Möllersvärd (Möllerswärd), släkt



Band 26 (1987-1989), sida 272

Biografi

Möllersvärd (Möllerswärd), gren av den tyskbaltiska adelssläkten Möller (Moeller). Uppgiften, att denna släkt skulle härstamma från Thüringen och vara känd sedan 1200-talet, har visat sig härröra från förfalskade urkunder (Aminoff). Säkert är endast, att den sedan 1533 innehade godset Kondo i Torma sn i Dorpats krets, Livland. Christopher Möllers änka fick 1600 bekräftelsebrev på detta gods av hertig Karl. Deras son (Biographica: Möller) Andreas Möller (d 1625) måste som barn fly, då familjens hus brändes av polackerna, och stupade vid Lixenhof nära Dünaburg som kornett vid Åbo läns kavalleriregemente. Han var i äktenskap med en sondotter till biskop Paulus Juusten (bd 20) far till Henrik Möller (d 1664), som deltog i sjökriget mot Danmark 1644, hade garnisonstjänst i Tyskland under trettioåriga krigets slutskede, var med i Karl X Gustavs polska och danska krig, fick sv adelsbrev 1654 och befordrades till major 1658. Den sistnämndes son fänrik Anders von Möller (d 1675) gifte sig med arvtagerskan till säteriet Mäntsälä i Mäntsälä sn i Nyland, som ärvdes av hans ättlingar ända till 1800-talets förra hälft och en tid kallades Möllerhof. Han var far till ryttmästaren Carl Henrik Möller (f 1671 eller 1672; d 1714), som stupade i slaget vid Storkyro.

Carl Henrik Möllers son kapten Carl Johan Möller (1704-66) deltog 1742 i kriget i Finland och blev far till Carl Adolph Möller (1744-1828). 1771 ansökte denne liksom hans yngre syskons förmyndare hos K M:t om att ätten skulle fa ändra sitt namn till M, enär med dem obefryndade personer med namnet Möller för "nesliga gärningar" dömts till spö, halsjärn, straffarbete och avrättning. Denna ansökan beviljades 1772. Carl Adolph M hade deltagit i pommerska kriget och gjort resor till bla Cuba, Godahoppsudden, Batavia och Kanton 1765—67 i bl a Ostindiska kompaniets tjänst. Som adjutant hos J M Sprengtporten i Finland var han dennes närmaste medhjälpare vid Gustav III:s statsvälvning i augusti 1772, bla vid häktningen av riksrådet Christian Reuterholm (jfr bd 1, s 616). Månaden därefter blev M löjtnant och riddare av Svärdsorden. 1781 fick han majors avsked. Vid riksdagen 1786 lyckades oppositionspartiet utesluta M vid elektorsvalen, då han misstänktes vara spion åt konungen. Vid krigsutbrottet 1788 blev han överadjutant hos denne, och sedan svenskarna ockuperat ett stycke ryskt land öster om Kymmene älv, förordnades han som v landshövding där. Vid riksdagen 1789 var M en av dem som med namnunderskrift intygade sanningsenligheten i lantmarskalken Charles Emil Lewenhaupt d y:s (bd 22) klagoskrift mot riddarhusoppositionen. 1790 fick han landshövdings n h o v. I samband med sin vistelse i Sthlm för 1786 års riksdag blev M bekant med skalden Bengt Lidner (bd 22), som skrev en dikt till hans hustru och under sin finska resa besökte honom på Mäntsälä 1787. Dennes brev till honom och hans hustru 1786—89 (tr bland Lidners Samlade skrifter) har bevarats i det Nordenskiöldska arkivet på Frugård i Mäntsälä sn (jfr Estlander 1877: 1, s 25, o Walde; nu hos Nordenskiöldättlingar i Sthlm), och M har efterlämnat en volym med avskrifter av brev och dikter av Lidner (Wallén).

Carl Adolph M:s son Carl Magnus M (1775-1846) deltog i krigen 1788-90 och 1808-09 samt var 1795-1805 ridpage hos Gustav IV Adolf, som han 1800 följde på resan till S:t Petersburg. Carl M fick majors avsked ur sv tjänst 1810 och överstes avsked ur rysk tjänst 1827. Hans dagboksanteckningar från kriget 1808—09 (utg av Hausen 1916) — spydiga och hänsynslöst realistiska — och från åren 1842—46 — kulturhistoriskt intressanta — finns i FRA. Hans syster Ulrika (Ulla) Ottiliana M (1791-1878) blev föremål för skvaller, sedan den ryske kejsaren Alexander I dansat med henne på lantdagsbalen i Borgå 1809 och på Mäntsälä några dagar senare samt 1811 gjort henne till hovfröken vid det kejserliga hovet i S:t Petersburg. Bl a påstods hon ha fått en son med Alexander och själv vara fosterdotter till Carl Adolph M och i själva verket dotter till Gustav III:s syster Sophia Albertina. Efter ett mycket kort äktenskap 1813—14 med generalmajor Odert Reinhold von Essen (bd 14) var Ulla M under många år den ogifte Carl M:s hushållerska, först på Mäntsälä och — efter dess försäljning 1833 - i Borgå.

Deras yngste farbror, Otto Reinhold M (1763-1802), blev kammarpage 1779 och kammarjunkare 1782. Otto M sändes våren 1784 som kurir från Sthlm till Gustav III i Rom. Han blev förste kammarpage 1787 och ingick i konungens följe så till Khvn, 1788 till Dalarna och 1789 och 1790 till Finland, där han belönades med Svärdsordens riddarkors för sin tapperhet i striden vid Valkeala 1790 och även deltog i sjöbataljerna vid Fredrikshamn och Svensksund samt "Viborgska gatloppet" s å. Efter freden i Värälä s å sändes M av konung Gustav som kurir till Sthlm med fredsinstrumentet, och 1791 följde han denne till Aachen. Han kom mot slutet av Gustavs regering att bli en av de ungdomar som utgjorde den innersta kretsen kring denne (Hennings; Lönnroth). 1794—1800 var M underceremonimästare vid Serafimerorden, och som militär befordrades han 1795 till överstelöjtnant. Våren 1796 sändes han som kurir till Katarina II i S.t Petersburg. Då Gustav IV Adolf 1797 for till Tyskland för att möta sin blivande gemål Fredrika av Baden, var M bland hans tre följeslagare men kvarlämnades redan i Stralsund. 1798 befordrades han till förste kammarjunkare. 1799 sändes M till S:t Petersburg för att med anledning av kronprins Gustavs födelse överlämna Serafimerorden till sedermera kejsaren Alexander I, vars far kejsar Paul då gjorde honom till kommendör av Malteserorden. Då konungen 1800—1801 besökte S:t Petersburg, var M bland hans följeslagare. 1798 hade han gift sig med en dotter till Thure Leonard Klinckowström (bd 21, s 302), och de båda makarna följde 1801 hennes morbror Axel Fersen d y och hennes moster Sophie på deras resa till Italien (jfr bd 15, s 728), där M dog i Pisa. Hans änka gifte om sig med sedermera justitiekanslern greve Hans Gabriel Trolle-Wachtmeister, och hans dotter blev svärmor till biskop Paulus Genberg (bd 17).

Carl Adolph och Otto M:s bror Henric Johan M (1756— 1806), som fick en hedersvärja av Gustav III för sin tapperhet i det första sjöslaget vid Svensksund 1789 och befordrades till artillerikapten 1793, var i äktenskap med en dotter till justitieborgmästaren i Sthlm och borgarståndstalmannen Carl Fredrik Ekerman (bd 12) far till Carl Henric Möllerswärd (1798—1878). Denne var överste och sekundchef för Svea livgarde 1853—62, blev generalmajor i armén 1859, var ståthållare på Rosersbergs slott 1862—75 samt var gift med en dotter till presidenten Pehr Eric Skjöldebrand.

Carl Adolph, Henric Johan och Otto M:s bror Petter Ulric M (1758-1809) deltog i finska kriget 1788—90 men till skillnad från sina kungatrogna bröder återfinns han bland det 50-tal officerare som 1790 dömdes till döden för sitt undertecknande av Anjalaförbundet men benådades. Efter att även ha deltagit i kriget 1808—09 befordrades Petter M sistnämnda år till major. Han var far till Carl Gottfrid M (1795—1874), som blev svårt sårad i slaget vid Leipzig 1813, befordrades till major 1839 och tog avsked 1863. Han anslöt sig omkring 1850 till den frikyrkliga väckelserörelsen liksom hans svärson, konstnären kapten Johan Christian Berger (bd 3), och hans son, Karl Justin (ej Justus) Mathias M (1832 — 1901). Karl M kom som sjöman till New York och blev där omdöpt 1853. Efter sin återkomst till Sthlm 1854 blev han en entusiastisk och skicklig resande väckelsepredikant. 1856 deltog M i bildandet av Sthlms missionsförening, vars sekreterare han var 1856—57. Från 1858 var han tillfällig medarbetare i några skånska tidningar, varefter han snart upphörde att predika. Från 1866 var M utgivare av tidningen Nyare Kristianstadsbladet. I Kristianstad blev han 1868 bekant med den med honom jämnårige emigrantvärvaren överste Hans Mattson (bd 25), med vilken han hade intresset för baptismen gemensamt. Denne gjorde M intresserad även för emigrationsaffärer, och genom Mattson blev han 1869 ombud i Kristianstad för det amerikanska rederiet Allan-Line. Som generalagent för detta rederi flyttade han 1871 till Gbg. Där utgav han från 1872 tidningen Nya Werlden, som särskilt ägnade sig åt utvandrarförhållanden. Vid denna tid började emellertid antalet emigranter från Sverige minska, och Allan-Line synes 1874 ha dragit in M:s fasta lön och övergått till att avlöna honom på provisionsbasis. Så flyttade han till Uppsala och blev utgivare av tidningen Upsala. 1900 övertogs denna tidning av ab Tidningen Upsala, i vilket M och hans anförvanter var de förnämsta delägarna. Ett par brev från honom har publicerats av Westin 1934. M var svärfar till professor K J M Ahlenius (bd 1) och till den som donator bekante Robert Bünsow (bd 7).

Äldste sonen, Carl Gottfried M (1862-1904) blev 1883 medarbetare i tidningen Upsala, 1888 redaktionssekreterare där och 1901 VD efter fadern. Gottfried M var far till karikatyrtecknaren Carl Lindorm Möllerswärd (1892-1984). Lindorm Möllerswärd publicerade Uppsala-gubbar, 1—2 (1925), Vem är vem? (1930), I fasadbelysning (1932) och Folk vid Fyris (1958). Yngre bror till honom var målaren, tecknaren och skulptören Carl-Henrik (Pekkila) Möllerswärd (1894-1974).

Deras farbror John Mauritz M (1864-1932) befordrades 1905 från kassör till VD i ab Tidningen Upsala efter sin bror och fungerade som sådan till dess konkurs 1929. John M segrade i skidlöpning 3 mil vid Föreningens för skidlöpningens främjande i Sverige (Skidfrämjandets) första nationella tävling 1893 och var 1908—11 styrelseledamot i denna organisation. Framför allt ägnade han sig emellertid åt jakt. Sina jakter har M levande skildrat i böckerna På uppländska jaktstigar (2 uppl:or 1917—18), Från älg- och rävmarker (1918), Med stövare i skogen (2 upphör 1920), Verklighetsbilder från skog o mark (1924) och Ur jägarlivet (1926). Hans son journalisten vid tidningen Upsala Carl-Johan Möllerswärd (1902—42) stupade vid Svir som frivillig i finska fortsättningskriget.

En äldre son var Stig Mauritz Möllerswärd (1900-1967). Stig Möllerswärd deltog såväl i finska vinterkriget 1939—40 som i fortsättningskriget 1941-43 och följde 1948 Folke Bernadotte till Palestina som en av dennes militära rådgivare. Senare var han FN-observatör i Kashmir 1951—54, och 1954—56 var han medlem av de neutrala nationernas övervakningskommission i Korea. Därefter hade Möllerswärd 1956—59 specialuppdrag i Palestina och en tid även i Libanon, och 1960—61 tjänstgjorde han i Kongo. I sv armén befordrades han till överste 1958, och från 1960 till sin död var han sv generalkonsul i Jerusalem.

Författare

H G-m



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o liit: Allmänt: T G Aminoff, Ätten Möller-M:s ursprung o ålder (Gentes Finlandiae, 4, 1978); Carpelan, 2 (1958); Elgenstierna; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften, Teil Oe-sel (1935-39); M Gritzner, Der Adel der Russ Ostseeprovinzen, 2 (J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 3: 11: 2, 1898); L P[åhls-so]n, Möllerswärd (SvD 10 nov 1967); dens, Möllerswärd igen (SvD 21 nov 1967); Ramsay; E v Ungern-Sternberg, Tillägg till artikeln ... om ätten Möller-M:s härkomst o ålder (Gentes Finlandiae, 6, 1984).

Innehavet av Kondo: Livl donationskontorets arkiv F II b 1): 7:5, Reduktionskommissionens i Livland arkiv F I: 1, f 247-262, RA; H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 2 (1837), s 140; L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Rittergtiter Livlands, 1 (1877), s 143.

Andreas Miller: M 1119, Biographica, RA; Aminoff, aa.

Henrik Miller: M 1119, Biographica, Adelsbrev, vol 6, RA; Aminoff, a a; B Steckzén, Västerbottens regementes officerare till år 1841 (1955). Anders von Möller: M 1119, RA; W G Lagus, Under-sökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860). Carl Henrik Möller: Lewenhaupt; G Nikander o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 1 (1939), s 505.

Carl Johan Möller: M 1119, RA; Riddarhusdeputa- tionens prot 1765—66 o Handl:ar hörande till d:o, avd 11, RHA; U Johanson, Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé o flotta 1755 (1976); K Wirilander, Suomen armeijan upseeristo ja aliup-seeristo 1718-1810 (1953).

Carl Adolph M: M 1119: Möller o M, Sköldebrev-saml, xeroxkopia av O Waldes katalog över enskilda arkiv, RA; A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 6 (1882), s 158; A Allardt, Borgå sockens hist, 2 (1928); C v Bonsdorff, Gustav Mauritz Arm-felt, 4 (1934); H E Charlotta, Dagbok, 3 (1907); S Dahlström, Från Lidners åbotid (SSLF 330, 1950), s 92 f, 107, 131; J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 1 (1925-26), s 61 f, 355, 363; J A Ehrenström, Efterlemnade hist ant:ar, 1 (1882) s 186; S Elmgren, Ant:ar af C G Leistenius o C Leijstén 1726-1807 (HArk 6, 1878), s 32; J v Engeström, Hist ant:ar o bref från åren 1771 — 1805 (1877); C G Estlander, Lidners finska resa, 1 (FT 1877:1), s 25-35, 2 (FT 1877: 2), s 41, 45, 52, 58; dens, Lidner o hans finska vänner (SSLF 125, 1915), s 100-108, 112 f; A Fryxell, Berättelser ur sv historien, 42 (1904-); C Grimberg, Sv folkets underbara öden, 7 (1921), s 214; Handhar ang 1789 års riksdag (HH5, 1866), s 204; R Hausen, Ur gamla familjepapper (SSLF, Förhandkar o uppsatser, 28, 1914, tr 1915), s 178— 200, 227 f; R F Hochschild, Memoarer, 1 (1908), s 200, 2 (1909), s 28; S Högberg, Matr över ledamöter av PS 1766-1815 (1961); Lagus, aa; B Lidner, Samlade skrifter, 3 (1961, s 416-479; A T Låst-bom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Malmström; G Mårtenson, Carl Magnus M (1947), s 10 ff, 29-35, 83-87, 97, 107 ff; S Möllerswärd, En herrskapsbegrafning på landet år 1810 (Arte et marte 1932); E Nervänder, Kejsar Alexander I:s samtliga resor i Finland (1906), s 51, 74, 81; Nikanderojutikkala, aa; C G Nordin, Dag-boksant:ar för åren 1786-92 (HH 6, 1868), s 69; F Sander, Bengt Lidner (B Lidner, Samlade arbeten, 7. uppl, 1859), s XV, XIX; R Tähtilä, Muutamia hallintoa koskevia asiakirjoja vuodelta 1808 (HArk 22:2, 1911), s 7 ff; P O v Törne, H G Porthan o den politiska opinionsbildningen på hans tid (HArk 46, 1939), s 96; Urj M Sprengtpor-tens papper (Sv memoarer o bref, 8, 1904); H Wallén, En saml Lidner-avskrifter (SSLF 265, 1938); K Warburg, Lidner (1889), s 160-163, 188 f, 193; Wirilander, a a.

Carl Magnus M: Ahnfelt, a a, 1 (1880), s 21; Allardt, aa; J J Burman o O v Knorring, Ett hundraårsminne (1909), s 110; J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808-09 (1897), s 73, 119, 248, 316, 420, 447, 451, 512, 544, 565, 576, 579, 626 f, 644 f; Den sv historien, 11 (1983), s 75 f; Grimberg, a a, s 685; Hausen, a a, s 179, 185 f, 196 ff, 200-216; dens, Bref o uppteckmar från kriget i Finland 1808-09 (SSLF 130, 1916); E Hornborg, När riket sprängdes (1955); Mårtenson, a a; dens, Fru Aste-nii värdshus (1942), s 42, 47, 51, 207-34; dens, Främlingens syn (1945), s 105-120; W Odelberg, Viceamiral Carl Olof Cronstedt (1954); SMoK; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2: 2 (1895), bil 26 o 29, 3:1 (1902), s 58 f o bilagor, s 63 o 93, 5:1 (1910), s 425 f, 5:2 (1910), s 125, 171 o 222, 8:1 (1921), bilagor, s 84; S Waller, Finska arméns re- trätt från Tavastehus till Österbotten våren 1808 (Sc 1948-49), s 90; Wirilander, aa; dens, Officerskåren i Finland under 1700-talet (1964). Ulrika Ottiliana M: Allardt, aa; Hausen, aa 1915, s 179, 182, 186-196, 199, 201 f, 204 f, 208-216; Mårtenson, a a 1942, s 42, 46, 51, 212 f, 215, 221 f, 227 f, 231 f; dens, a a 1945; dens, a a 1947, s 81-94, 97 f, 101, 103, 110, 113 f, 124, 128, 131-145, 147, 150, 153, 155, 157-165, 167, 171, 173, 176, 183; dens, Gåtan Ulla M (Norrbottens-Kuri-ren 11 mars 1947); dens, Vad man vet om Ulla M (Hufvudstadsbladet 1950, nr 231); Nervänder, a a, s 51, 74, 79, 81 f; Nikander ojutikkala, a a, s 507. Otto Reinhold M: E 6627 (brev till C v Stedingk), RA; Hovkontorets brevböcker o personalstater, SIA; G G Adlerbeth, Gustaf III:s resa i Italien (Sv memoarer o bref, 5, 1902); Ahnfelt, aa, 1, s 21, 3 (1881), s 30 o 214, 4 (1881), s 90 o 112, 5 (1882), s 70, 6, s 142; Bonsdorff, aa, 1, 4 (1930-34); B Boethius, Magistraten o borgerskapet i Sthlm (1943); Bref från Elis Schröderheim (1902); H E Charlotta, Dagbok, 2, 3, 6 o 7 (1903-36); [M J Crusenstolpe,] Portefeuille, 2 (1841), s 122 f; Danielson Kalmari, a a, 1, s 355; Ehrenström, a a, 1, s 187 f, 238, 265 f, 308, 317, 336, 2 (1883), s 475; G J Ehrensvärd, Dagboksant:ar förda vid Gustaf III:s hof, 2 (1878); v Engeström, a a; Estlander, a a 1877, 1, s 26, 2, s 45; A v Fersen, Dagbok, 1 (1925), s 438, 2 (1926), s 230, 258, 3 (1928), s 214, 425, 4 (1936), s 19, 28, 47, 64, 83, 158, 185, 234, 247, 256, 267, 284, 286, 295, 301 f, 304, 308-12, 355, 446; F A v Fersen, Hist skrifter, 5 (1870), s 314 f; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under gustavianska tiden (1922), s 259, 263; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3: 2 (1956); B Hennings, Gustav III (1957); Hochschild, aa, 1, s 119, 152, 174, 2, s 12 f, 94, 139, 176, 183, 3 (1909), s 227, 259, 262, 296, 320; ISP; Konung Gustaf III:s bref till frih G M Armfelt (HH 12:3, 1883), s 37 f; A Kugelberg, Biogr ant:ar om officerare med vederlikar 1619—1927 (K. Första livgrenadjärregemen-tets hist, 5, 1930); Lidner, a a, s 482; [C W Liljecro-na,] Fältmarskalken grefve Johan Christopher Toll, 1 (1849), s 34; E Lönnroth, Den stora rollen (1986); Nordin, aa, s 78; W Ridderstad, "Gula gardet" (1903); H Stålhane, Gustaf III:s resa till Spa 1780 (1939); dens, Gustaf III:s resa till Italien o Frankrike (1953), s 129 f, 142, 171; C Tersmeden, Memoarer, 6 (1919), s 167 f, 235; H G Trolle-Wachtmeister, Anteckn:ar o minnen, 1 (1889), s 46 f; Wirilander, aa:n.

Henric Johan M: M 1833, Statskontorets skr till K M:t, vol 135: 14 april 1807, RA; Estlander, a a 1877: 1, s 35.

Carl Henric Möllerswärd: E 4122 (brev till Hart-mansdorff), RA; TU 7:79, KB; A Anjou, Riddare af konung Carl XIILs orden 1811-1900 (1900); Q C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 10, 12 (1873-74); Hulthander; ISP; K Svea livgardes hist 1719-1976 (1976); O Nycander, Släkten Rutterskjöld, dess ursprung o närmaste anförvanter (PHT 1922); Ridderstad, a a; Ställn:ar o förh:n mars 1862, s 67; T Wenner-ström, K krigsakademien o K krigsskolan åren 1792-1935 (1936).

Petter Ulric M: M 1119, Generalauditeursprot inför K M:t 8 maj 1790, RA; A R Cederberg, Anjalan liiton historialliset lähteet (1931), s 349; Danielson Kalmari, aa, 2 (1925-26), s 189 o 320; Protocoller o handhar rör det brotsliga förhållande, som förekommit ... under 1788 års campagne, 2 (1789— 91): K M:ts o rikets krigs-collegii öfwer arméens rättegångs-ärender dom ... 19 april 1790, s 64; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 3:1 (1902), Bilagor, s60, 90, 5:2 (1910), s 122, 166,276; Wirilander, a a 1953.

Carl Gottfrid M: A B Carlsson, Ett politiskt bref af prins Gustaf (PHT 1917); EJ Ekman, Inre missionens hist, ny uppl, 1-2 (1921), s 371; Hausen, a a 1915, s 182; Kugelberg, aa; E Newman, Gemenskaps- o frihetssträvanden i sv from-hetsliv 1809-55 (1939); N Rodén, Herrnhutiska o nyevangeliska väckelserörelser i Linköpings stift intill 1856 (1941); dens, Hans Jacob Lundborg (1961); Stälhv.ar o förh.n, 16 (1850), s 119; d:o jan 1852, s 59; G Westin, Ur den sv folkväckelsens hist o tankevärld [1] (1930).

Karl Justin Mathias M: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 34, uppslag 106 f, RA; TU 7: 79, KB; S Almqvist, Almqvist & Wik-sell (1979); W Bredberg, P P Waldenströms verksamhet till 1878 (1948); J Byström, Sådd o skörd eller sv baptisternas mission i Ryssland, Spanien, Kina o Kongo mfl länder (1916); H Danielson, Sthlms första baptistförsamling 1854-1929 (1929), s 18 ff; Q H Ekendal,] Sv kyrkan o presterskapet under de sist förflutna åren, 1 (1857), s 189-192; Ekman, a a, s 360; dens, Den inre missionens hist, 2:1 (1898), s 673, 758, 763, 765, 800, 824, 2:2 (1898), s 1349 ff; Frikyrkorörelsens genombrott i Bergsjö (Bergsjöbygden 1947); Från radikalism till konservatism, Ur tidningen Upsalas 100-åriga hist (Upsala, 1945, nr 228); H Fält, Separatismen i Orsa 1850-60 (1967); Hellberg, a a, 8, 12 (1872— 74); P Holst, Väckelse o vardag, Minnesskrift tillägnad Falu baptistförsamling (1944), s 23 ff; G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483-1883 (1883); G Lext, Studier rörande sv emigration till Nordamerika 1850-80 (1977); L Ljungmark, For sale — Minnesota (1971); Lund-stedt; C Lönroth, Ur väckelserörelsernas hist i Närke under adertonhundratalet (1936); K A Moden, Jubileumsskrift vid Sthlms missionsförenings 50-årshögtid 1906 (1906), s 9, 14, 17, 22; Newman, a a; dens, Evangeliska alliansen (1937); dens, Edvard Björkenheim, 1 (1948); NJ Nordström, Sv baptistsamfundets hist, 1-2 (1923-28; ny uppl av del 1 1936); N Runeby, Den nya världen o den gamla (1969); SPG; fj Stadling,] Anders Wibergs lif o verksamhet (1916); Sv folkrörelser, 2 (1937); L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867—1911 (1954); Tidningen Upsala genom nio årtionden (Upsala, Jubileumsnummer 3 okt 1845—3 okt 1935); T T[ruvé], Ur minnet (Betlehem, 24, 1910, tr 1909); B Wadström, Ur minnet o dagboken, 1 -2 (1898-99); P P Waldenström, Brev 1858-82, 2 (1938); G Westin, aa, 3:1-2 (1933-34); dens, Den kristna friförsamben genom tiderna (1954); dens, Den kristna friförsamhen i Norden (1956); dens, I den sv frikyrklighetens genombrottstid (J963); H Wejryd, Hur Carl M blev utvisad från Åland (KÅ 1981). Carl Gottfried M: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 34, uppslag 106 f, RA; TU 7: 79, KB.

Carl Lindorm Möllerswärd: A Davidsson, Katalog över sv handteckn:ar i UUB (1958); E L[iljegren], Carl Lindorm Möllerswärd (SKL 4, 1961); Lindorm Möllerswärd (SvD 15 april 1984); Uppsalakonstnären Lindorm Möllerswärd har avlidit (DN 15 april 1984).

Carl-Henrik Möllerswärd: C H Pekkila Möllerswärd (SvD 3 dec 1974); SKL.

John Mauritz M: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv D I AA: 34, uppslag 107 f, o D I ABA: 35, uppslag 299 ff, RA; H Hamilton, Dagböcker 1917-19 (1956); C N[ordenson], John Möllerswärd (NF:s sportlexikon, 5, 1943); SFL 1900-1940 (1942); SMoK.

Carl-Johan Möllerswärd: K O Hedström, En kavaljer i FN:s tjänst (S-T:s helgnummer 17 dec 1961). Stig Mauritz Möllerswärd: Sign Benj, Färgstarke Möllerswärd i stormhärd (DN 16 sept 1960); Hedström, a a; C v Horn, Fredens soldater (1966); J v Konow, Stig Möllerswärd in memoriam (SvD 12 okt 1967); K Smålands husarregementes hist (1975); G Nilsson, Det är lugnt vid gränsen men nu gäller det rövarna (Expressen 13 nov 1958); dens, "Möllan" — svensken i Mellanöstern som alltid är där (Expressen 17 april 1959); Stig Möllerswärd (GHT 11 okt 1967); Stig Möllerswärd död (SvD 10 okt 1967); L Ohngren, Charm på bred front (Vec-ko-Journalen 1960, nr 40).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Möllersvärd (Möllerswärd), släkt, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8681, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2014-08-29.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8681
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Möllersvärd (Möllerswärd), släkt, urn:sbl:8681, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2014-08-29.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se