Meriter

Nyström, Jonas Fredrik, f 17 juli 1880 i Othem, Gotl, d 13 febr 1967 i Boge, Gotl. Föräldrar: grosshandl o skeppsredaren Jonas Henrik Ferdinand N o Fredrika Catharina Enequist. Mogenhetsex vid h a l i Visby 9 juni 99, volontär vid Vaxholms art:kår 16 juni 99, officersex 27 nov 01, underlöjtn vid Vaxholms art:kår 12 dec 01, vid kustartilleriet 30 dec 01, löjtn där 27 maj 04, studier vid Sjökrigshögsk 06–april 08, tjänstg officer vid marinförvaltn:s minavd 1 okt 11–17, lär i minlära vid Sjökrigshögsk 1 okt 13–17, kapten vid kustartilleriet 2 dec 14, kapten på reservstat i marinen 20 juli 17, VD för Slite cement- o kalk ab 17–32, VD o ordf i styr för Slite-Roma järnvägs ab 18–47, ordf i styr för Slite kommunala mellanskola 22–32, i Othems kommunfullm 24 –32, i Gotlands norra härads vägstyr 30–36, disponent för ab Visby cementfabrik 1 nov 32–41, v ordf i styr för Sv handelsbankens avd:central i Visby 34, led av drätselkammaren där 34–39, ordf där 38–39, led av stadsfullm i Visby 35-47, major i marinens reserv 18 juli 35, led av styr för System ab i Visby 38–55, av Gotlands läns landsting 39–46, ordf i egnahemsnämnden i Gotlands län 39–48, led av lokala värderingsnämnden i Visby 40, VD för ab Hampberedn 41–52, ordf i styr för ab Hampex (från 47 ab Spunn) 43–52, i länsbostadsnämnden 48, i styr för ab Dalhems snickerifabrik 49–51, i styr för ab Gutekläder 50–51.

G 1) 19 aug 1920 i Sthlm, Klara, m Selma Serafia Nilsson, f 30 juli 1884 där, Jak o Joh, d 20 dec 1953 i Visby, dtr till snickeriarbetaren Anders N o Johanna Sofia Andersdtr; 2) 25 aug 1956 i Sthlm, Osc, m Inga Britta Pålsson, f 25 nov 1907 i Frankfurt am Main, Tyskland, d 24 aug 1973 i Boge, dtr till gymnastikdir Bror Markus P o Anna Katarina Roman.

Biografi

Jämsides med sin militära karriär hade Fredrik N företagsekonomiska intressen, och redan omkring 1911 framlade han ett projektutkast till en cementfabrik i Slite. Han sade sig tro på en kraftigt ökad efterfrågan på cement, bla på grund av den planerade vattenkraftsutbyggnaden i de norrländska älvarna. Han poängterade också, att det fanns goda förutsättningar för en modern fabrik i Slite med tillgång till högkvalitativt råmaterial, korta transportvägar och en god hamn, vilket allt skulle bidra till låga tillverkningskostnader.

Det dröjde dock till 1916 innan tiden ansågs mogen att realisera planerna. Även denna gång utgick initiativet från N, som fick stöd av sin barndomsvän John Myrsten. Denne, som var anställd vid Kommanditbolaget Arthur du Rietz, hade god kännedom om vilka möjligheter det fanns att få fram riskvilligt kapital. De presenterade en av N utarbetad räntabilitetskalkyl över de kostnader en blivande cementfabrik skulle föra med sig.

Vid ett möte i Sthlm i okt 1916 sammanträffade N med några intresserade finansiärer, bl a skeppsredaren och affärsmannen Arthur du Rietz. Man enades om att grunda den föreslagna firman, och stiftelseurkunden undertecknades redan samma månad. Så snart planerna presenterats i tidningarna, bombarderades stiftarna med anmälningar om aktieteckningar (N i brev till Myrsten 29 nov 1916). N:s far övertalades att köpa in en del utstämplade kronoskogar på Gotland för att företaget skulle få virke utan mellanhänder. Flera gånger besökte N Gbg för att samtala med du Rietz, som var den kanske viktigaste personen i sammanhanget i sin dubbla egenskap av kapitalplacerare och ägare till det transportföretag som skulle kunna utnyttjas för att frakta den färdiga cementen. – I Slite mottogs etableringsplanerna med entusiasm. Under vintern 1916–17 fullbordades aktieteckningen till ett belopp av 1,5 milj kr, en summa som de närmast följande åren skulle komma att mångdubblas. Sommaren 1917 kunde arbetena på den nya fabriken börja.

N övergick till kustartilleriets reserv i samband med att han 1917 blev VD i Slite nybildade cement- och kalk ab. Som chef för detta under femton år lade N ned ett målmedvetet och framgångsrikt arbete för fabrikens utveckling, och han visade säker blick för teknikens möjligheter. Hans ansträngningar gav resultat, och cementfabriken var under femton år ett betydande företag på Gotland. Under 1920-talet fick den dock kännas vid en hårdnande konkurrens från Skånska cement ab, och N tvingades till ogynnsamma uppgörelser med detta företag.

1931 övertog Skånska cement aktiemajoriteten i Slite cementfabrik, och året därpå utsågs Arendt de Jounge till ny chef för fabriken. N förflyttades till Visby som chef för den redan då avvecklingshotade cementfabriken där. Krigsutbrottet gav Skånska cement ytterligare anledning att lägga ned Visbyfabriken. N övergick då till hampberedning, som skedde i de förutvarande cementfabrikslokalerna.

N var under sin tid i Slite ordförande i Othems kommunalfullmäktige och verkade energiskt för att stärka samhällets ställning. Bl a agerade han för att Slite skulle göras till köping. Många av N:s initiativ resulterade i förbättringar av kommunikationer, kajbyggnader och väganläggningar. På det kulturella området var han verksam bl a som ordförande i styrelsen för Slite högre folkskola. Det var till stor del N:s förtjänst att realskolan kom till 1922. Frågan om skapandet av en Folkets park i Slite löstes i och med att cementfabriken genom N upplät 5 000 kvm mark för denna anläggning. N var också en av grundarna av Slite IF.

Också i Visby Fick N många uppdrag; bl a tillhörde han stadsfullmäktige i drygt tio år. Under andra världskriget var han en tid chef för Gotlands kustartillerikårs depå. I landstinget blev han uppskattad för sin kunnighet och vidsynthet. N var idrottsintresserad och en framstående skytt; han representerade Sverige i kortdistansskytte vid Stockholmsolympiaden 1912, och vid Baltiska spelen i Malmö 1914 tog han tre guldmedaljer i samma gren. Han strävade efter att ge sina verksamheter en samhällsnyttig inriktning. Under en lång period var han en förgrundsgestalt i det gotländska samhällslivet.

Författare

Marianne Holm

Källor och litteratur

Källor o litt: Nekr:er över N i Klippsaml; Slite Cement o kalk ab:s arkiv; ab Visby Cementfabriks arkiv; Ferdinand N:s affärsarkiv; allt i ViLA.

F Dehnberg, F N (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 28, 1968); Från fars o min tid. En bok om Gotland 1915-1970, ed B G Söderberg (1972); Gotlands läns porträttgall (1935); G Hafström, K Sjökrigsskolan 1867–1942, 2 (1942); J Kleberg, Amiralitetskoll-Marinförvaltn. Biogr anteckn:ar 1634–1934 (1934); S Lindqvist, Gräv där du står (1978); E Nyberg, Gotländsk släktbok (1938); A Ohlsson, Gotlands kalkpatroner (1964); Sv TeknF; R Öhrman, Slite på den tiden (1978); dens, Slite i brytmtid (1987).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Fredrik Nyström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Holm), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8508
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Fredrik Nyström, urn:sbl:8508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Marianne Holm), hämtad 2024-04-26.