in Schweden. Chronologische Ubersicht (Veröffent-lichungen des Max-PIanck-Instituts fur Geschich-tc, 27 = Studies presented to the International commission for the history of representative and parliamentary institutions, 37. Ständische Ver-tretungen in Europa im 17. und 18. Jahrhundert, Göttingen 1969, s 368-397). - Napoleon och den fria pressen (Till Hjalmar Mehr ... [red av U WillcrsJ Sthlm 1970, s 76-94). - The bureau-cratic type of parliament: The Swedish estates du-ring the Age of liberty, 1719 — 1772 (Études pré-sentées ä la Commission internationale pour l'his-toire des assemblées d'états, Studies presented to the International commission 38. Liber me-morialis Georges de Lagarde London 1968, Lou-vain, Paris (tr i Belgien) 1970, s 237-257). -M"K de Stael et la Suéde (Actes et colloques, 7. Madame de Stael et 1'Europe, Colloque de Cop-pet (18 —24 juillet 1966) organise pour la célebra-tion du deuxiéme centenaire de la naissance ..., Paris 1970, s 95-107 o Discussions s 108 f). -Samhället och barnen på änglamakerskornas tid (Fataburen, 1971, s 47 — 62). — Femårsplan för historisk forskning (Intermediair, information o debatt om vetenskap, kultur, samhälle, 1971, Solna, fol, nr 3, s 13 f). — Diplomatiens djupa hemlighet (ibid, nr 8, s 8 f). — Disputationsväsendet i övergången (ibid, nr 12, s 9, 11). — Berömda kärleksbrev [I] —2 (Husmodern, årg 55, 1971, Sthlm, 4:o, nr 36, s 26 f, o 37, s 32, 50). - I Norden under medeltiden. [Rubr; omsl:] Faktahäfte Oä Åk 4. Sthlm 1972 [omsl]. 48 s. (Tills med M Mylock m fl; [omsl:] Att leva tillsammans, Arbetsområde 14.) — Gustav III och Finland (Nordisk tidskrift, 49, 1973, s 145-162). - The young knight [Sten Sture d ä] (Stamps, [a weekly magazine of philatelyj vol 168, East Stroudsbury, Pa / New York, N Y, 1974, s 262-264). - Der Theaterkönig und die soziale Szene (P Bjurström m fl, Johan Tobias Sergel, 1740-1814 [utställn i Hamburger Kunsthalle 1975, katalog,] Munchen 1975, 4:o, s 72-78). - Stände und König in Schweden während der FYeiheitszeit: Die Kö-nigsversicherung von 1751 (Veröffentlichungen des Max-PIanck-Instituts fiir Geschichte, 56 = Studies presented to the International commission 59. Herrschaftsverträge, Wahlkapitula-tioncn, Fundamentalgesetze, Göttingen 1977, s 235-280). - På post i öster (Postryttaren, Post-musei årsbok, årg 28, 1978, Sthlm, s 81 -87). -[Brev till Carl Björkman, Paris 28/2 1950] (Herrar Wahlström & Widstrand, brev till förlaget 1884—1984 sammanställda o kommenterade av A Gedin, Sthlm 1984, s 305-307). - Ytterligare medv i Kulturhistoriskt lexikon för nord medeltid från bd 3, 1958; bidrag i bl a: Presens, 1935-38, se nedan, HT 1936-39, 1941-42, 1944-45, 1947, 1949, 1951, 1953, 1970, jämte notiser sign S-c under Underrättelser 1938 — 42, Sthlm, Svensk tidskrift, 1938, 1942-44, 1946, [Sthlm, tr] Upps, Samtid och framtid, 1947 — 56, Sthlm, 4:o, Scandia, 1948/49-1950, 1958, 1960, Lund 1950-60, Perspektiv, 1952-55, 1959, Sthlm, Lychnos 1950/51-1954/55, 1962, Upps (recensioner), Vi, 1955:20, 1956: 1, 2, 4, 6, 8, 1957: 3, 5, 7, 39, 40, 42, 43, 1960: 13, 25, Sthlm, 4:o, Vecko-journalen, 1958: 23, 34, julnr, 1959: 48, julnr, 1960: 18, 21, 27-31, 44, julnr, 1961: julnr, 1962: 6, julnr, Sthlm, 4:o, Rösteri radio(— TV), 1959: 1, JO, 1966: 19, 26, 1967: 16, Sthlm, 4:o, Motor, 1959: 36, 48, 1960: 1, 2, 15, 16, 31, 44, 1961: 5, 10, 29, 48, 1962: 20, 22, 1963: 31, 1964: 31,32, 1965: 30, 1967: 20, Sthlm, 4:o; fler bidr i nämnda veckotidn, främst Allers, samt Bildjournalen, Sthlm, 4:o (frågespalten Vad menar vi med det?); vidare bl a i Stockholms-tidningen 1942 — 66 o därefter främst Göteborgs-posten från 1970.

Redigerat: Uplands nation. Vt. 1926 - ht. 1932. Upps 1932. 183 s. [Efterskrift: bitr red, red: K Melander. Porträttkatalog.] — Presens. Tidskr för vid sv universitet o högskolor studerande ungdom. Årg [l]-5, 1934-38. Upps, Sthlm. [1.] 4:o. 240, 157 s. (Tills med G Brandeli, Bengt Larson, G Widmark.) [2.] Kulturell revy [omsl]. 236 s. (H 1: tills med Boris Persson.) [3.] 210 s. 4. 276 s. 5. 167, [Register] VIII s. - Svensk-finländska studentförbundet i Uppsala 1918—1938. Upps 1938. 71 s. [Föret, tills med H Sandblad; även medv.] — Hundra år under kommunalför-iättningarna 1862—1962. En minnesskrift ... Sthlm 1962. 814 s. [Medv se ovan.]

Utgivit: Borgmästare Eric Kyhlmans berättelse om sin tjänstetid i Sigtuna. Upps 1937. 4:o. 45 s. (Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia 3 [omsl]; även UFT, 46, 1939, bilaga [häf-tesomsl].) — O Palme, Sigtuna. Vägvisare genom staden jämte några ord om dess hist. 6. utök uppl Upps 1947. 32 s. - Bearb: C. P. Hill, USA:s historia. [3. uppl.] Sthlm 1970. 316 s. [Även till-lägg, i sht från s 289.] — Medarb i: Om krig och fred. [Förtitel: Allehanda urkunder om ...] Urval o kommentarer. Sthlm 1975. 321 s. (Allehanda urkunder i red av Alf Henrikson.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 juni 1963, nr 14, RA. Sakk:utlåtanden rör de sökande till professurerna i historia vid UU 1952 o 1954 samt i Sthlm 1963 (stenciler; delvis tr, sc Bolin, Höjer, Weibull nedan).

N Ahnlund, rec av P:s Söderköpings riksdag 1595 (HT 1952); S Bolin, Sju sv historiker (Sc 1953 — 54); T Höjer, Sakkiutlåtande rör en ledig professur i historia vid UU (HT 1955); A Johansson, S U P död (ON 15 maj 1977); G Landberg, rec av P:s avh (HT 1943); K H Linder, nekr över P (Gbgs-Postcn 18 maj 1977); E Lönnroth, SUP död. Förf o lärare med enormt omfång (SvD 15 maj 1977); UUM 1951-1960 (1975); C Weibull, En ny generation sv historiker (Sc 1951 —52); Väd 1977.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven Ulric A Palme, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7986, Svenskt biografiskt lexikon (art av AlfWJohansson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7986
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven Ulric A Palme, urn:sbl:7986, Svenskt biografiskt lexikon (art av AlfWJohansson), hämtad 2024-04-26.