Meriter

Nyrén, Janne, f 21 april 1864 i Tjörnarp, Krist, d 26 sept 1945 i Sthlm, Ad Fredr. Föräldrar: lantbrukaren Nils Jönsson o Pernilla Jönsdtr. Elev vid Sv missionsförb:s (SMF) missionsskola i Vinslöv, Krist, 1 sept 84–86, vid SMF:s missionsskolas missionsklass, Kristinehamn, 1 sept 87–88, predikant i Skånes missionssällsk 1 sept 88–89, predikant o församlingsförest vid missionsförs i Landskrona jan 89–94, i Nyköping 1 nov 94–97, led av styr för Missionsskolan 94–25, predikant o förest vid Lutherska missionsfören:s i Sthlm södra förs (Andreaskyrkans förs) 1 sept 97–15, led av styr för SMF 07–18, v ordf där 10–18, ordf i Sv missionsför:s ungdom (SMU) 10–15, predikant o förest vid Lutherska missionsfören:s i Sthlm norra förs (Immanuelskyrkans förs) 1 okt 15–18, missionsförest i SMF 1 okt 18-30, led av Sv o Nord missionsråden o Kontinentala missionsutsk 18–30, av Frikyrkliga samarbetskomm, av Ekumeniska nämnden o av styr för Ekumeniska fören.

G 7 sept 1897 i Landskrona m Hilda Sofia Lundkvist, f 22 okt 1878 i Säby, Malm, d 3 mars 1950 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till statdrängen Olof Knutsson o Elisa Andreasdtr samt fosterdtr till trädgårdsmästaren Anders Bernhard L o Emma Charlotta Pettersson.

Biografi

N kom i tidiga ungdomsår i beröring med den fria evangeliska väckelserörelsen i sin hemprovins, vilket präglade hans liv. Redan som nittonåring blev han omvänd och anslöt sig till Sv missionsförbundet. Under studietiden vid Missionsskolan i Vinslöv uppmärksammades han av sina lärare, och sitt stora intresse för den yttre missionen behöll han genom åren, även sedan hans avsikt att fara till Kongo omintetgjorts på grund av ohälsa. Efter avslutade studier tjänstgjorde N som predikant i Skånes missionssällskap, predikant och församlingsföreståndare i Landskrona och Nyköping för att sedan förflyttas till Sthlm som föreståndare för Södra församlingen av Lutherska missionsföreningen och därefter för Norra församlingen. Under sina 18 år i Södra församlingen gjorde N bestående insatser inom församlingsarbetet, vars olika grenar präglades av kraftig utveckling. Under denna tid fick han också en allt starkare position inom SMF:s centrala arbete och ledning.

Efter P P Waldenströms död 1917 utsågs missionssekreterare J P Norberg till tf missionsföreståndare fram till generalkonferensen 1918, då N valdes till samfundets missionsföreståndare. Han tillhörde sedan 1907 SMF:s styrelse och var således väl förtrogen med föreståndarskapets uppgifter. Waldenström såg förbundet främst som ett missionssällskap och önskade innan Missionsförbundet bildades en återförening med Evangeliska fosterlandsstiftelsen. Efter hans bortgång växte sig dock samfundsmedvetandet allt starkare när den andra generationen av ledare, dit N hörde, tog över, och SMF utvecklades alltmer i frikyrklig riktning (Kussak).

Under närmare 50 år innehade N vid sidan om sin gärning som pastor, församlingsföreståndare och missionsföreståndare en rad uppdrag i kommittéer och styrelser såväl inom som utom SMF. N var en av de ledande krafterna vid Svenska missionsförbundets ungdoms bildande 1910; han blev dess förste ordförande och i stor utsträckning ungdomsrörelsens organisatör och ledare.

Som missionsföreståndare företog N flera längre resor, bl a som SMF:s delegat till USA 1919, och som inspektor på SMF:s missionsfält i Kina så och i Kongo 1921. Sina intryck från dessa resor har han redovisat i böckerna På nya vägar och gamla stigar (1920) och Bland skördemän i Kongo (1922). 1928 deltog N jämte yttre missionens sekreterare Jakob E Lundahl i den andra världsmissionskonferensen i Jerusalem. För SMF:s internationella förbindelser blev N:s erfarenheter på resorna av stor betydelse.

N var en flitig skribent. Hans trettonde och sista bok utkom så som han avled och hade den betecknande titeln Med stav i handen. N:s arbete Tiden går (1–3, 1931–41) har betecknats som ett både kyrkohistoriskt och mänskligt dokument för forskningen kring sv kyrkoliv under frikyrkorörelsernas uppbyggnadsskede. Dessutom skrev N en mängd artiklar i det egna samfundets tidningar och tidskrifter och även utanför samfundets ram. En tid redigerade han tillsammans med Waldenström tidningen Pietisten. Därigenom fick han tillfälle att mera ingående lära känna Waldenström och även tidens olika andliga strömningar, som denne noga följde och kommenterade.

N var en uppskattad förkunnare, både inom och utom Sverige. Hans evangeliska framtoning väckte gensvar bland åhörarna. Han älskade att predika, och både under sin aktiva tid och som pensionär gjorde han en stor mängd predikoresor för att väcka intresse för missionen.

Författare

Ragnar Widman

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den hedniske härhöfvits-mannen (Barnavännen, veckotidn för söndagsskolan o hemmet, årg 2, 1885, Upsala, 4:o, s 250 f; sign J. N.). – Ståta icke med ditt kors! / Löp icke före Herren med ditt kors! (Ansgarius, kalender ... utg af P. Waldenström, [årg 9,] 1891, Sthlm 1890, s 17–23, 2 pl; d:o). – På nya vägar och gamla stigar. Minnen o intryck från Amerika o Kina under inspektionsresan 1919–1920. Sthlm 1920. 222 s. – [De sv missionsorganisationernas inbördes förhållande,] 2 (Svensk missionstidskrift, årg 9, 1921, Sthlm, s 15–23). – Bland skördemän i Kongo. Skildringar från missionsfältet i Kongo 1921. Sthlm 1922. 270 s. – Nödvändigheten af vidsyn på missionsarbetet (Svensk missionstidskr, 11, 1923, s 97–107). – Tanke och liv. Ett ord till ungdomen. Sthlm 1924. 79 s. – I helig tjänst. Tal o föredr. Sthlm 1925. 178 s. – Société de la mission suédoise. Sthlm 1927. 31 s. – Missionärens andliga liv, 1 (Svensk missionstidskr, 15, 1927, s 267–280). – Militärparaden (Friska vindar, kristlig juniortidn utg av Svenska missionsförb, årg 8, 1927, Sthlm, 4:o, s 11 f). – Se, Herrens tjänarinna (Församlingssystrarnas julhälsning julen 1928, Sthlm, s 3 f). – Svenska missionsförbundet (Tidsbilder, Sv missionsförb vid 50 år, red av J. N, Sthlm 1928, s 7 f). – Syföreningen / Samarbete (ibid, s 120–125). – Vårt arbete just nu (ibid, s 403–412). – Sanningens konung (Frikyrklig ungdom, [årg 8,] 1930, Sthlm, 4:o, s 137 f). – Kristus-Herren. Predikningar över kyrkoårets högmässotexter. Årg 1. Sthlm 1930. 312 s. – Tiden går. Levnadsminnen. 1-3. Sthlm 1931–41. 1. 1931. 264 s, 1 portr. 2. 1933. 319 s. 3. 1941. 262 s. – I sållningens tid (Tidskrift för predikanter, årg 6, 1931, Sthlm, s 34-38). - Med Kristus. Predikningar över första årgångens episteltexter. Sthlm 1932. 418 s. – Förord / Se Guds lamm! (För söndagen, korta betraktelser ... utg av Sanningsvittnets red, [d 1,] Sthlm 1933, s 5-10). – Med stav i handen. Sthlm 1934. 15 s. ([Omsl:] Skriftserien Källsprång vid vägen, n:r 6.) [Ny utg] 1945. 14 s. [Ej i serien.] – Ungdomen och framtiden (Stöd de unga, medlemsblad för Sv missionsförbundets skolfören, [årg 5,] 1935, Sthlm, 4:o, s 7 f). – Fikonträdet (För söndagen, 2, Sthlm 1935, s 5–7). – Den stora särskiljningen (ibid, s 171–174). – "Han är uppstånden" (ibid, 3, 1936, s 50-53). – Ståndaktighet (ibid, s 160-163). -Allt i Kristus. Sthlm 1939. 145 s. - Många bidrag i: Sanningsvittnet (söndagsbilagan), 1888, 1901, 1918, 1922, 1926–31, 1933–42, Sthlm, fol, Missionsförbundet, 1904, 1916-39, o forts Svensk veckotidning, 1940–45, Sthlm, 4:o o 8:o, Pietisten, 1907 –18, Sthlm, 4:o, Hem – hem, till julen, 1909,1914, 1918, Sthlm, 4:o, Sanningsvittnet, evangelisk(-luthersk) veckotidn 1913, 1916–21, 1923–27, 1929–34, 1939, Sthlm, 4:o o fol, Ungdoms-vännen, organ för Luth. evangeliföreningens ungdomsförb, 1916, 1918, 1920–27, 1930, 1938, Hfors, Ansgarius, illustr missionskalender utg af Sv missionsförb, 1916, 1918–32, 1938, Sthlm, Vinterny, jultidn utg av Sv missionsförb, 1921-22, 1927, 1929, Sthlm, fol; vidare Svenska morgonbladet (söndagsnummer) 1902:1 o 2, 1924:16 o 52, 1925:11, 1936: 16, 40 o 51, samt 19/4 1934 o 15/4 1939.

Redigerat: Pietisten. Årg 73–74, 1914–15. Sthlm. 4:o. (Tills med P Waldenström.) – Tidsbilder. Svenska missionsförb vid 50 år. Sthlm 1928. 415 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Biogr album (för Sv missionsförb) (1928, 1934 o 1946); Å Kussak, Författaren som predikant (1982); SMoK; Sv folkrörelser, 2 (1937); G Åberg, Sällskap-samfund (1980).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Janne Nyrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8494
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Janne Nyrén, urn:sbl:8494, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Widman), hämtad 2024-04-23.