Meriter

2 Nordström, Carl Fredrik Theodor, son

till N 1, f 31 aug 1843 i Hfors, d 30 juni 1920 i Sthlm, Finska. Studentex vid UU 7 dec 61, inskr ht 62, FK 5 maj 69, disp 26 maj 69, FD 31 maj 69, allt vid UU, geolog i A E Nordenskiölds (s 264) forskningsexp till Grönland 70, geolog o kemist vid Sveriges geolog undersökn (SGU) tidvis 71–73, extra elev vid Teknolog inst (bergsvetensk) 71–72, tf lär i mineralogi o geologi där 72–73, auskultant vid kommerskoll 8 april 73, tf gruvingenjör vid Sala silververk 25 febr 79, tf bergshauptman där 29 april 81, led av Västmanlands läns landsting 82–86, v ordf i Sala stadsfullm 82, ordf där 83–86, tf sekr i kommerskoll 1 okt 86, tf kommerseråd 14 juni 88, ord 4 dec 91, led av komm ang undersökn av apatittillgångar i Norrbotten juni 89–april 90, av komm ang rikets indeln i distrikt för yrkesinspektionen dec 89–juni 90, av komm ang ändringar i gruvstadgan 90–sept 92, av stadsfullm i Sthlm 92–97 (led av beredn:utsk 95–97), ordf i styr för Sthlms gasverk 95–97, generaldir o chef för järnvägsstyr 19 nov 97, led av AK 98–05, av styr för StH 01–04, ordf i komm ang Sthlms bangårdsanläggn:ar mars 01–sept 05, landsh i Örebro län 23 sept 04–1 okt 11, ordf i länets hushålln:sällsk 06–11, i komm ang den lägre tekn undervisn:en okt 07–juni 12. – LVA 00 (preses 13–14), LSkS 09, Iqml 11. – Ogift.

Biografi

Theodor N:s far flyttade under den "reaktionära intoleransens" tid i Finland över till Sverige med sin familj. N kom alltså att växa upp i det gamla moderlandet, där han avlade sin studentexamen och bedrev akademiska studier i naturvetenskapliga ämnen.

N:s yrkeskarriär kom till en början att ligga i linje med studierna; efter välmeriterad tjänstgöring inom SGU kombinerad med undervisning vid Teknologiska institutet i Sthlm utnämndes han till gruvingenjör i Sala bergslag. Karriären i bergshanteringens tjänst förde honom så småningom till posten som kommerseråd och föredragande byråchef för bergsärenden i kommerskollegium.

N hade så långt gjort en snabb karriär i linje med sina vetenskapliga intressen men med en successiv överglidning till den byråkratiska sfären. Nya uppdrag väntade som gjorde honom till en mera renodlad ämbetsman. N:s duglighet och effektivitet kom väl till pass när han var SJ-chef under en period som kännetecknades av det sv järnvägsnätets fortsatta utbyggnad. På hans initiativ tillkom nu riksgränsbanan och, för N personligen en kanske ännu större merit, den s k bohuslänska längdbanan. Andra viktiga landvinningar under N:s generaldirektörstid var anläggandet av dubbelspår. Han medverkade också aktivt vid planerandet av bangårdsanläggningarnas omgestaltning i och vid Sthlm och av västra stambanans nya sträckning i huvudstaden. N tog också ett viktigt initiativ till elektrifieringen av de sv järnvägarna genom att föreslå att tillgångarna på för detta ändamål lämplig vattenkraft i landet skulle kartläggas. Förslaget bifölls, något som blev den första officiella åtgärden för att få till stånd elektrisk järnvägsdrift.

N växlade spår 1904 och kom in i litet lugnare banor som landshövding i Örebro, där han under sju år svarade för ett effektivt och mångsidigt landshövdingeskap. Hans insater för länets bästa, bl a som ordförande i hushållningssällskapet, kom att bära frukt långt efter hans pensionering.

N gjorde också en politisk karriär; han tillhörde AK i sju år och räknades till den moderata gruppens mera framträdande ledamöter. Också på landstings- och primärkommunal nivå beklädde N ledande poster i Västmanland och Sthlm. Hans vetenskapliga skolning och rutinen från en framgångsrik ämbetsmannakarriär gav tyngd åt hans agerande i VA, där han gjorde en betydande insats.

N:s omfattande författarskap följer i stort sett hans karriär; han skrev arbeten om bl a geologi, bergshantering, järnvägarna och deras problem, och ämnen av betydelse för Örebro län. Ålderns höst ägnade han åt levnadsteckningar och annat biografiskt författarskap. Hans skriftliga produktion har en betydande spännvidd: från vetenskapliga framställningar till mera populära och folkbildande skrifter. Tyngdpunkten ligger dock på fackämnen. Ett avspänt och livfullt intryck gör N:s bok om en Afrikaresa 1912.

N:s karriär var inte ovanlig. Efter en gedigen forskarutbildning gjorde han betydelsefulla insatser först i en hantering som låg hans forskarbakgrund nära, sedan i en mera traditionell ämbetsmannaroll. En värdig slutpunkt utgjorde landshövdingeperioden, garnerad med ett konservativt politiskt engagemang. Samtida omdömen antyder att N var relativt fri från byråkratisk stelhet och formalism. Hans styrka var djupa kunskaper och ett enkelt, rättframt och gemytligt väsen.

Författare

Lars-Olof Welander

Arkivuppgifter

Ms, föreläsn:anteckn:ar ram efter N i KB. Anteckn:ar i geologi mm i StUB/VA. – Brev från N i KB (bl a till E W Dahlgren), RA (bl a till H Westring) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om bengrottor. Akad afh. Upsala 1869. 29 s. – Kemisk undersökning af me-teorjern från Ovifak på Grönland (VA, Ofversigt af ... förhandlingar, årg 28, 1871, Sthlm 18[71-]72, s 453–462). – Rhodan-qvick-silfver-dubbelsalter med andra rhodan-metaller (ibid, s 463-473 [1871]). – Om grufvor och grufbrytning (Läsning för folket, N F, bd 7 (= årg 41), 1875, Sthlm, s 79-95; undert Th. N-m). -Rapport om stenkolsförekomsten på Suderö. Sthlm 1877. 4:o. 14 s. – Om Färöarna. Föredraget d 23 febr 1878. [Rubr.] [Sthlm 1878.] 26 s, 1 pl. (Svenska sällskapet för antropologi och geografi, Geografiska sektionens tidskrift, bd 1, 1878, nr 1.) – Ekonomisk-geologiska undersökningar inom hushållningssällskapets område (Elfsborgs läns (norra k.) hushållningssällskaps tidning, årg 1–22 o [NF,] 1–13, 1872–1906, Venersborg, 4:o, s 833 f [i årg 8, 1879, n:is 10 & 11]). – / Dalslands malmanledningar (ibid, s 953–958 [i 9, 1880, 8 f]). – Några ord om Dalslands nyttiga bergarter och mineral, med särskildt afseende å dess grufvor (ibid, s 973–978 ). – Några bidrag till Sala silfververks och bergslags historia. Sala 1885. 42 s, 1 karta. [Upplagan makulerad.] – Bref från Frankrike. Gironde, Arcachon 17 juli 1886. [Rubr.] Uooå. (6) s. [Undert: Th. N-m.] – Bil. D. Betänkande (Underdånig berättelse jemte betänkanden afgif-na af den för undersökning af apatittillgångar i Norrbotten ... den 14 juni 1889 tillsatta kommission, Sthlm 1890, s 87-100). – Om några ekonomiska förhållanden i Norrbotten (Nationalekonomiska föreningens förhandlingar, 1889, Sthlm 1890, s 93–105). – Betänkande med förslag till ändring af vissa paragrafer i Grufvestadgan den 16 maj 1884, afgifvet (Underdånigt utlåtande af Kongl. maj:ts och rikets kommerskollegium jemte yttrande af fullmägtige i Jernkontoret äfvensom särskilda betänkanden o förslag i fråga om ändring i Grufvestadgan betr dispositionsrätten öfver mineralfyndighet å viss kronojord m.m., Sthlm 1893, s 1–39). – Om den svenska yrkesinspektionen (Nationalekonomiska föreningen förh, 1893, tr 1894, s 1–18). – Jernvägsanläggningen Gellivare- Riksgränsen. Föredr. Sthlm 1898. 27 s. – Några ord om Statens järnvägar, med anl af vissa mot desammas drift o ekon skötsel framställda anm. Sthlm 1904. 45 s, 1 tab. [Undert.] (Tr som manuskr.) – Örebro slotts byggnadshistoria. Örebro 1908. 4:o. IV, 155 s, 30 pl. (Tills med M. Dahlander.) – Johan Johansson i Noraskog. Minnesteckn. [Omsl.] Örebro 1910. 16 s, 1 pl. – Kräftpesten en betydande ekonomisk skada för Örebro län (Örebro läns kungl. hushållningssällskaps kvartals-skrift, 1910, Örebro, h2, s 49–56; även sep, 8 s). – Från min afrikaresa. Anteckningar o intryck. Sthlm 1912. 148 s, 8 pl-bl. - 86. Jonas Meldercreutz. Professor. Fortifikationskapten. Minnesteckn föredr på ... högtidsdag d 31 mars 1914. [Rubr; omsl: J. M. Minnesteckn.] Upps ... 1914. 28 s, 1 pl, 1 karta. [Ny utg:] VA, Levnadsteckningar över ... ledamöter, bd 5, Sthlm 1915–20, s 111-138, 1 pl, 1 karta. – Bidrag i: Förr och nu, 1871, 1877–79, 4:o, Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 1–5, 1872/74–1880/81, 9–10, 1887–88, 12, 1890, 31, 1909 (se Generalregister ... tr 1882, 1890, 1900 o 1911), JKA, 1881, 1899, 1912, 1916, alla Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); Kommerskoll; SMoK; Statens järnvägar 1856–1906, 1–4 (1906); SvTeknF; S Sörlin, Framtidslandet (1988); Tvåkammarriksdagen 1867-1970, 1 (1988). – Nekr:er över N i dagspressen 3 juli 1920.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Theodor Nordström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8336, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8336
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Theodor Nordström, urn:sbl:8336, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Welander), hämtad 2024-04-20.