Meriter

4 Munktell, Henrik, son till M 2, f 20 aug 1841 i Stora Kopparberg, Kopp, d 21 febr 1906 där. Lärov.studier i Falun 53—60, inskr vid UU vt 61—ht 67, deläg i Harmsarvs gruva 64, anställd vid Sågmyra nickelbruk 65, förest för gruvorna o tillverkn 69—72, hytting vid Falu kopparverk 72, hyttförest där 74— 87, led av stadsfullm i Falun 85—88, disponent vid J H Munktells pappersfabriks ab 87, (bolagsordn 18 nov), led av Kopparbergs läns landsting 93—05, av styr för Sv pappersbruksfören från 98.

G 1) 6 april 1874 i Falun, Kristine, m Augusta Elisabeth Jacobsson, f 29 sept^[1] 1849 i Leksand, Kopp, d 21 febr 1892 i Stora Kopparbergs landsförs, dtr till överinsp Per August J o Maria Sophia Roman; 2) 27 maj 1893 i Stora Kopparberg m Anna Paulina Lidback, f 9 maj 1855 i Hammarö, Värml, d 10 febr 1928 i Stora Kopparbergs landsförs, dtr till v pastorn o komministern Paulus Julius L o Ida Johanna Laura Stras.

Biografi

Vid M:s faders (M 2) död 1861 inlöstes Grycksbo bruk av modern, som därefter skötte bruket intill 1887. M, den äldste sonen, påbörjade s å naturvetenskapliga studier i Uppsala. Han intresserade sig i likhet med morfadern, H P Eggertz (bd 12), särskilt för kemi och mineralogi. Energisk och handlingskraftig till sin läggning lockades han mer av praktisk verksamhet än av teoretiska studier, och 1864 tog han ut en del av sitt arv för att köpa en andel i Harmsarvs gruva. Följande år tog han anställning hos bergmästaren i Falun, C F Nordensson, vilken sedan M 2:s tid drev Sågmyra nickelbruk. Här fick M användning för sina mineralogiska kunskaper. Nickelhalten i den magnetkis som utvanns ur Kuså och Slättbergs närbelägna gruvor var låg, men genom särskilda metoder, som M var med om att utarbeta, kunde såväl nickel som koppar med fördel framställas vid Sågmyra ur den till skärsten smälta malmen. Från 1869 förestod M gruvorna och tillverkningen intill 1872, då nickelverket såldes till ett tyskt bolag och M anställdes som hyttingenjör vid Falu kopparverk.

Vid kopparverket pågick vid denna tidpunkt försök för att ersätta den av ålder tillämpade skärstenssmältningen i sk suluhyttor med en extraktionsprocess på våt väg. Från 1874 förestod M hyttorna och extraktionsverket och övertog samtidigt ansvaret för processens utprovande. 1875 företog han med anslag från staten och Stora Kopparbergs bergslag en resa till England och Skottland för att studera kopparhanteringen där. Efter återkomsten lyckades han trots många svårigheter genom sitt insiktsfulla och ihärdiga arbete uppnå så goda resultat att gruvans malm från 1878 uteslutande bearbetades i extraktionsverket enligt den s k våta metoden.

Då guldförekomster i gruvmalmen 1884 konstaterades i synliga mängder, sporrades M att fullfölja sina tidigare påbörjade försök att utvinna även guld ur den på ädelmetallen fattiga kopparmalmen. Den efter honom uppkallade Munktellska guldextraktionsmetoden användes vid Falu kopparverk från 1885 till 1905 (då extraktionsverket nedlades) och frambringade 1 674 kg guld till ett dåtida värde av ca 4 milj kr. Extraktionen ur guldfattig kopparmalm uppgick till mer än hälften av den vid verket årligen utvunna guldmängden under den nämnda perioden — utvinningen ur den egentliga guldmalmen inberäknad.

M lämnade Falu kopparverk för att — som han länge önskat — övertaga ledningen av Grycksbo pappersbruk, vilket Augusta M genom gåvobrev 5 aug 1887 överlät på arvingarna. Moderns disposition löste ej frågan hur företaget i fortsättningen skulle kunna sammanhållas, men med den för M utmärkande viljestyrkan förmådde han de berörda syskonen att bilda ett bolag. Bolagsordning fastställdes av K M:t 18 nov 1887 och det nya familjeföretaget J H Munktells pappersfabriks ab bildades.

De problem som mötte M var många. Bruket var nerslitet och aktiekapitalet otillräckligt. Dessutom var papperspriserna fallande på grund av den ökade användningen av billigt papper framställt av kemisk trämassa.

För M stod det klart att bruket måste moderniseras från grunden, så att produktionen kunde ökas. 1890 höjdes aktiekapitalet till 1/2 milj kr och antalet aktieägare utökades så att bl a kusinerna Ernst och Martin Nisser blev delägare. M kunde nu genomföra en genomgripande förnyelse.

Först måste kraftfrågan lösas. Turbiner installerades, med början vid det nedre bruket, där ångpannehus uppfördes, och därefter vid det övre bruket. Ett litet elverk, drivet med ånga, byggdes for elektrisk belysning 1891. För kontinuitet i produktionen fordrades att tillverkningen gjordes oavhängig av den föränderliga vattentillgången vid Grycksbo, varför kraftstationer efterhand anlades för kraftöverföring till Grycksbo sedan bruksdomänen utvidgats genom köp av skogsmark och vattenfall. I hög grad angeläget var det vidare att snarast byta ut den gamla maskinutrustningen. Den ursprungliga engelska pappersmaskinen från 1836 var fortfarande ensam i bruk. Den byttes ut 1889 med en maskin från Norrköping men redan följande år var tiden inne för inköp av en större maskin från Bertrams Ltd i Edinburgh. Från Düsseldorf beställdes den första kalandern för glättning av papperet, vilken kom att ersätta de gamla glättplåtarna. Nyttan av den omfattande upprustningen visade sig omedelbart i det att produktionskostnaderna från 1888 till 1892 sjönk med 30 %.

Med den rådande utvecklingen på pappersmarknaden förstod M att Grycksbo måste satsa på produktion av billigt papper för masskonsumtion. Detta kunde endast ske genom framställning av cellulosapapper. Som disponent vinnlade sig M att få tekniskt högkvalificerade medhjälpare och anställde 1891 ingenjör D Fielding, som under 1880-talet gjort sig bemärkt vid Munksjö pappersbruk i samband med framställningen av kraftpapper med sulfatmetoden. En sådan produkt fann M vara väl lämpad för världsmarknaden, och råvaran, natroncellulosa, var lätt att anskaffa i form av ribb från sågverk. Ett samarbete inleddes med Ernst Nisser, som var disponent vid Kopparbergs-Hofors sågverks ab (se M 2) för att utnyttja avfallet vid bolagets sågar i Korsnäs, varifrån det skulle transporteras med järnväg till Grycksbo. Ett konsortium bildades 1895 och 1896 anlades en sulfatfabrik. Största delen av kapitalet tillsköts av familjen Nisser men i styrelsen upptogs M:s son, Henrik August, vilken från 1897 var ingenjör vid Grycksbo. Sulfatbruket skapade ett nytt behov av pappersved och 1905 inköptes Vikarbyns ångsåg (med järnväg) vid Siljan.

Papperstillverkningen vid Grycksbo utgjorde vid M:s tillträde 200 ton. Vid hans död var den 20 gånger så stor, en god illustration på hur väl M lyckats med den uppgift han hade satt sig före, att omdana Grycksbo till ett modernt och tekniskt välutvecklat industriföretag, väl anpassat till de revolutionerande förändringar, som under hans tid ägde rum på marknaden. För den kvantitativa utvecklingen betydde tillverkningen av cellulosapapper mycket men liksom tidigare var framställningen av finare papperssorter en viktig sida av verksamheten. En produkt med världsrenommé var filtrerpapperet, vilket redan farfadern på sin tid lanserat i samarbete med J J Berzelius och G Gahn. Som en teknisk förbättring införde M extraktion av filtrerpapperet med saltsyra och fluorvätesyra.

M intresserade sig livligt för arbetarnas förhållanden. Han lät bl a uppföra ett antal moderna arbetarbostäder och inrättade en sjuk- och begravningskassa samt arbetade för uppförandet av nya skolbyggnader. Med en för tiden ovanlig framsynthet genomförde han bestämmelser om arbetarnas delaktighet i bolagets vinst i förhållande till den intjänade årslönen.

Liksom M ägnade mycken omtanke åt sina anställdas villkor, intresserade han sig också för samhällsfrågor i ett vidare perspektiv, såväl under sin tid i stadsfullmäktige i Falun som i de kommunala organen i Grycksbo, och som ledamot av landstinget under sina sista 12 år. I dessa förtroendeuppdrag visade han sig som i övrigt initiativrik, stridbar, kunnig och vidsynt.

Författare

Elsa-Britta Grage

Arkivuppgifter

Rester av M:s arkiv (jfr Boethius, s 596 o 598) nu hos hans sonson civilingenjör Arfved M, Hudiksvall.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Guldextraktion med klorkalk vid Falun enligt H. Munktells patent (JKA, årg 42, 1887, Sthlm 18[87-]88, s 127-132, 3 pl-bl; även sep: ... klorkalk, 1887, 8 s, 3 pl-bl). - Tal till Grycksbo arbetare den 31 maj 1896. Falun 1896. 8 s. [Omtr i Dala-demokraten 21/2 1970.]

Källor och litteratur

Källor o litt: H Lagergren, Sami Dalasläkter, bd 3, Falu stads- o landsbibi.

B Boëthius, Grycksbo 1382-1940 (1942); K A Åkerblom, H M f (TT 1906, nr 9).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Munktell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8536
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Munktell, urn:sbl:8536, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-25.