Meriter

Müller, Johan Peter (Joseph), f 16 sept 1843 i Sthlm, d 1 april 1936 där, Maria. Föräldrar: grosshandlaren Johan Peter M o Sofia Wilhelmina Lundegren. Studentex (bachelier és lettres) i Paris 65, lär i franska vid Sjökrigsskolan i Sthlm 14 sept 67, lektor där 26 sept 79—26 juni 08, disp vid univ i Leipzig 8 aug 71, Dr phil där 1 okt 71, bibliotekarie hos änkedrottn Josefina dec 73—76, änkedrottn:s handsekr 75—76, led av styr för Stiftelsen Josefinahemmet o kamrerare där 77— 26, VD i Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne 77—34, en av initiativtagarna till Alliance francaise i Sthlm 89, led av stadsfullm där 93-07 (led av fattigvårdsnämnden 99-05), ordf i styr för Sthlms stads arbetsinrättn 01 — 06, led av styr för Sthlms stads statistiska kontor 05—06. Läroboksförf.

G 15 aug 1874 i Sthlm, Katolska, m änkedrottn Josefinas kammarfru Agnes Muffat, f 28 april 1837 i München (S:t Peter), d 26 dec 1906 i Sthlm, Katolska, dtr till Stadtbaurat Franz Karl M o Rosalia Geigl (Gaigl).

Biografi

Joscph M:s föräldrar hade konverterat till katolicismen då M var helt liten. 1853 skrev Sthlms stads konsistorium till Svea hovrätt och begärde att laga åtgärder skulle vidtagas mot ett antal personer vilka trots förmaningar vägrat att överge den katolska läran. I denna grupp återfanns M:s föräldrar. I maj 1858 avkunnade hovrätten utslag i målet. Sex sv kvinnor som konverterat, däribland M:s mor, dömdes att "förvisas Sveriges rike och ej vidare njuta arv eller borgerlig rättighet inom samma rike" (Wehner, s 84). M:s far blev frikänd då han ej var sv medborgare.

Fallet väckte stor uppmärksamhet i flera katolska länder, och framför allt i Italien och Frankrike anordnades stora insamlingar till förmån för de landsförvisade kvinnorna. De insamlade medlen gjorde det möjligt för gruppen att en månad efter domen lämna landet och bege sig till Lyon. Det är oklart om M lämnade Sverige samtidigt med föräldrarna eller om han och systern rest redan när processen mot konvertiterna inleddes. Klart är att han fick sin skolutbildning i Frankrike. 1860 års förordning angående främmande trosbekännare och deras religionsutövning gjorde det möjligt för de landsförvisade att återvända. M återkom till Sverige vid mitten av 1860-talet.

M:s arbete som handsekreterare hos änkedrottning Josefina kom att få avgörande betydelse för delar av hans framtida arbete. Drottningen, som behållit sin katolska tro, donerade pengar till att skapa tre välgörenhetsstiftelser — två i Sthlm och en på Madeira. För de förstnämnda inköptes två fastigheter på Södermalm. I den ena inrymdes Josefinahemmet med uppgift att vårda fattiga företrädesvis kvinnliga medlemmar av den katolska församlingen i staden. Den andra rymde Stiftelsen Konung Oscar I:s Minne, vars ändamål var "att för mindre bemedlade fruntimmer av ståndsklassen utan avseende på trosbekännelse, ersätta saknaden av ett gott och fridfullt hem" (Stiftelsebrev).

I en fullmakt undertecknad kort före sin död gav drottningen M i uppdrag att utarbeta alla reglementen och andra nödvändiga handlingar rörande anstalternas verksamhet. Stiftelsebreven för inrättningarna stadfästes 1877 av Oscar II. För den direkta omvårdnaden av underhållstagarna svarade barmhärtighetssystrarna hörande till den heliga Elisabeths samfund i Neisse. M, som under många år ansvarade för verksamheten vid de båda hemmen, lär ha fört ett tämligen strängt regemente. Den tredje stiftelsen, i vars tillkomst M var engagerad, var ett sanatorium i staden Funchal på Madeira. Här hade drottning Josefinas syster änkekejsarinnan Amalia av Brasilien låtit uppföra Hospicio da Princeza Dona Maria Amelia och i sitt testamente ställt det under Josefinas beskydd. M for 1874 till Lissabon för att få den portugisiska regeringens godkännande av stiftelsen. Fortfarande är de tre stiftelserna i verksamhet.

M var som stadsfullmäktig särskilt engagerad i fattigvårdsfrågor. Han var ordförande i fattigvårdsnämndens utredning om åtgärder för husvilla. Resultatet av utredningsarbetet blev ett beslut 1899 om att inrätta ett antal barn- och nattasyler. Sin främsta insats på det sociala området gjorde M för Sthlms stads arbetsinrättning, som planerades och blev färdig under hans tid som styrelseordförande. Dess första byggnad, belägen vid Glasbruksgatan på Södermalm och allmänt kallad Dihlströmska inrättningen, måste 1904—05 delvis rivas för att ge plats för den nya Katarinavägen. Dessutom var den gamla f d färgfabriken hårt nedsliten. Den nya arbetsinrättningen vid Wollmar Yxkullsgatan byggdes med en närmast slottsliknande fasad. Den ansågs när den stod klar 1905 som mycket ändamålsenlig med bättre plats för de intagna och ordentliga verkstäder. För att fira den nya inrättningen beslöt fattigvårdsnämnden att ge ut ett större arbete om fattigvården i Sthlm. Uppdraget att sammanställa detta gick till M, som 1906 utgav Fattigvården i Sthlm från äldre till nyare tid. Boken belönades av VA och har kommit att fungera som uppslagsbok för dem som intresserat sig för stadens fattigvårdsfrågor.

M representerade 1903—04 fattigvårdsnämnden i en kommitté som utredde möjligheterna till en förbättring av den kommunala statistikproduktionen. Kommitténs arbete ledde till inrättandet av Sthlms stads statistiska kontor, vars styrelse M en kort tid tillhörde.

Som språkman var M inte bara verksam som lärare. Han författade under 1890-talet ett flertal läroböcker i franska och var en av initiativtagarna till samfundet Alliance francaise i Sthlm. M medarbetade också i Nordisk familjebok, där han bla skrev artiklarna om Josefinahemmet och Oscar I:s minne. Under många år planerade han en biografi över drottning Josefina. Arbetet blev emellertid inte fullbordat.

Författare

Sven Sperlings

Arkivuppgifter

Delar av M:s arkiv (innehållande bl a brev o material till biogr om drottn Josefina) i Katolska biskopsämbetets arkiv, RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om normalskolan i Paris med afseende på frågan om en svensk lärarebildningsanstalt (Pedagogisk tidskrift, årg 4, 1868, Sthlm, s 353—370; även sep, 18 s). — Remarques sur la langue des classiques francais au dix-septieme siec-le. [Akad avh.] Leipzig 1871. 87 s. — Minnen ur drottning Josephinas lemadshistoria. Med anl af Hennes majestäts femtioåriga jubileum saml. Sthlm 1873. 167 s, 4 fotogr, 1 tab. - Några anteckningar om svensk-franska ordböcker. 1—2 (Pedagogisk tidskrift, 18, 1882, Halmstad, s 17-28, 49-61; även sep, 26 s). — Elementarkurs i franska språket för allmänna läroverk och flickskolor, utg. Sthlm 1896. VII, 68 s. (Tills med O Wigert.) 2.-4. uppl 1900, 1917, 1920. V, 69 s. ... språket. Fonetisk text o med fon beteckn försedd ordlista av V Brusewitz. 1918. 52 s. 2.-3. tr 1927, 1928. - Exer-cises de grammaire francaise. ... Livré du maltre. [1-2.] Sthlm 1896. (D:o.) 1. Cours élémentaire. XIII, 96 s. 2. Cours supérieur. 173, XIV s. -Skriftliga och muntliga öfversättningsöfningar till franska. Kurs 1-2. Sthlm 1896. 190, 251 s. (D:o.) — Fransk språklära för allmänna läroverk och flickskolor, utg. 1-2. Sthlm 1898-1903. (D:o.) 1. Ljud-och formlära. 140 s. 2. Syntax. 169 s. —Stiftelsen Konung Oscar I:s minne. Kort öfversikt af Stiftelsens upprinnelse o verksamhet. [Omsl: 1876— 1906.] Sthlm 1906. Tv-8:o. (9) s. [Undert.] - Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid jämte beskrifning af Stockholms stads arbetsinrättningar, med anl af den nya arbetsinrättningens fullbordan. En hist öfversikt. Sthlm 1906[-08]. 4:o. 437 s, 2 kartor. — Anstaltsvård i Sverige och i utlandet (Berättelse öfver förhandlingarna vid kongressen för fattigvård och folkförsäkring i Stockholm den 4, 5 och 6 oktober 1906 ... utg av E Palmstierna, Sthlm 1907, s 194-208). - Bidrag i Correspon-dance de Stockholm, 1870-talet, fol, samt i NF, bd 5, 7-20, Sthlm 1882-99, o Ny ... uppl, 1-38, 1904-26.

Utgivit: Qväden vid Carl den femtondes graf samlade af J. M. Sthlm 1872. 78 s, 1 pl. [Sign.] -Fransk läsebok för allmänna läroverk och flickskolor. Kurs 1-2. Sthlm 1891. (Tills med O Wigert; Urval ur nyare författares arbeten.) 1. 166 s. 2.-4. uppl 1892, 1894, 1900. 176 s. Ordlista ... 1891. 50 s. 2. uppl 1900. 51 s. 2. 336 s. Förklaringar ... 1892. 195 s, 2 kartor. 2. omarb uppl 1904. 195 s. —Fransk vitterhet för skolan och hemmet. H 1—6. Sthlm 1891-1900. (D:o.) 1. [E] Erckmann-Cha-trian, Myrtille; A Daudet, Le bandit Quastana; E Berthet, Le numéro un; A Blondel, Louise; L Ha-lévy, Deux cyclones. 1891. 116 s. 2. F Coppée, Mon ami Meurtrier; J Normand, Le voyage de Fritz; H Conti, Bibi Lolo; E Labiche, La grammaire. 1891. 120 s. 3. A Theuriet, La Saint-Nicolas; E Riche-bourg, Le bouquet des roses; J Verne, Gil Braltar; [F] Champol, La serviette. 1891. 110 s. 2. [omsl: öfversedda] uppl 1900. 110 s. 4.J Claretie, La mort du marquis; G de Maupassant, L'aventure de Walter Schnaffs; J. Colomb, L'oiseau du docteur; E Legouvé, La fleur de Tlemcen. 1892. 107 s. 5. P Mérimée, Matteo Falcone; L Halévy, Noiraud; F Coppée, Une mort volontaire; G Ohnet, Le Ruys-daél; V Sardou, L'Obus; J Girardin, Vive la France. 1893. 110 s. 6. E Berthet, Le numéro un; L Halévy, Deux cyclones; E Labiche, Le grammaire. 1900. 127 s.

Källor och litteratur

Källor o IM: Katolska biskopsämb:s arkiv o Sjö-försvarsdep:s konseljakter 26 sept 1879, nr 1, o 26 juni 1908, nr 2, RA; Rulla för Sjökrigsskolan, KrA; Sthlms stads arbetsinrättn:s arkiv o Sthlms stads fattigvårdsnämnds arkiv, SSA; styr:prot o stiftelsebrev, Stiftelsen Konung Oscar I:s minnes arkiv, Sthlm; Årsberättelser, Stiftelsen Josefinahemmets arkiv, Sthlm; utredn ang M:s födelse hos SBL.

K sjökrigsskolan 1867-1942, 2 (1942); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum ... 1913 (1913); Sthlms stadsfullmrs handhar, bih 38 (1899) o bih 114 (1904); Stiftelsen Konung Oscar I:s minne 100 år (1976); R Wehner, S:ta Eugenia kyrka 1837-1937 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Peter (Joseph) Müller, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sperlings), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Peter (Joseph) Müller, urn:sbl:8599, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Sperlings), hämtad 2024-04-27.