Meriter

Norrby, Ida, f 27 febr 1869 i Kalmar, d 19 febr 1934 i Uppsala. Föräldrar: urmakaren Thomas Wilhelm N o Carolina (Lina) Magdalena Norrby. Elev vid Krookska skolan i Uppsala ht 80, avgångsex där vt 88, elev vid Nisbethska skolan i Kalmar ht 85–vt 87, utex vid Uppsala läns landstings småskolelärarinnesem i Uppsala vt 89, elev vid diakonissanstalten i Neuendettelsau i Bayern sept 90–sept 91, ex vid Augusta Försters Kursus für hauswirtschaftliche Lehrerinnen an Volkschulen i Kassel 91, studerade vid The Training School of Cookery i Glasgow okt 91–april 92, vid Edinburgh School of Cookery and Domestic Economy nov 92–juli 93, erhöll diplom som Teacher of all branches of cookery där mars 93, lär där okt 93–april 94, studerade kemi, fysiologi o hälsolära vid Heriot-Watt College och The School of Medicum i Edinburgh läsåret 93–94, lär i huslig ekonomi vid Uppsala ensk lärov 11 sept 93 (tilltr ht 94), förest för Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 10 dec 94–vt 33, red för Tidskr för hemmet 04–32, led av styr för Sv skolkökslärarinnors fören 06, ordf där 13–26, led av styr för Uppsala läns hemslöjdsfören 14, av stadsfullm i Uppsala 18–30, v ordf i Sv slöjdlärarinnefören 19, en av stiftarna av Sveriges husmodersfören:ars riksförb 19, led av centralstyr 19–28, av arbetsutsk där 20–26, stiftare o ordf i Uppsala läns husmodersföremars förb 21–april 31. – Med hedersdr vid UU 16 sept 27. – Ogift.

Biografi

Med anledning av bl a den moderna näringsfysiologins genombrott och ett pågående pedagogiskt och socialt reformarbete blev diskussionerna om att införa undervisning i matlagning vid de sv skolorna mot slutet av 1800-talet allt livligare. De enskilda skolorna kom att bli banbrytare när det gällde att undervisa i praktiska ämnen, och 1893 beslöt styrelsen för reformskolan Uppsala enskilda läroverk att uppföra huslig ekonomi på schemat. Till första lärare i ämnet utsågs N. N kom redan som tvååring till Uppsala som fosterbarn till sin farbror prof Carl N (se ovan) och dennes hustru pedagogen Jane Miller Thengberg (bd 25), som i skoldebatten starkt engagerade sig för ett införande av praktisk undervisning i skolan. Bortsett från några kortare vistelser i födelsestaden tillbringade N hela sin barn- och ungdomstid i Uppsala. Fostermodern, som trots sin yrkesverksamhet hade föga förståelse för bara, styrde despotiskt N:s uppfostran och utbildning för att i henne få ett lydigt redskap för sina egna idéer om hushållsundervisningen. Sedan N avslutat sina studier i hemstaden tillbringade hon ett år vid en diakonissanstalt i Tyskland. Jane Miller Thengberg motsatte sig N:s önskan att ägna sig åt diakoni och genomdrev ett utbildningsprogram som först förde N till Augusta Försters skola i Kassel och därefter till kurser i Glasgow och Edinburgh. Medan N ännu var utomlands arrangerade fostermodern våren 1893 så att platsen som Enskilda läroverkets första lärare i huslig ekonomi skulle reserveras åt N. Hösten så godkände skolans styrelse anställningsbeslutet. Eftersom undervisningen i det nya ämnet skulle börja först följande höst tillbringade dock N ytterligare ett år utomlands, nu för studier i hygien och kemi.

Redan innan N återkommit till Sverige hade skolans rektor J A Lundell (bd 24), möjligen påverkad av Jane Miller Thengberg, framfört tanken att skolans gymnasialavdelning skulle förenas med en utbildningsanstalt för lärarinnor i huslig ekonomi. I dec 1894 beslöt skolans styrelse att sådana kurser skulle ordnas, N anställdes som föreståndare och från febr följande år ledde N verksamheten vid Fackskolan för huslig ekonomi. Även om hon med tvekan åtog sig sin nya uppgift hade dock hennes målinriktade studier resulterat i en kvalitativt ovanligt högtstående utbildning. De utbildningsanstalter hon besökt ansågs vara de bästa. Vid uppbyggandet av en sv undervisningmodell kom N fö att visa att hon framför allt sympatiserade med Försters pedagogiska system. Läroverkets styrelse stödde N i hennes arbete; Lundell var styrelsens sekreterare och hela sin gärning vid skolan kom hon att utföra i nära samarbete med honom.

Målsättningen för den nya utbildningsanstalten var redan från början hög. Utbildningen uppdelades på olika linjer och gjordes mera fördjupad och allsidig än vid andra seminarier; den omfattade förutom matlagning bla även hälsolära, kemi, fysiologi och pedagogik. Det förekom också föreläsningar och fria studier med förhör.

Påfallande snabbt blev den nya skolan känd och uppmärksammad, vartill bla bidrog att drottning Sofia redan 1896 blev dess beskyddarinna. Elevantalet ökade kraftigt och under en tjugoårsperiod skedde ständiga utvidgningar av verksamheten med nya ämnen och nya kurser. Hösten 1897 inrättades en husmoderskurs; senare tillkom bla kurser i kvinnlig slöjd och trädgårdsskötsel. 1911 öppnade skolan Uppsalas första småbarnshem; dit förlades efter några år Sveriges första utbildning av barnavårdslärarinnor. Fackskolan grundade också landets första lanthushållsskola i och med förvärvet av lantgården Brogård 1910 och jordbrukslägenheten Kumlan 1912 i Tensta norr om Uppsala. N initierade även en kurs för "hemsystrar" som kom att bidra till utbyggnaden av den sociala hemhjälpen.

Huvuddelen av lärarinneelevernas såväl praktiska som teoretiska utbildning omhän-derhades under fackskolans första år av N med hjälp av en biträdande lärarinna. Den ökande verksamheten krävde dock en snabb utvidgning av lärarkåren, och till skolan rekryterades genomgående välmeriterade krafter, bl a ingick flera av universitetets professorer och docenter i lärarstaben. Det akademiska inslaget förstärktes då prof i medicinsk och fysiologisk kemi Olof Hammarsten (bd 18) blev skolans förste inspektor. Utmärkande för undervisningens utbyggnad var också att de teoretiska ämnena gavs betydligt ökat utrymme. Både N och Lundell underströk i tal, debatter och skrifter forskningens och det teoretiska vetandets betydelse för praktiska yrken. N följde också forskningen inom bl a kemi och medicin och sökte integrera de nya resultaten i undervisningen. Det övergripande målet var att Fackskolan skulle bli en högskola för kvinnlig yrkesutbildning; visionen realiserades 1977 då den blev en institution vid universitetet.

Förutom lärarutbildning ägnade sig Fackskolan även åt konsumentupplysning, provningar åt industrin och undersökningar av t ex elkraftens användning i hemmen. Stor betydelse fick skolans publicistiska verksamhet, som leddes av N. Till 1927 hade vid skolan utgivits 14 olika läroböcker, varav flera fick rikstäckande spridning. Mycket stor framgång rönte Hemmets kokbok (1903) som 1990 hade utkommit i 49 upplagor. Den utarbetades av N med biträde av olika lärare vid skolan. Kokboken var avsedd för "det borgerliga hemmet" och innehöll recept som samlats och prövats av skolans personal. N lade ner stor möda på att förbättra och utvidga dess innehåll. På de upplagor som trycktes 1909–65 pryddes omslagets framsida med Carl Larssons målning av hembiträdet Martina Westergren som håller en fylld matbricka; även efter 1965 har konstverket med olika placeringar återgivits i boken. N tillskrev "Martina till väsentlig del bokens framgång" (brev till Carl Larsson, UUB). N stod även bakom utarbetandet av bl a Lilla kokboken (1899), som närmast var tänkt som undervisningsmaterial i folkskolan, Skolans kokbok (1905) och Stora kokboken (1926).

Uppsatser och artiklar i frågor som rörde barnuppfostran, barnavård och sociala frågor publicerade N bl a i Idun, Husmodern och Bonniers månadshäften. Hon skrev även i Tidskrift för hemmet som hon också redigerade och som utgavs av Fackskolan som föreningsorgan för husmödrar och skolkökslärarinnor. N:s ambitioner för kvinnors utbildning gjorde att hon initierade och var aktiv i flera föreningar som representerade olika kvinnogrupper. Som styrelseledamot kunde hon där sprida upplysning och information. N var också en uppskattad föredragshållare.

Fackskolan blev N:s livsverk. Dess snabba och framgångsrika expansion var resultatet av ett nära samarbete mellan henne och Lundell: denne var idégivare och inspiratör men det var N som i sitt arbete bar huvudansvaret för skolans uppbyggande. Lundells höga ambitioner motsvarades dock inte av någon känsla för ekonomiska realiteter. Donationer, gåvor och statsbidrag kunde snart inte täcka de utgifter som följde med den ökande verksamheten. Skolan kämpade ständigt med dålig ekonomi, och särskilt från 1920-talet, då statsbidragen reducerades, var situationen prekär. Problemen ledde till att både N och Lundell lämnade skolans ledning med utgången av vårterminen 1933.

N:s levnadsbana utstakades av hennes fostermor. N inspirerades dock snart av sina pålagda arbetsuppgifter och blev "hempionjär" mot sin vilja. N:s insatser vid Fackskolan, där den praktiska undervisningen gavs en teoretisk underbyggnad, fick stor betydelse på flera plan. För sina strävanden att ge utbildningen högskolenivå och för sina insatser för folkhälsan kallades N till med hedersdr vid UU. Trots sin progressiva inställning till sitt eget ämnesområde visade hon inte samma radikalism i t ex politiska frågor: 1912 var hon en av de konservativa kvinnor som vid ett möte i Uppsala talade mot kvinnlig rösträtt. – N hade en intellektuell framtoning och ansågs bister och respektingivande. Trots en stor vänkrets var N "en ensam liten människa längtande efter ömhet och förståelse" (v Friesen).

Författare

Gunilla Karlsson

Arkivuppgifter

Delar av N:s arkiv, bl a brev o dagböcker från Edinburgh 1892–93, i Fackskolans för huslig utbildn arkiv, Instit för hushållsvetensk, UU. – Ett stort antal brev till N, bl a från Jane Miller Thengberg (ca 200 st), Carl N, J A Lundell, N:s bror hushållspedagogen William N o Augusta Förster, o några från N (bl a till Carl Larsson) i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Något om undervisning i "huslig ekonomi" sådan den förekommer i Skotland och Tyskland. Sthlm 1894. Fol. (4) s. [Undert I. N.; sep ur tidn Vårt land så.] – Matrecept för folkskolan. Upps 1899. 38 s. [Föret undert I. N-y.] (Läroböcker i huslig ekonomi 2 [omsl].) 2. uppl 1900. 3. uppl 1901. 4. uppl 1906. 44 s, (4) s pl. 5. uppl: Lilla kokboken, matrecept för folkskolan o det enklare hemmet. 1907 [omsl 1908]. 51 s. 6.-8. uppl 1909, 1912, 1917. – Hvilka erfarenheter har man vunnit vid undervisningen i huslig ekonomi? Föredr vid sjunde allm flickskolemötet i Stockholm. [Omsl.] Sthlm 1902. 11 s. [Omsl.] – Hemmets kokbok.Utg af Fackskolan för huslig ekonomi i Upsala. Sthlm 1903. (8), 397 s, 4 pl. [Anon.] 2.-4. uppl så. 5. [titel]uppl 1904. 397 s, 4 pl. (Läroböcker i huslig ekonomi, 3.) 6. –9. uppl 1905, 1906, 1906, 1907. 10. uppl 1908. (8), 416 s, 4 pl, 12 färgpl. 11. uppl 1909. (8), 416 s, 4 pl. 12.-13. uppl 1909, 1910. (D:o.) 14. uppl 1911. (8), 416 s, pl I–XVI (V–XVI i färg). 15. uppl 1911. (8), 416 s, 4 pl. 16. uppl 1912. (8), 422 s, pl I-XVI ... 17. uppl 1912. (10), 420 s ... (D:o.) 18. uppl 1913. (8), 420 s ... 19. uppl 1914. (10), 420 s ... 20. uppl 1915. X, 420 s ... 21. oförändr uppl 1916. X, 420 s, pl I–IV. 22. d:o uppl 1917. X, 420 s, pl I-XVI ...23. uppl 1919. VIII, 420 s ... 24.-25., oförändr uppl 1919, 1920. 26. uppl, delvis omarb, med ett tillägg om matlagning med elektricitet. 1922. X, 436 s ... 27. uppl 1923. 28. uppl ... med tillägg om mat-lagn med elektricitet o gasen i matlagningens tjänst. 1925. X, 462 s ... 29. uppl, med särsk anvisningar o råd om matlagning med elektricitet o gas. 1926. [Föret.] 30.-34. uppl 1928, 1930, 1933, 1935, 1936. (35.-36. omarb uppl 1937, 1939, 37.-44. uppl 1940, 1941, 1943, 1945, 1948, 1949, 1952, 1957, [ny tr] 1962.) Övers: Kodin keittokirja, Upsalan kotitalus-ammatikou-lun toimittama, Porvoo 1906, V, 487 s, 4 pl. – Finare matlagning. Tillägg till Hemmets kokbok utg af Fackskolan ... Sthlm 1904. 106 s. [Föret; tills med E Böös.] (Ibid, 6.) 2.-5. uppl 1909, 1912, 1920, 1923. - Skolans kokbok. Utg af Fackskolan ... Sthlm 1905. 186 s, 4 pl. [Anon.] (Ibid, 7.) – Om inredning af privatkök och skolkök. Utg af Fackskolan ... Sthlm 1906. 69 s. [Anon.] (Ibid, 8.) – Småflickornas kokbok. Utg af Fackskolan ... Sthlm 1906. XII, 72 s. [Föret undert -a.] [2. uppl] 1916. XII, 75 s. – Strömmingskokbok. Utg af A.-B. Nord-Upplands kustfiskare, Gefle. Upps 1907. 20 s. [Anon.] – Malmö stora walskvarn ... Recepter för bakning med Malmö Best Patent. [Omsl.] Malmö 1907. 29 s. [Anon; ur Hemmets kokbok.] [Nya uppl] 1908, 1909, 1912, 1915, 1923. – Lärarinneutbildning i huslig ekonomi. Föredr vid "Föreningen af Husholdnings-laererinder og Laerere"s nordiske Forhandlings-mode i Soro Juli 1909, af I. N-y. Upps 1910. 15 s. [Sign; ur Tidskrift för hemmet så.] – Malmö stora walskvarrf. kokbok för sparsamma husmödrar. 100 bak- o matrecepter utarb. Malmö 1911. [Omsl.] 58 s, 1 pl. [Nya uppl:] 1912, 1913, 1914. Malmö stora walskvarns nya omarb kokbok jämte receptbok för bakning med Malmö Best Patent innehållande 88 matrecept o 60 bakningsrecept avfattade under ledn av ... 1926. 86, (8) s. [Nya uppl] 1927, 1930. – Recepter för bakning med Malmö Best Patent. [Rubr; omsl:] Malmö stora walskvarn. Malmö 1912. 29 s, 1 pl. [Anon.] – Sveriges husmödrar och dyrtiden. [Rubr.] Sthlm 1915. 22 s. [Ur Tidskr för hemmet så.] - Våra födoämnen. Särtryck ur "Stora kokboken". Sthlm 1918. 4:o. 54 s. [Ur ännu otr arb; jfr nedan 1926.] – Dyrtidssupplement till Hemmets kokbok. Utg av Fackskolan ... Sthlm 1918. XII, 67 s. [Föret undert I. Ny.] — Den praktiska tillämpningen av förfaringssättet / Recept [anon] (O. Hammarsten, I N o M. Sjöström, Enkelt sätt att spara 50–75 proc. socker vid tillagning av frukt-och bärrätter, syltning, marmeladberedning m. m. jämte recept från Fackskolan ... Utg med bistånd av Folkhushållningskommissionen, Upps 1918, s 8–15). – Kvinnorna och Sverges hem. Upps 1919. 11 s. [Undert, tills med J. A. Lundell; förslag till stadgar för "Förbunden Sveriges hem".] - Kötträtter. Sthlm 1926 [omsl]. 236 s, 1 pl-bl. ([Omsl:] Stora kokboken utg av Fackskolan ... genom I N. H 1*.) – Rumford receptbok. Sthlm 1926. 28 s. 3.-4. [= 2.-3.] uppl [1928, 1929). 4. uppl 1930. 5. uppl [1930]. 6. uppl 1931. Övers: Rumford leipomisohjekirjanen, Sthlm 1928, 28 s, 3. [= 2.] painos 1930; [norsk:] Rumford bakebok, Sthlm [1930], 28 s. - 50 prisbelön-ta recept med Ergo-cacao. Utvalda o granskade av ... Sthlm 1930. 27 s. - Bidrag i: Husmoderns köksalmanack ... 1933-1934, Sthlm 1932–33, 4:o (föret), Husmodern, Bonniers månadshäften (även red för den husliga avd), Idun (d:o), alla Sthlm, 4:o, samt DN (d:o), o Vårt land.

Redigerat: Tidskrift för hemmet, (dess sysslor o intressen,) utg af Fackskolan för huslig ekonomi i Upsala. [Arg 12-28: omsl.] Årg 1–28*. 1905–32. Sthlm (tr Upps). – Iduns hjälpreda. [Rubr.] 1919 (febr)–1920. Sthlm. 96, 96 s. [Bilaga till Idun.]

Källor och litteratur

Källor o litt: V v Friesen, Tal vid Fackskolans 50-årsjubileum..., F IX:9; nekr:er o art:ar över N, O 111:3; prot o handkar ang N o Fackskolan, bla A III:I o F IX:9, 14-15; allt i Fackskolans... arkiv, se ovan.

L Abrahamsson [o T Nordin,] Kunskaper, färdigheter o personlighetsutveckl. En 90-årig ut-bildn: tradition i Uppsala (1987); De första 25 år. Husmodersförb 1919–1944 (1944); Dr I N:s död... (Husmodern 1934, nr 10); Inbjudn:ar till drsprom:na...[UU] 16 sept 1927 (1927); G Karlsson, Jane Miller Thengberg (SBL 25, 1985–87); H Lundh, Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 1895–1945 (1945); G Löfgren Norrby, Laddat liv. IN – personlighet o gärning (1944); SMoK; L Wahlström, Den sv kvinnorörelsen (1933); C Witting, Johan August Lundell (SBL 24, 1982-84); B Åkerman m fl, Kunskap för vår vardag – forskn o utbildn för hemmen (1984); des, Vi kan, vi behövs! – kvinnorna går samman i egna förenar (1983).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ida Norrby, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8396, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunilla Karlsson), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8396
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ida Norrby, urn:sbl:8396, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunilla Karlsson), hämtad 2024-04-20.