Gustaf Murray

Född:1747 – Tyska Sankta Gertruds församling, Stockholms län
Död:1825-05-04 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Riksdagsledamot, Biskop


Band 26 (1987-1989), sida 89

Meriter

2 Murray, Gustaf, bror till M 1, dp 19 mars 1747 i Sthlm, Ty, d 4 maj 1825 i Västerås. Inskr vid UU 29 maj 60, vid univ i Göttingen 67, mag där 4 juli 68, doc där 68, åter i Sverige 69, prästv i Uppsala till pastorsadjunkt i Tyska förs i Sthlm 20 april 70, v pastor där 3 dec 71—72, en av stiftarna av Samf Pro fide et Christianismo mars 71, sekr där 79—80, pastoralex i Uppsala 5 nov 73, hovpredikant hos hertig Karl 26 mars 74, TD vid UU 6 juni 79, kh i Jakobs o Johannes förs i Sthlm 2 okt 80 (tilltr 1 maj 82), assessor i Sthlms stads konsistorium 7 maj 82, fullm i riksens ständers bank juni 86—13, led av ecklesiastikberedn 92, av komm ang bl a förbättring av kyrkohandboken 7 okt 93, kaplan i KMO 24 nov 94-09, kh i Nikolai förs i Sthlm o preses i Sthlms stads konsistorium 15 juli 01, kh även i Skå o Sånga, Sth 28 okt 05 (tilltr 1 maj 06), led av komm ang förbättrad fattigvård i Sthlm 21 maj 05, av Dir över allm fattigvårdsinrättn där 07, av tabellkommissionen 09, riksdagsman 09—10, 10 urt, 12 urt, 15 urt o 17-18 urt (led av statsutsk 09-15 urt), överhovpredikant 12 juni 09—30 april 18, preses i hovkonsistoriet 21 juni 09, ordensbiskop från 3 juli 09, adl 19 nov 10, biskop i Västerås stift från 11 sept 11 (tilltr 1 maj 13).

G 20 febr 1783 i Sthlm, Jak o Joh, m Christiana Margareta Lamberg, f 16 aug 1765 där, Jak, d 1 nov 1832 i Västerås, dtr till biskopen Eric L (bd 22, s 196) o Elisabet Margareta Liedberg.

Biografi

M växte upp tillsammans med fem syskon i kyrkoherdebostället i Tyska församlingen i Sthlm. Redan som treåring sade han sig vilja bli präst. Efter undervisning i hemmet påbörjade M 1762 på allvar sina universitetsstudier vid UU. Vid sidan av de teologiska studierna åhörde han föreläsningar av Linné och Ihre. Sommaren 1767 reste M till Göttingen för att vidareutbilda sig. Där befann sig redan hans två äldre bröder Johann Philipp, professor vid filosofiska fakulteten, och Johann Andreas (M 1). Under sina två år i Göttingen läste M bl a för orientalisten J D Michaelis, som blev hans vän för livet. När M fick magistergraden var Johann Philipp såsom dekanus promotor för filosofiska fakulteten. Innan M i juni 1769 lämnade Göttingen för att resa hem blev han ledamot av Kgl teutsche Gesellschaft och Vetenskapssocieteten där.

Redan från det M var 15 år hade han fått hjälpa sin far i Tyska kyrkan, bl a genom att hålla bönestunder. Denna tjänstgöring gav honom praktisk erfarenhet och när M återvände från Göttingen fick han ganska snart börja hjälpa sin sjuklige far med predikningarna, från 1770 som pastorsadjunkt. Därefter övertog M till stor del faderns ämbetsuppgifter och efter dennes död förordnades han till v pastor i församlingen under nådåret.

Efter återkomsten till Sthlm hade M lärt känna överhovpredikanten C M Wrangel, som 1758—68 varit prost över de sv församlingarna i Nya Sverige. Vänskapen resulterade bl a i att M, som yngste ledamot, kom att tillhöra grundarna av samfundet Pro fide et Christianismo, instiftat 1771 efter engelsk förebild. Kontakten med Wrangel kom troligen även att inverka på M:s ämbetsbana eftersom han genom denne blev välkänd vid hovet. 1773 erbjöds M tjänsten som sv pastor i Konstantinopel. Osäker om han skulle acceptera eller ej frågade han Gustav III till råds. Kungen ställde en snar anställning vid hovet i utsikt och M stannade i Sthlm; året därpå utnämndes han till hovpredikant hos prins Karl. M blev såväl prinsens som Hedvig Elisabeth Charlottas biktfar. Med tiden uppstod en nära vänskap mellan prins Karl och M. Liksom prinsen var M aktivt engagerad i de olika ordenssällskap som fanns i Sverige vid slutet av 1700-talet.

1780 utnämndes M till kyrkoherde i Jakobs och Johannes församling i Sthlm, där han blev kvar till dess han 1801 blev pastor primarius i Storkyrkan i Sthlm. Tjänsten där lämnade han tolv år senare då han tillträdde biskopsämbetet i Västerås. Under sin långa tid som kyrkoherde i Sthlm arbetade M främst för en förbättrad fattigvård och undervisning. I Jacobs och Johannes församling infördes utökade kollekter för de fattiga. Dessa uppsöktes, förtecknades och klassindelades vid flera tillfallen för att tillräckliga bidrag skulle utgå. M verkade även för ett arbetshus på frivillig basis, ett projekt som godkändes av K M:t 1796. Redan följande år stod ett stenhus klart och 28 nov 1797 stadfästes Jacobs och Johannes fattigvårds- och arbetsinrättning. Genom denna (senare kallad Norra frivilliga arbetsinrättningen) gavs arbetstillfällen till arbetslösa fattiga. Även hjälpbehövande från de övriga norrmalmsförsamlingarna bereddes plats. M genomförde också, med hjälp av donationer, ett särskilt premiesystem för församlingens egna fattiga. Varje månad utdelades flitpengar som uppmuntran och extra understöd. När M lämnade församlingen kunde han visa att arbetshuset bar sig och att dess kassabehållning var god. Det var kvar i samma byggnad till 1900.

Redan vid ett av de första kyrkorådssammanträdena som M bevistade i Storkyrkoförsamlingen tog han upp frågan om församlingens fattigvård. Han informerade om de anstalter han vidtagit i Jakobs och Johannes församling. M föreslog att ett nytt och bättre fattigvårdssystem efter de rikdinjer han dragit upp under sin tidigare tjänstgöring skulle införas även här. 2 jan 1802 utfärdades Reglemente för en inom Sthlms Storkyrkoförsamling inrättad särskild fattigvård. Genom detta indelades församlingen i olika områden, inom vilka förmögnare församlingsbor frivilligt skulle åta sig överinseendet och genom flera årliga hembesök hålla sig underrättade om de fattigas hjälpbehov. M:s stora intresse för stadens fattigvård renderade honom ledamot-skap i den 1805 tillsatta kommittén för en förbättrad fattigvård i Sthlm och ett par år senare i dess efterföljare, Direktionen över allmänna fattigvårdsinrättningen i Sthlm.

1802 införde M efter utländska förebilder, främst v Rumfords insatser i Bayern, den s k soppinrättningen i sin församling. Under vintrarna utspisades de fattigaste i s k sopphus, där de förutom mat även fick gratis ved. I en redogörelse 18 jan 1806 framhöll M att det under fyra månder 1805 i sopphuset vid Munkbron utdelats 9 379 portioner kött- och ärtsoppa samt 10 famnar ved.

M ivrade även för undervisning av de fattiga. Genom Samfundet Pro fide et Christianismo verkade han för inrättandet av kateketskolor (skolor där vuxna kunde få lära sig läsa på sön- och helgdagar). 1784 grundade samfundet tre sådana i Sthlm. Det utgav även religiös och annan uppbyggande litteratur. En i skolorna flitigt använd bok var M:s Barna-bok, utgiven 1780 och tillägnad kronprinsen.

När M tillträdde sin befattning i Storkyrkoförsamlingen fanns där en 1794 inrättad fri- och fattigskola med 12 elever, vilken i första hand drevs med hjälp av donationsmedel. Fattiga barn fick här oberoende av kön eller ålder fri undervisning i syfte att senare kunna övergå till något hantverk. Förutom skolmateriel fick barnen bidrag till skor och kläder. För att effektivisera undervisningen införde M längre studieterminer och anställde ytterligare en lärare för flickorna.

1811 utnämndes M till biskop i Västerås stift men han tillträdde först 1813. Året förut stadfästes nämligen efter flera års arbete en ny fattigvårdsorganisation för Sthlm och det är förklarligt att M ville se denna i hamn före flyttningen.

Som pastor primarius och biskop var M självskriven ledamot i prästeståndet under riksdagarna. Han bevistade samtliga mellan 1809 och 1818. 1823 hade han K M:ts tillstånd att vara frånvarande. M deltog visserligen i flera diskussioner inom ståndet men visade inte något större intresse för rikspolitiken.

M slutade sina dagar som biskop i Västerås men det är genom sina insatser för Sthlms fattigvård och sin barnabok som han blivit känd för eftervärlden. Under sin tid i Göttingen och genom sina utländska vänner kom han troligen redan i yngre år i kontakt med de humanitära strömningar som trängde fram i Europa under 1700-talet och nådde Sverige i mitten av seklet.

Författare

Ulla Johanson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Positiones selectae quae disserta-tioni publicae inserviant ... [Akad avh, preses J P Murray.] Goettingae [1768]. 4:o. 8 s. — Rede am Geburtsfeste des durchlauchtigsten Kronprinzen von Schweden Gustafs gehalten in der Königlichen deutschen Gesellschaft zu Göttingen bey seiner Aufnahme zum ausserordentlichen Mitgliede, von G M. Göttingen 1769. 4:o. 32 s. - Rede bey der durchs Looss geschehenes Wahl eines neuen Pastors der deutschen Gemeine ... Sthlm 1772. 13 s. Overs: Tal vid det, genom lottande, skedde kyrkoherde-valet uti tyska församlingen i Stockholm, på fjärde advents-söndagen år 1772. Sthlm 1772. 13 s.

— Deras själavåda, som upskjuta sin bättring ... Förestäld på sjette sond efter trettondag-jul 1791 i Jacobi kyrka. Sthlm 1791. 32 s. 2. upl så. - Af-skeds-predikningar hållne på femtonde och sextonde söndagarne efter Trinitatis år 1801, den förra för Jacobi, den sednare för Johannis församl... Sthlm 1801. 46 s. — Försoningens ord ... på nittonde sond ... 1801 i Stockholms Storkyrka av ... G M vid dess inträde o invign i kyrkoherdeämbetet. Sthlm 1801. 32 s. - Tal vid utdelningen af belöningar inom Handtverks-skolan, hållit efter hög-mässo-gudstjentsen[!] sond d 11 oct 1807, i Storkyrkan. Sthlm 1807. 15 s. — Tal vid utdelningen af belöningar inom den i Storkyrko-församlingen öp-nade undervisnings-anstalt för fattiga flickor, hållit efter högmässo-gudstjensten d 23 oct 1808. Sthlm 1808. 15 s. — Rede bey der feierlichen Einfuhrung des ... Herrn Magister Joh. Ant. Aug. Liideke, als zweyten Pastor an den deutschen Gemeine ... Sthlm 1808. 12 s. — Predikan på Seraphimer-or-densdagen 1810, i Kongl. slotts-kyrkan. Sthlm 1810. 15 s. — Predikan, hållen vid riksdagens början i Örebro, den 30 Julii 1810. Örebro 1810. 15 s.

— Predikan, hållen vid riksdagens slut i Stockholm, den 2 maj 1810. Sthlm 1810. 18 s. - Tal vid Hans excellence riks-marskalken ... Axel von Fersens begräfning i K Riddarholms kyrkan d 4 dec 1810. Sthlm 1811. 4:o. 12 s. - Tal då ... öfver-ståthålla-ren ... Samuel af Ugglas begrafdes i K Riddarholms kyrkan d 10 nov 1812. Sthlm 1812. 4:o. 47 s.

— Tal, vid dom-prosten ... Thom. Jedeurs begräfning, i Westerås dom-kyrka d. 17 Decemb. 1815. Westerås 1816. 19 s. — På klagodagen öfver ... konung Carl XIII:s död, i K slottskyrkan d 29 april 1818. Predikan. Sthlm 1818. 16 s. - Vid ... enke-drottningen Hedvig Elisabeth Charlottas begräfning d 16 Julii 1818 i K Riddarholms kyrkan, predikan. Sthlm 1818. 4:o. 12 s. - Inlaga 31/1 1815 m m i Rättegångs handlingar, emellan biskopen ... Wallers sterbhus delägare å ena sidan samt biskopen ... Murray å den andra, ang bl a, ersättn för extra-roterings kostnader, Sthlm 1815, 4:o.

Redigerat: Barna-bok, Hans kongl höghet kron--prinsen i underdånighet tilägnad af Samfundet Pro fide et Christianismo. Sthlm 1780. 62 s, titelpl, 3 pl, 2 pl med förskrift. [Anon.] 2. förbättr upl 1795. 92 s, titelpl, 15+2 pl. 3. d:o 1797. 100 s ... 3. upl tilökt o förbättr 1800. 96 s ... 4. förbättr upl 1804. 100 s... 4. d:o 1805. 94 s ... 4. d:o 1817. 102 s ... 5. d:o 1817. 102 s även: 107 s ... 6. d:o 1826. 107 s ... 6. d:o 1827. VI, 102 s ... [Antalet pl mycket växlande.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Västerås konsistorii underd skriv:er till K M:t 1811, RA; K Illa: 4 (kyrkorådsprot för Jak o Joh 1782-1801), K IIIa:7-8 (d:o för Nik 1801-12), K Illa 2:4 (d:o för Ty 1769-73) o K Vila 1:3 (fattigvårdsprot för Nik 1802-15), SSA; orig: sköldebrev, RHA (dep av M:ska släktföreningen).

A Anjou, Riddare af konung Carl XIII» orden 1811-1900 (1900); C Callmer, Sv studenter i Göttingen under 1700-talet (Lychnos 1956); C Hallen-dorff, Bankens öden från mössväldet till den andra realisationen (1766—1803) (Sveriges riksbank 1668-1918, 3:2, 1920), s 126, 179, 203 f, 254, 280, 300, 317; T Höjer, Sockenstämmor o kommunal-förvaltn i Sthlm fram till 1864 (1967); K Löfström, Serafimerordenslängd 1748-1938 (1939); R Mur-ray, Samf Pro fide et Christianismo under 200 år (1971); dens, Andreas Murray 1695-1771 (1980); J Muller, Fattigvården i Sthlm ... (1906); PrRP 1809—18; V Rendahl, Grunddragen av skolväsendets organisation i Sthlm under 1800-talet (SSAÅ 1972); D Schultz v Schulzenheim, Tal, om den offentliga vården ... 30 jan 1799 [VA] (1801); Sthlms hm; Sv kongl hof-clericiets hist, 3 (1814), 4 (1850); Västerås hm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Murray, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8579, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2014-10-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8579
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Murray, urn:sbl:8579, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Johanson), hämtad 2014-10-26.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se