Meriter

Neymark, Marit Hilda Elisabet, f 5 febr 1909 i Falkenberg, d 12 april 1987 i Danderyd, Sth. Föräldrar: civiling Edvard Josef Bernhard Hellström o Maria (Maja) Lundgren. Studentex vid h a l i Jönköping vt 28, inskr vid LU ht 28, FM där 15 sept 32, amanuens vid instit för medicinsk kemi där 32–41, expertuppdrag i födoämneshygieniska frågor vid statens inst för folkhälsan 41–43, timlärare i Djursholms samsk 41–43, anställd vid Hemmens forskn:inst (HFI) 1 juni 44, förste undersökn:ledare där 1 sept 44–56, timlärare vid statens skolköksseminarium 49, led av statens elransoneringsnämnd nov 55–febr 56, led av nämnden för Sv elektriska kommissionen 56–74, förste intendent vid statens inst för konsumentfrågor 1 jan 57, led av styr för Sv inst för konserveringsforskn 59–75, led av styr för Nord husholdshögsk 62–76, expert i 1960 års jordbruksutredn april 62–okt 63, led av komm ang metrologiska enheter febr 65–febr 71, laboratoriechef vid statens inst för konsumentfrågor 1 juli 67–72, led av organisationskomm för konsumentverket mars 72–okt 73, avdxhef vid konsumentverket 1 jan 73–30 april 75, led av hotell- o restaurangutredn febr 74–maj 78.

G 7 sept 1935 i Styrsö, Göt (enl vb för Nässjö), m byråchefen FD Ejnar Nils Gustaf Neymark, f 11 dec 1904 i Hyllie, Malm, d 15 mars 1976 i Danderyd, Sth, son till folkskollärare Thure N o Kerstin Maria Jakobina Lundberg.

Biografi

Marit N fortsatte efter fil mag-examen — med kemi som huvudämne — sina studier vid institutionen for medicinsk kemi, som leddes av professor Erik Widmark. Hon erbjöds amanuenstjänst där, deltog i undervisningen av medicinare och bedrev forskning. N genomförde självständigt eller tillsammans med främst sin lärare E Widmark ett stort antal studier rörande bla alkoholomsättning och spannmålens näringsvärde.

Då N:s make fick anställning i Sthlm 1941 flyttade familjen till Danderyd. Hon anlitades av Ernst Abramson, chef för institutet för folkhälsan, till att utarbeta litteraturöversikter rörande näringsfrågor. Vid denna tid fanns ingen utbildning inom näringsområdet — utöver den mycket begränsade som ingick i den medicinska undervisningen. N var en av de första som skaffade sig tillämpbar kunskap i näringskemi och fysiologi. Vid folkhälsan ordnades 1941 en fortbildningskurs för hushållslärare och N fick ansvar för den näringskemiska delen av undervisningen. Eftersom inga läroböcker i ämnet fanns att tillgå måste hon själv ställa samman undervisningsmaterialet. N arbetade också med de kostundersökningar som folkhälsan och socialstyrelsen kontinuerligt bedrev under kriget.

När HFI startade sin verksamhet 1944 var N en av de första medarbetarna. Det var för institutet en stor tillgång att få en medarbetare med N:s kompetens. Hon hade erfarenhet av forskning, stort intresse för hushållsfrågor och förmåga att i tal och skrift uttrycka sig klart och pedagogiskt. Hennes insatser inom HFI gällde studier av kemisk-tekniska hjälpmedel, jämförelser mellan hem- och industriell produktion av mat, rationella och näringsriktiga tillagningsmetoder och generellt brukarkrav på hemutrusining. Arbetet inom HFI bedrevs av naturvetare, samhällsvetare, arkitekter, ingenjörer och hushållskunnigt folk på ett sätt som senare skulle komma att betecknas som tvärvetenskapligt. Det var väsentligt att förankra studierna i den praktiska verkligheten och att samarbetet mellan de teoretiskt och de praktiskt utbildade medarbetarna gick friktionsfritt. N betraktade sig själv som "opraktisk" och uppskattade i hög grad hushållslärarnas insatser.

N kunde ibland gå längre och förorda än mer radikala förenklingar av hushållsarbetet än hushållslärarna. De hade lärt sig på seminariet hur man skulle göra. I fråga om städning gjorde de ingående scheman för insatser och tid. Hon däremot frågade sig: Varför ska man städa? Om det är ont om tid så ska man bara göra det viktigaste — hålla rent i brödburken, kylskåpet och hygienutrymmena.

Studierna av hushållsredskap ledde ofta till förändringar inom den industriella produktionen. Detta gällde bla kokkärl. Preciserade brukarkrav ställdes på kokkärl för olika ändamål. Fabrikanterna (bla Huskvarna, Skultuna, Nävekvarn och Kockums) var mycket intresserade och tog fram provkärl som testades laboratoriemässigt och genom praktiskt bruk i hemmen. Studierna av redskapen ledde ofta, i likhet med vad som blev fallet med kokkärlen, till standardisering och de sv kvalitetskraven på produkter anammades i många fall internationellt.

Under 1940- och 50-talen introducerades åtskilliga tekniska nyheter, tex djupfrysning och syntetiska rengöringsmedel. N deltog aktivt i utvecklingen på detta område. Hon ingick tex i den kommitté — köldbehandlings-kommittén — som arbetade fram riktlinjer för djupfrysningen i Sverige och stod bakom tillkomsten av Djupfrysningsbyrån. Hon ledde på HFI en rad studier av djupfrysning, där man jämförde olika tekniker för bevarande av livsmedel med hänsyn till näringsvärde, smak, kostnad och tidsåtgång.

N var en mycket anlitad föreläsare och skribent i olika tidskrifter med anknytning till hemmen. Hon kom tidigt, från 1942, att medarbeta i radio, företrädesvis i de särskilda program — Husmorshalvtimmen, Vettigt hemarbete m fl — där man tog upp aktuella hushålls- och hemfrågor. Redan 1953 medverkade N i de försökssändningar av TV-program som producerades på KTH i Sthlm.

N var ledamot av en rad kommittéer och styrelser som hade anknytning till HFI:s verksamhet. Bland dessa kan nämnas Sv institutet för konserveringsforskning (SIK), flera standardiseringsorgan och ledningsgruppen för den Nordiska Husholdhögskolen.

Efter sin pensionering från konsumentverket höll N kontakt med utvecklingen inom sitt gamla yrke och deltog t ex regelbundet i konferenser som ordnades av SIK. Hon ingick i den arbetsgrupp som under ledning av Brita Åkerman planerade och skrev böckerna Den okända vardagen, Vi kan, vi behövs och Kunskap för vår vardag (1983 — 84).

Författare

Carin Boalt

Arkivuppgifter

Huvuddelen av N:s skrifter o föreläsn:ms mm i NordM. Ms till ett 50-tal radio- och TV-program av o med N i SR:s dokumentarkiv.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Verteilung und der Umsatz des Methylalkohols beim Hund (Skandinavisches Archiv fur Physiologie, Bd 73, Berlin & Leipzig 1936, s 227-236). - Der Einfluss von Neutralfett, Fettsäure und Glycerin auf den Aethylalkoholum-satz (ibid, s 260-266; tills med Erik M.P. Widmark). — Zur Frage der Kinetik des Aethylalkohol-umsatzes im Organismus (ibid, s 283—290; d:o). — En sammanställning av nyare undersökningar över spannmålsprodukternas näringsvärde med särskild hänsyn till den mänskliga kosten. U o o å. 33 s. (Årsskrift från Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut [omsl], Malmö 1936 [:Uppsatser, 2]; d:o). — En jämförelse mellan det näringsfysiologiska värdet av smör och margarin, grundad på en sammanställning av den nyare litteraturen på detta område. U o o å. 48 s. (Ibid [:3]; d:o.) — Bestrålad komjölk i kampen mot rakitis (Svenska mejeritidningen, årg 29, 1937, Åkarp [tr Malmö], 4:o, s 219-222, 227-229; d:o; även: SOU 1937:51, Socialdep. Betänkande med förslag till lagstiftning om vitaminiserade livsmedel Sthlm 1937, s 50—58). — Om vetets karotinoider. Blekningens inverkan på mjölets näringsvärde (Sveriges utsädesförenings tidskrift, årg 47, 1937, Malmö 19[37-]38, s 379-388; d:o). - Eine statistische Studie uber Widmarks Faktoren r und |3 (Skandi-navisches Archiv 76, 1937, s 137-147). - Der Stoffwechsel bakterienfreier Tiere. IV. Die Zusam-mensetzung der Meerschweinchenmilch (ibid, s 158 — 161). — Vergleichende Untersuchungen iiber die Verteilung und den Umsatz des Methyl-, Athyl- sowie des normalen Propyl- und Isopropyl-alkohols beim Hund [föredragsrefererat] (ibid, 77, 1937, s 62). - Die Kinetik beim Umsatz von Nor-malpropyl- und Isopropylalkohol (ibid, 78, 1938, s 242—248). — Experimentelle Studien iiber den chronischen Alkoholismus (Comptes rendus des travaux du Laboratoire Carlsberg, serie chimique, vol 22. Volumejubilaire en l'honneurdu professeur S.P.L. Sorensen Khvn 1938, s 375-383; tills med E.M.P. Widmark). — A comparative investi-gation of the influence of butter and margarine on the calcium assimilation of growing and full-grown rats in full vitamin supply. Lund & Leipzig (tr Lund) 1939. 4:o. 32 s. (LUA, N. F., avd 2 [Medicin samt matem o naturvetensk ämnen], bd 35 (FSH, N.F., bd 50), nr 9; d:o o med G Hagnell-ZethrEe-us). — Gegeniiberstellung der Methoden zur Mikrobestimmung des Athylalkohols nach Nicloux und nach Widmark (FS, Förhandlingar, bd 10, 1940, Lund 1941, s 183-193 [= nr 17]; d:o). -Uber die Anwendbarkeit des Speichels als Unter-suchungsobjekt zur gerichtschemischen Bestimmung des Athylalkohols im Organismus (ibid, s 194—207 [= 18]; d:o). — Konservering av grönsaker [omsl]. Litteratursammanställning över olika metoder att konservera grönsaker och deras inverkan på konservernas näringsfysiologiska värde. [Sthlm, tr] Gbg 1943. 31 s. - Diskning i hemmen. Sthlm 1946. 4:o. 116 s. [Text; tills med E Bjernald, C Boalt mfl.] (HFI meddelanden, [årg 1,] 1946, nr 1 [omsl: Hemmens forskningsinstitut].) — Metoder och redskap för finfördelning av föda. Sthlm 1946. 4:o. 50 s. [Text; d:o.] (Ibid, 2.) - Olika metoder för framställning av vinbärssaft och äppelmos (ibid, 3. Konserveringsundersökningar, Sthlm 1946, s 5—26 [text]; följ årg se nedan). — Tryckkokning (Svenskt husmoderslexikon, del 4. P Tun-berger, Koklexikon ... Redaktionssekr: E Sjöman, Sthlm 1950, 4:o, s 403-406; 2.-4. uppl 1950, 1951, 1952, 5. genoms uppl 1952, 6.-7. uppl 1953, 1954; se vidare nedan). — Konservering. Sthlm 1952. 31 s. [Sista s.] (Bra hushållsredskap, [utarb av] Hemmens forskningsisntitut, 4.) 2.-3. uppl 1952, 1953. — Konservering (E Klarin, G Bergström o T Wid-he, Närings- och födoämneslära ... 7. uppl Sthlm 1952, s 241-270; 8. uppl 1953, 9. uppl 1956, s 242-272 [ej i 10. helt omarb uppl 1959]). [Medförf i följ uppl:] 11. helt omarb uppl ... 1964. 272 s, 6 pl, 1 tab. (Tills med E Klarin o G Bergström.) Tilltryck 1966. 12. uppl ... 1967. 287 s ... 13. [moderniserade] uppl Sthlm (tr Hfors) 1973. 367 s, 4 pl, l tab. — Djupfrysning - framtidens konserveringsmetod? (Lantbrukstekniska kalendern, [årg 11,] 1953 [pärm], Sthlm (tr Lund) 1952, s 177-182). — Djupfrysning. [Sthlm, tr] Kristianstad 1954. 49 s. (Tills med B Aldén, G Berg.) [Nya uppl] 1955, 1956, 1957. - Hur utnyttjas hemfrysboxar och kollektiva frysanläggningar? (Konsumentinstitutet meddelar, nr 1, Sthlm 1957, s 5—26; i samarb med I Ostberg). — Om kaffetill-lagning (ibid, s 47—55; tills med B Holme). — Färsk fisk och djupfryst fisk / Juicer av apelsin och grapefrukt (ibid, 3, 1958, s 3-28; tills med I Östberg). — Vilket är billigast och bekvämast - fårska grönsaker eller djupfrysta? En sammanfattn av Konsumentinstitutets undersökningar i dessa frågor hösten 1958. [Sthlm, tr] Solna [1959]. 7 s. [Föret; d:o.] [Ny uppl 1968.] 6 s. — Tillagning av te / Färska och djupfrysta grönsaker (Konsumentinstitutet meddelar, 7, 1959, s 26-48; d:o). - C-vi-taminförluster vid tillagning av grönsaker (ibid, 8, 1960, s 3-16; tills med V Hellström o Y Mann). -Matlagningens teori (Fakta, koncentrerad kunskapsbok i sju band, 7. Hem och miljö, Sthlm 1961, s 92—95; innehållsfört). — Djupfrysta grönsaker och hermetiserade köttkonserver ... (Konsumentverket meddelar, 12, 1964, s 3-19; tills med V Hellström o Rune Andersson). — Om förändringar i födoämnenas näringsvärde vid tillagningen (Näringsforskning, referattidskr årg 8, 1964, Upps, 4:o, s 53—60). — Mått, vikt, tid och temperatur vid matlagning. Red: U Leander. Skrift utg av Statens institut för konsumentfrågor. Sthlm 1965. 4:o. 23 s. (Tills med E Nissar, M Thorell.) 2. revid uppl s å. 3.-4. uppl 1966, 1968. [Ny tr] 1969. - Skall lingondricka smaka lingon? (Konsumentinstitutet meddelar, 14, 1965, s 3-8; tills med E Nissar). -Djupfryst gödkyckling - en undersökning över utbytet vid tillagning (ibid, 17, 1967, s 15-22; tills med H Bager). — C-vitamin i jordgubbar och jord-gubbskonserver (ibid, s 25—32; tills med V Hellström o R Andersson). — Halten av tiamin (vitamin B,) i färska och djupfrysta ärter före och efter tillagning / Undersökning av förluster av tiamin, riboflavin och niacin vid bakning med bakpulver (ibid, 18, 1968, s 33-44; d:o). - Halten av tiamin (vitamin B,) i hemlagad gul ärtsoppa och i färdigköpt gul ärtsoppa som färskvara och hermetiserad (ibid, 21, 1969, s 39-42; d:o). - Ökas maträtternas järnhatt vid tillagning i gjutjärnskärl? (ibid, s 43—53; tills med M Thorell). - Vad kan man egentligen åstadkomma genom upplysning? Vad kostar det att följa goda kostråd? (Näringsforskning, 18, 1964,os 20-25). - Mat var dag - ett kvinnogöra (B Åkerman mfl, Den okända vardagen - om arbetet i hemmen, Sthlm (tr Gbg) 1983, s 115-153; tills med C Boalt). - Utrustning för varmmatlagning (Sekretariatet för framtidsstudi-er/FRN [omsl: Forskningsrådsnämnden ...]: C Boalt o M N, Teknikförändringar och hemarbete, [Sthlm] 1985, 4:o [duplic], s 44-73). - Medarb i Svenskt husmoders lexikon ... Huvudred: A Schenström bd [l]-3, Sthlm 1949-51, 4:o (även red för avd Näringsfrågor), 2. uppl 1950—52, 3.-4. uppl 1951, 1952, 5., genoms uppl 1952, 6. uppl 1953, 7. genoms uppl 1954, 8. omarb uppl: bd 1—4, 1954—55 [ryggtitel: Husmors lexikon], 9.— 11. omarb uppl 1958, 1959, 1962-64, 12.-13. helt omarb uppl 1963-64, 1964-65, 1-3: [ny tr] 1966, vidare i d:o, del 6: Matlexikon ... red E Sjöman, 1956, 2., omarb uppl 1957, [nya tr] 1958, 1959; bidrag i: HFI meddelanden [jfr ovan 1946], årg 2, 1947, 3, 1948-49[!], 4, 1950, NF, nr 1, 1955, Sthlm 1947—57; Svensk jordbruksforskning ... Årsbok ... utg av Jordbrukets upplysningsnämnd, [9,] 1953, forts: Jord, gröda, djur, aktuella praktiska resultat från sv jordbruksforskn, 11 — 14, 1955—58, Sthlm; Råd och rön, utg av Konsumentinstitutet, årg 9, 1966, ... av Konsumentverket, 10, 1967, 13-14, 1970-71, 18, 1975, Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbctsutsk:s prot 19 maj 1944, Hemmens forskn:inst:s arkiv; Tjänstematr DI:4, Statens instis för konsumentfrågor arkiv; Tjänstematr DI:1, Konsumentverkets arkiv, allt i RA.

U Wallberg o C Boalt, MN död (DN 25 april 1987); B Åkerman mfl, Den okända vardagen (1983 ; dens mfl, Kunskap för vår vardag (1984).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Marit H E Neymark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carin Boalt), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8869
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Marit H E Neymark, urn:sbl:8869, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carin Boalt), hämtad 2024-04-23.