Meriter

Nyrén, Carl, f 30 aug (N, Charakters Skildringar ...), dp 2 sept 1726 i Gammalkil, Ög, d 25 jan 1789 i Kuddby, Ög. Föräldrar: trumpetaren Peter Nyman o Christina Magdalena Wallberg. Elev vid Linköpings gymn, inskr vid LU 20 sept 49, konsistorieamanuens juli 50, tf akademisekr 13 aug 51–dec 52, disp pro gradu 31 maj 54, allt vid LU, stads- o manufakturfiskal i Alingsås 54, v direktör vid manufakturverket där 30 aug 55–61, fil mag vid LU 2 juli 57, inskr vid UU 15 juni 61, plantagedirektör i Östergötland o lektor i ekonomi o naturalhist vid Linköpings gymn ht 62, lektor i grekiska där 23 april 66, prästv 21 dec 66, kh i Kuddby 4 dec 70 (tilltr 1 maj 71), kontraktsprost 10 april 71, TD vid Königsbergs univ 13 april 83. – LPS 81.

G 2 febr 1764 i Vä, Krist, m Maria Hadelin, f 9 juni 1734 (db), d 15 dec 1793 i Östra Stenby, Ög, dtr till ryttmästaren Johan H o Anna Christina Björkman.

Biografi

N var soldatson från Linköpingstrakten. Han lade grunden till sin bildning hos en organist i Skänninge och blev efter skolgång i Linköping student i Lund. Flitig och ambitiös och med förmåga att skaffa sig nyttiga kontakter hade N framgång i studierna och fick en tjänst som amanuens vid akademin. Målet var att bli präst, men han ville först ta graden i naturalhistoria och ekonomi. Han läste "en hop av Linnaei skrifter", samlade ett stort herbarium och biträdde E G Lidbeck (bd 22) vid inrättandet av Lunds botaniska trädgård. Mot kontant ersättning hjälpte han andra studenter med deras latinska krior. Han blev färdig med sina gradualprov men promoverades först tre år senare och var då primus.

Genom en väns förmedling fick N anställning vid Alingsås manufakturverk. Han tycks ha vunnit J Alströmers (bd 1) bevågenhet genom sina kunskaper och sin boksynthet. Till att börja med fick N ordna och katalogisera principalens stora bibliotek. Efter en tid fick han förtroendet att under J och P Alströmers (bd 1) vistelse vid riksdagen i Sthlm förestå och leda manufakturverket och staden Alingsås, vilka vid denna tid sammanslagits. Nu följde en rad goda år för Alingsås, varunder manufakturerna blomstrade. Detta var säkerligen till stor del en följd av det betydande statslån som riksdagen 1755–56 beviljade det alströmerska företaget.

Enligt N:s självbiografi var hans egna insatser i västgötastaden betydande. Han ökade "ansenligt" vävstolarnas antal, inrättade "en bättre ordning och drift" hos de anställda och utsträckte bolagets handelsförbindelser ända till Kanton genom samarbete med Ostindiska kompaniet. Vidare lät han anlägga vägar och broar och byggde vackra hus och bättre gator i staden: "Trädskolorna voro rika och jag lät utplantera vackra alléer." Stadens område utvidgades åt öster. Han förbättrade även stadens brandväsen och förberedde byggandet av en ny stadskyrka. N:s lämplighet som arbetsledare har dock betvivlats (Bohlin).

I samband med en depression tog N avsked från sin tjänst i Alingsås. Han vistades en tid i Uppsala, där han följde Linnés undervisning; han uppger sig ha varit som son i huset hos denne. N ändrade snart åter sina livsplaner, sökte och fick ett lektorat i ekonomi och naturalhistoria i Linköping. Samtidigt var han "plantskoledirektör" i distriktet. Han planterade mullbärsträd i stor mängd i avsikt att börja silkesmaskodling. På denna punkt fick N emellertid borgerskap och magistrat emot sig, och planteringarna ödelades av illvilliga personer. Efter det att mössorna tagit makten vid 1765–66 års riksdag och N:s lektorat, som finansierades av manufakturfonden, indragits, blev han lektor i grekiska, ett ämne där N själv medgav sig inte äga tillräckliga kunskaper. Trött på motgångar lät han prästviga sig. Han blev till sist kyrkoherde och småningom prost. Fakulteten i Königsberg gav honom doktorstiteln sedan han i många år upprätthållit en lärd brevväxling med en av dess professorer. Under tiden som präst blev N vän med och gynnare av bondemålaren Pehr Hörberg (bd 19). Vid hungersnöden 1783 gjorde N en betydande insats för att hjälpa de nödlidande. På hans gravsten inhöggs de välmotiverade orden: "Sällsynt arbetsam i all sin tid".

N var mångkunnig och utövade sin livsgärning på skiftande områden. Även om han i sin levnadsbeskrivning övervärderar sina insatser som företagsledare i Alingsås kan hans engagemang och initiativkraft inte förnekas. För hans duglighet talar också det stora förtroende som Alströmer åtminstone de första åren visade honom. Enligt en uppgift av C Alströmer (bd 1) 1758 var dennes far emellertid då missnöjd med N:s "akademiska promotion, versmakeri och övriga gräl". C Alströmer ansåg dock att N var "en i botten ärlig karl", som utförde sina uppdrag "efter sitt bästa vett och samvete". Hans "gyckelaktiga väsende" ingav dock inte respekt. I ett brev till J Alströmer begärde N att för sitt anseendes skull få titeln "professor eller directeur". I ett annat brev klagade han: "Jag springer mig trött och skriver mig matt och predikar mig hes sent och bittida." Han sade sig också vara färdig att smälta av harm över "det illaka folk man måste dragas med".

Mångfrestaren N var också som författare verksam på många fält. Endast en liten del av hans litterära produktion har befordrats till trycket. Det är allt från akademiska lärdomsprov till skrifter om klädesfabrikation, om bagarkonsten, om honungens bruk och om "brännvinets öde i Sverige". N saknade ingalunda idéer och uppslag, men många av dem blev aldrig fullföljda. Dock utförde han flera översättningar av omfattande utländska verk (Berg 1958, s 26 ff). Hans litterära ambitioner fick också utlopp i egna skrifter på vers och prosa. 1786 utgav han det pretentiösa verket Mappa geographica Scelestinae eller Stora Skälms-landets geographiska beskrifning. Syftet var att åstadkomma en humoristisk samhällssatir i Swifts och Holbergs efterföljd, men resultatet blev en bok skriven helt utan talang för genren och helt oläsbar. Verket har tom kallats "den tråkigaste bok som finnes i den svenska vitterheten" (Böök).

Mycket uppskattad och flera gånger tryckt blev N:s skämtdikt vid P Alströmers bröllop; i den får det "gyckelaktiga" draget hos honom fritt spelrum. Dikten läggs i munnen på de tyska gesällerna vid Alingsåsverket och återger skickligt deras tysksvenska rotvälska: "Kut Napent, Pruter Schwen" osv. Den är en väl genomförd komisk pastisch.

Av visst intresse är också N:s postumt utgivna minnesanteckningar. Där berättar N omständligt om sin barndom och ungdom samt om sina upplevelser under de fem åren i Alingsås. Som källskrift har framställningen ett begränsat värde på grund av sin starkt subjektiva prägel. Skriften är dock intressant som kulturhistorisk skildring av en fattig pojkes bildningsgång och karriär på 1700-talet. Levnadsskildringen har inslag av from självrannsakan men domineras av en naiv självbelåtenhet, som ofta får en oavsiktlig komisk effekt. Boken är "ett värdigt motstycke till John Chrounschoughs memoarer" (Böök). Om N:s fromhet vittnar den psalm av honom som Wallin införde i 1819 års psalmbok: "O Gud, jag nödgas klaga för Dig min själanöd." Tonläget tyder på att psalmen tillkom i N:s andliga krissituation vid slutet av Alingsåstiden.

Med sin mångfrestande rastlöshet, sin kombination av teoretisk idealism och sinne för "nyttigheter" är N en typisk representant för 1700-talet och frihetstiden. De nämnda dragen i hans personlighet gjorde emellertid hans insats i samtiden splittrad och fragmentarisk.

Författare

Gösta Lundström

Arkivuppgifter

N:s efterlämnade ms (81 vol) m m i LSB. Ms även i KB. Brev till N i arkivet på Trolle-Ljungby. – Brev från N i UUB (bl a till J H Liden o många till P Alströmer) o i StUB/VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertationis oeconomicae de rei rusticae in academiis tractandse ratione pars 1–2. [Akad avh, preses.] Londini Gothorum [1754]. 4:o. 1. De re pecuaria. 33 s. 2. De re herbaria. 24 s. – Bref ifrån Alingsås, skrivet Gregor» dag 1760. Götheborg [1760]. 4:o. (8) s. [Anon dikt.] – Bröllops-skrift öfver dubbel-bröllopet på Lindholmen vid Götheborg den 25 Novemb. 1760 ... Mårten Staaf, med .. .Johanna Thalena Maule ... Levin Olbers, med ... Elisabeth Maule. Götheborg u å. Fol. (16) s. – Anmärkningar öfver et af Kongl. tryckeriet i Stockholm nyligen utkommet Förslag til en ny inrättning med mera fördel vid bränvins tilverkningen i riket. [Rubr.] Norrköping 1765. 4:o. (8) s. [Undert C. N.] – En petit-maitre, på svenska snushane. Sthlm 1766. 4:o. (4) s. [Anon; efter Götheborgska magasinet 1760, nr 18, där undert N.] (Samling af några nyttiga och nöjsamma skrifter, tryckte i Stockholm 1765 och 1766 [:2].) - Anmärkningar vid cancelli-rådets ... herr Johan Ihres nyligen utgifna Svenska dialect-lexicon. [Rubr.] Linköping 1766. 4:o. (8) s. [Undert.] -YTtonvrinaxa nonnulla circa Mexätpcacuv actorum apostolorum Svecanam ... Pro lectoratu lingvse Graecse ... Lincopiae [1768]. 24 s. – Vid konungens lyckeliga återkomst från Ryssland den [24] Julii 1777. Sthlm 1777. 4:o. (4) s. [Undert dikt.] – Några anmärkningar, angående håningens bruk och nytta. Sthlm 1790. 22 s. [Undert.] – [Minnesdikt] (U v Troil, En christelig lik--predikan ... då ... biskop ... Petrus Filenius ... blef begrafven, d 28 Julii 1780, Linköping 1782, 4:o, s 58–60; undert CeladoN; tidigare sep). – Crisis evangelico-politica scripti, quod vulgo cir-cumfertur, confessionem fidei exhibens fanatico-rum qui Holmiae nuper extiterunt, quietem pub-licam turbantes, nomine quakerorum non quace-rorum, seu juratorum insigniendi ... pro gradu doctoris in theologia ... [Akad avh, Königsberg.] Regiomonti 1783. 4:o. 40 s. – Vid Deras kongl. högheters, cron-prinsens af Svea rike ... prins Gustafs, och cronPrinsessans af Sverige och Danmark ... Sophia Magdalenas höga bilägers-fest den 4 nov. 1766. Underdånigaste glädjebetygelse af cavalleriet i Norrköping. Efter åstundan up- satt. Norrköping (tr Upsala) u å [efter 1783]. 4:o. (15) s. [Dikt.] – Tankar om sockne-magaziner eller förråds-hus af spannemål (Hushållnings journal ... 1785–86, Sthlm, s 443-482 [juni 1786]). – Utkast til svar, på den af Kongl. patriotiska sällskapet upgifna fråga, så lydande: Hvilka äro de orsaker (utom väderlek), som i allmänhet mäst bidraga til missväxter i vårt land? ... (ibid, 1787-88, s 347-395, 399-424 [april-maj 1788]; omtr i Patrioten, [utg] af L. M. Philipson, h [l]-3, Sthlm 1792-94, 4:o, s 341-3[76]: Om orsakerne til missväxter [i h 2, 1792–93, n:o 34–42, aug 1793]). – Mappa geographica Scelestinae, eller Stora skälms-landets geographiska beskrifning. Sthlm 1786[-89]. 336 s, s 335-337, 1 vikt karta. [Anon.] — Charakters skildringar och minnen af sig sjelf, föräldrar och syskon, m. fl. egenhändigt anteckn. Linköping 1836. 144 s. [Fullföljd s 138-144 av J. S(chenmark).] – Verser mm, vanligen 4:o, (4) s, till: Joan Edgren o Maria Margareta Törnebom, bröllop 20/3 1751, Lund u å, fol, Jakob Trana o Juliana Schmidt, bröllop 19/4 1751, Lund u å, Patrick Alströmer o Christina Maria Ollonberg, bröllop 15/8 1760, Götheborg u å, fol, nya utg Sthlm 1775 o Weners-borg 1794, 8:o, (16) s, även en stenstil Gbg uå (pseud: Knarrelyn), Mårten Staaf o Johanna Tha-lena Maule, bröllop 25/11 1760, Götheborg uå, fol (anon), Petrus Filenius, biskopsförordnande, Sthlm 1761, 8:o (pseud: CeladoN), Anders Fred-rich Iggström o Anna Dorothea Stapelmohr, bröllop 4/9 1763, [Linköping] uå, (6) s (d:o), Sven Widman o Ingrid Helena Fabritia, bröllop 27/12 1763, Linköping u å (Öfversänd ifrån sCå-Ne), Ernest Lindström o Catharina Beata Eklund, bröllop 14/3 1765, Norrköping uå (CeladoN), Anders Fredrich Iggström, begravn 1/7 1768, Linköping 1768 (C. N.), Christian Daniel Wilcke o Cath. Maria Mejsner, bröllop 12/6 1774, Norrköping uå (CeladoN), Johannes Hwalbeck, begravn 13/6 1776, latinsk stenstil Norkopiae uå, fol, Nils Hagelin Torstensson o Christina Nyrén, bröllop 8/7 1777, Linköping uå (anon), Petrus Filenius, begravn 28/7 1780, Linköping u å (CeladoN), Johan Sparschuch, död 28/8 1781, Linköping uå, fol, (1) s, Pehr Wargentin, död 13/12 1783, Sthlm 1783, fol, (1) s (tills medj G Lange), o begravn 18/12, Sthlm 1763 (CeladoN); bidrag i Götheborgska magasinet 1759–61 (bitr red) o Norrköpings veko-tidningar 1762–65 (utg).

Översatt: [F M A de] Voltaire, Ode sur la guerre ... eller Ode öfver kriget, Götheborg 1760, 4:o, (16) s; Lefvernes beskrifning öfver den bekante doctorn och dom-prosten Jonathan Swift, öfvers ur Londonska Magasinet, Götheborg 1760, (16) s (anon); Historisk underrättelse om Frankerikes underhandling med England, ifrån d 26 Martii 1761 til d 20 sept så..., Sthlm 1761, 4:o, 100 s (anon); Alexander Blackwells lefvernes-beskrifning ..., Norrköping 1763, 30 s (anon); [P L de Massac,] Les amusemens des gens d'esprit, eller Snille-nöjen ..., Upsala 1762, 109 s (sign C. N.); [G W Rabener,] Hemlig underrättelse om doctor Jonathan Swifts testamente eller yttersta vilja, angående et dårehusinrättning, Sthlm 1763, 40 s (anon); Rabeners Bref-ställare; eller saml af bref o brefväxlingar emellan åtskilliga personer o vid åtskilliga tillfallen, Norrköping 1764, 4:o, 207 s (anon); dens, En dröm om de afledna själars gö-romål. Ofvers ur Rabeners Satirer, Norrköping 1765, 4:o, 28 s (anon); dens, Afhandling om satirens bruk och missbruk. Ofvers ..., Norrköping 1765, 4:o, 26 s (anon); dens, Afhandling som bevisar at begärelsen, til at tala illa om andra härrörer hvarken af högfärd, eller hjertats arghet, utan af en sann mennisko-kärlek ... Ofvers Norrköping 1765, 4:o, 24 s (anon); [dens,] Waldemar von Tzschaschlaus Afhandling om boktryckare-stockar, Norrköping 1766, 4:o, 16 s (anon); dens, Hinkman von Repkow, Noter utan text. Öfvers ..., Upsala 1766, 4:o, (28) s (anon); dens, De epistolis gratulatoriis e^tBTtxodaou.axoix]-YrlnaTOTauEloiC,, eller Om lyckönsknings-skrifters förträffelighet efter nyaste smaken ... [av] M. Scribler dy. Ofvers Upsala 1767, 4:o, 19 s (anon); Den engelske baroneten Sir Charles Grandisons historia; i en samling af bref, efter originalerne til trycket befordrade af Sam. Richardson ..., bd 1 -2, 1779-1800, 436, 520 s (anon); [A A] Parmentier, Fullständig afhandling om bagarekonsten ... sammandr o til Sverige lämpad, Sthlm 1783, (16), 344 s; PJ Malouin, Fråga om musiken bidrager något til helsan? Förestäld ... i Paris d. 14 Martii 1743, Sthlm 1783, 31 s; [J P Olivekrantz?,] Sam. Puffendorfs Anecdoter om Sverige, eller hemliga underrättelser, hörande till drottning Christinas o Carl X:s, men i synnerhet till Carl XI:s historia, Sthlm 1822, 308 s (anon).

Källor och litteratur

Källor o litt: G Berg, Om slakt före andelsslakteriernas tid (En skrift om slakt, 1958); R G:son Berg, "Rabeners Bref-ställare", ett bidr till 1700-talets vardagsstil (Språk o stil 1920); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); C A Brolén, Om Alströmerska brefsaml i UUB (1917); F Böök, C N eller Chrounschough under frihetstiden (dens, Sv vardag, 1917); G Hagelin, Människoöden i psalmboken, 2 (4. uppl 1944); Linköpings hm; G H Stråle, Alingsås manufakturverk (1884).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Nyrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8493, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8493
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Nyrén, urn:sbl:8493, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Lundström), hämtad 2024-04-19.