Meriter

Nilsson, Anders, f 13 juli 1899 i Järvsö, Gävl, d 11 febr 1985 i Tyresö, Sth. Föräldrar: kvarnägaren Anders N o Margareta Eriksson. Mjölnardräng 12–15, skogs- o verkstadsarbetare 16, elektriker 17–19, elev vid Brunnsviks folkhögsk 19–21, medarb i Nya Norrland, Sollefteå, 20, instruktör vid ABF, Gävleborgs län 21–22, redaktionssekr vid Nya Norrland 22–26, ordf i Ångermanlands soc:dem partidistr 23–26, red för Skaraborgaren, Falköping, 26–33, sekr i Skaraborgs läns soc:dem partidistr 27–33, ordf i Falköpings arbetarekommun 29–33, led av stadsfullm i Falköping 30–34, tf partisekr i SAP 28 juni 33–40, led av styr för Socialdemokraten ab nov 39–51, av styr för Aftontidn ab 40–48, VD i A-pressens förlags ab 40–61, led av styr för ab Skaraborgaren 43, av styr för Fastighets ab Socialen sept 49, VD i A-pressens samorganisation 50–61, led av styr för Journalistinst, av verkst utsk för International Federation of Social Democratic Press.

G 1) 23 okt 1926(–53) i Falköping (enl vb för Sollefteå) m Signe Hillevi Margareta Sundin, f 23 aug 1901 i Nora, Vnl, d 17 juli 1970 i Sthlm, Vällingby, dtr till hemmansägaren Johan August S o Karolina Norell; 2) 13 okt 1953 i Sthlm, Kungsh, m Gunvor Anna Teresia Lind, f 1 jan 1917 i Sthlm, Engelbr, dtr till kontrollör Julius Fredrik L o Nanny Teresia Charlotta Pettersson, samt tidigare g Karlsson.

Biografi

N engagerade sig redan i tonåren i arbetarrörelsen. Vid splittringen 1917 följde han först vänsterfalangen men lämnade kommunisterna 1920 i protest mot Moskvateserna. 1919–1921 genomgick N Brunnsviks folkhögskola och drogs därefter in i det fria bildningsarbetet som instruktör i ABF. I synen på arbetarnas bildningsverksamhet intog N en odogmatisk hållning. Han avvisade såväl en "borgerlig" som en "socialistisk" syn på bildningsarbetet. Den rätta studiemetoden var i stället "den vetenskapliga... att alltid bygga på erfarenheten och hålla vår subjektiva åsikt utanför". En bildning som endast inriktade sig på vad som var av nytta för klasskampen luktade enligt N "starkt av maktfilosofi". Bildningen fick inte reduceras till att "bli ett led i partiets maktsträvan". I stället skulle bildningens uppgift vara att "skapa människor med varje skymt av slavsinnet utrotat" (Arbetarnas bildningsproblem, ms i N:s arkiv).

Efter några år i bildningsarbetet kom N till tidningen Nya Norrland i Sollefteå, som blivit socialdemokratisk efter en kommunistisk period. Han drogs därigenom in i de häftiga striderna mellan socialdemokrater och kommunister i Ådalen. Tidningens ekonomi var urusel och N var ibland tvungen att låna ur egen kassa för att den skulle kunna komma ut. Efter en längre agitationsresa bland rallare i Västerbotten fick N 1926 anställning på den nystartade socialdemokratiska tidningen Skaraborgaren i Falköping. 1933 fick han överraskande anbudet att bli tf partisekreterare — partisekreteraresysslan upprätthölls formellt av Gustav Möller (s 231). Det var N:s aktiviteter på lokalplanet som gjort att partiledningen fått sin uppmärksamhet riktad på honom. Han hade 1928 författat en valbroschyr, Socialismens Sverige, som fått pris. Inför 1932 års val hade han skrivit manus till valfilmen När Berg och Fält bytte yrken, som i sitt tema förebådade krisuppgörelsen 1933.

Som partisekreterare kom N att direkt kastas in i de problem som det nazistiska maktövertagandet i Tyskland skapat. SAP och LO hade 1933 bildat en flyktingkommitté för att hjälpa politiska flyktingar. Kommittén inriktade sig på att slussa dessa vidare antingen till USA eller till Sovjetunionen. N genomförde också en modernisering av den socialdemokratiska propagandaverksamheten. Korrespondenskurser anordnades och instruktionsskrifter i propagandans psykologi distribuerades. Han fick också partistyrelsen att inköpa ett antal portabla filmprojektorer för att valfilmerna skulle kunna visas även på avlägsna orter. N tog även initiativet till en filmkommitté med uppgift att organisera förmedling av film till partiorganisationerna. Ur denna kommitté växte Filmo, folkrörelsernas filmorganisation, fram.

I A-pressens förlags ab, som bildats 1937 som stödorganisation för den socialdemokratiska partipressen, ingick N från början i styrelsen. 1939 föreslog LO-ledningen att N skulle utses till direktör för A-pressen. Han var först tveksam; helst hade han velat bli redaktör för någon tidning. "Jag fick aldrig befattningar jag önskat, däremot poster jag inte tänkt mig", skrev han i en tillbakablick.

Som direktör för A-pressen gjorde N under kriget upp ett omfattande program för en modernisering av den socialdemokratiska partipressen. Pengar för att finansiera verksamheten erhölls genom lån från fackförbunden. Efter kriget igångsattes också en betydande upprustning av arbetarpressen. Ett tjugotal nya tidningshus byggdes, nya pressar inköptes och den interna utbildningen av journalister förbättrades. Pappersransoneringen efter kriget utgjorde emellertid en betydande hämsko for arbetarpressens expansion. Redan mot slutet av 1940-talet visade det sig att den hade svårt att hänga med i den hårdnande konkurrensen. Medan de borgerliga tidningarna vanligtvis kunde finansiera sin expansion med hjälp av höjda annonspriser var arbetarpressen mera beroende av prenumerantintäkter. Möjligheterna till höjning av tidningspriserna var emellertid mycket begränsade, eftersom de borgerliga tidningarna använde priset som konkurrensmedel och vägrade gå med på prisreglerande överenskommelser.

N:s linje var att arbetarpressen skulle inrikta sig på de redan befintliga tidningarna och inte starta några nya. Man borde, menade N, satsa på ett antal tidningar i taget och på så sätt steg för steg sanera ekonomin. Detta program blev dock inte möjligt att genomföra då de flesta arbetartidningarna befann sig i konstant ekonomisk kris och därför behövde ständiga understödsåtgärder.

N ansåg att LO:s "äventyr" i tidningsbranschen först genom startandet av Aftontidningen och sedan genom köpet 1956 av S-T och AB medfört att möjligheterna till en sanering av arbetarpressen plottrats bort. Hade resurserna i Sthlm koncentrerats på Morgontidningen skulle arbetarrörelsen ha fatt behålla en morgontidning i Sthlm, menade han.

Författare

Alf W Johansson

Arkivuppgifter

N:s arkiv, 27 vol (ms till memoarer o artiklar, partimaterial), i AA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Socialismens Sverge. [Omsl.] Sthlm 1928. 20 s. [Anon.] — Det social-demokratis-ka programmet, 1-2 (Tiden, 1934, Sthlm, s 527-544, 598—609). — Den politiska arbetarrörelsen (Svenska folkrörelser, 1, Sthlm 1936, 4:o, s 28-61). — Förnyelse av det socialdemokratiska programmet (Tiden, 1937, s 182-190). - Pressen och framtiden [diskussionsinlägg] (Fackföreningsrörelsen, årg 36, 1946, Sthlm, s 268-271). - Arbetarpressens förlagsaktiebolag 1937—1946. [Omsl: A--pressen under tio år. Arbetarpressens ...] En översikt utarb. [Sthlm, tr] Malmö 1947. 4:o. 26, (62) s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar till N:s 60-årsdag i Norrländska socialdemokraten o S-T 11 juli 1959; K Blidberg, Splittrad gemenskap (1984); PK:s porträtt-matr 1936; Sv folkrörelser, 1 (1936). - Nekner över N i DN o SvD 16 febr 1985.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Johansson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8934
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Nilsson, urn:sbl:8934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf W Johansson), hämtad 2024-04-25.