Meriter

Nilsson, Lars Johan Paulinus (Paul), f 22 juni 1866 i Längjum, Skar, d 28 okt 1951 i Skövde. Föräldrar: folkskolläraren Lars N o Karin Olsson. Mogenhetsex vid h a l i Skara 3 juni 85, inskr vid UU ht 86, teol-fil ex 12 sept 87, teor teol ex 31 jan 90, prakt teol ex 6 dec 90, allt vid UU, prästv i Skara 18 jan 91, innehade olika prästtjänster i bl a Lekåsa, Levene, Tived o Ryda, samtl Skar, komminister i Gudhem, Skar, 24 april 97–08, reg:pastor vid Älvsborgs reg 4 juni 97–03, vid Livreg:s husarkår 24 juli 03–39, tf reg:pastor vid Göta trängkår 30 dec 05–39, tjänstgörande eo hovpredikant 26 okt 08, kh i Häggum, Skar, 27 nov (tilltr 1 dec) 09–22, ordf i Västergötlands sångarförb 17, tf kh i Sjogerstad, Skar, 1 maj 18, ord där 1 maj 22–46, prost över egen förs 39, ordf i Västergötlands körförb 23–28. Psalmdiktare.

G 1) 29 sept 1897 i Haraker, Vm, m Matilda Åmark, f 22 febr 1874 i Lundby, Vm, d 26 nov 1939 i Sjogerstad, dtr till kh Fredrik August A o Hedvig Maria Lundqvist; 2) 13 dec 1941 i Sjogerstad m Mathilda Erlandsson, f 16 sept 1870 i Ignaberga, Krist, d 26 maj 1965 i Brönnestad, Krist, dtr till åbon Nils E och Elna Eskilsdtr, samt tidigare g m stationsskrivaren Anders Vilhelm Ekholm.

Biografi

Paul N:s farfar var dalkarl. Som vandrande försäljare lyssnade han på den västgötske väckelseprästen Mårten Landahl (bd 22, s 229) och påverkades så starkt att han flyttade till Västergötland. N:s far blev klockare och folkskollärare. N själv studerade teologi, prästvigdes och tjänstgjorde därefter som församlingspräst i Skara stift under hela sin yrkesverksamma tid.

N var som poet, både i profan poesi och sina psalmer, en formell begåvning och behärskade olika strofformer med varierande rimflätning. Hans kanske mest välkända icke-kyrkliga dikt, Hymn till Västergötland, tillkom redan under åren som präst i Levene vid 1890-talets mitt. 1898 prisbelönades han av SA för den historiska dikten Ryttarns Matts. Med början i Från solsidan (1904) utgav N under de följande decennierna flera diktsamlingar. De rymmer historiska dikter och sånger med västgötamotiv, men de andliga dikterna blir efter hand alltmer dominerande. En stor del tillfällespoesi ingår, bl a med anknytning till N:s verksamhet som körledare och regementspastor.

Som psalmdiktare är N mera betydande. Begåvningen i detta avseende var delvis ett arv från fadern, som utgav en samling andliga sånger. Redan som nittonåring skrev N ett av Wallin inspirerat psalmförsök. Han har framställts som representant för den ungkyrkliga psalmdiktningen, men av sina samtida tycks han inte ha uppfattats så. Han formades som psalmdiktare väsentligen oberoende av de ungkyrkliga och lämnade fö Uppsala för sin första prästtjänst redan 1890, innan ungkyrkorörelsen föddes. Trots att N tidvis själv önskade det, blev han aldrig medlem i någon officiell psalmbokskommitté, men han medverkade mer eller mindre nära i psalmboksarbetet från sekelskiftet till 1937. 1895–99 utgav han tre häften med titeln Återljud från tämplet. De innehåller traditionella sånger för kyrkoårets olika söndagar med utgångspunkt i bibeltexter. I det häfte som utgavs 1898 ingick en psalm på 14 strofer för fastlagssöndagen: Se, vi gå upp till Jerusalem. Den omarbetades och nedkortades för Edvard Evers' psalmboksförslag 1906 och har blivit mycket använd och uppskattad. 1899 skrev han den i Psalmer och sånger till högmässotexter (1905) publicerade adventspsalmen Han kommer i sin kyrka Vid psalmers lov, och fröjdeljud. Som framgår av denna psalms upptakt lade han redan före ungkyrkoförelsen tonvikt vid kyrkan. I samma samling ingick även hans missionssång Allsvåldig, allsmäktig är Herren vår Gud. Den bearbetades och fick i Evers psalmboksförslag en ny ingångsrad, I makt utan like är Herren vår Gud.

N utgav 1907 ett Tilläggsförslag till 1819 års psalmbok. Där publicerades bl a hans skördepsalm Nu är det tid att vi samlas båd gamla och unga. Följande år utkom Förslag till reviderad psalmbok, som präglades av stor trohet mot Wallin. Till den hade skördepsalmen omarbetats och fått en ny första rad, Kommen för Herren med tacksamhet. Den har förknippats med en välkänd tysk koral från 1600-talet och är en tacksamhetens lovsång. Också N:s bidrag till de följande årens officiella psalmboksarbete möttes av uppskattning. I 1914 års förslag ingick t ex en psalm för sjöfolk, När stormen ryter vilt på hav. När K M:t 1915 sände psalmboksförslaget på remiss till SA blev dess utlåtande negativt, men i en till utlåtandet fogad enskild skrivelse framhöll Selma Lagerlöf att N var den mest begåvade av de nya psalmförfattarna.

1915 utgav N ett nytt fullständigt Förslag till reviderad psalmbok. I samlingen Psalmer och sånger för sönoch helgdagar ... (1916) begränsade han sig till sina egna bidrag. S å var han med och redigerade ungkyrkorörelsens sångbok Kyrklig sång, där nya psalmer om kyrkan stod sida vid sida med gamla väckelsesånger. 1924 gav han ut en ny samling Återljud från templet. Där ingick hans Ett vänligt ord kan göra under. Den representerar en ny ton i sv psalm som motsvarar den lyriska intimismen i den samtida lyriken.

På 1930-talet försökte N på nytt påverka psalmboksarbetet. I Försök till kyrkopsalmer 1933 publicerade han pingstpsalmen Helige Ande, låt undret ske. I februariförslaget 1936 hade den bearbetats och fått en förändrad början, Helige Ande, låt nu ske, undret som väcker oss alla. Som flera andra av N:s psalmer är den skriven till en välkänd, klassisk koral och har parallellisering av formuleringar som stilmedel. Den är en bön i lovsångsform och tolkar ett centralt kristet motiv.

N gjorde en stor insats som initiativtagare till kyrkokörer. Han ledde den i Levene bildade kören vid konserter bl a i Skara och Lidköping. När kejsar Wilhelm II gästade Oscar II för älgjakt på Hunneberg framförde kören tom den tyska patriotiska sången Die Wacht am Rhein, vilket gav underlag för spekulationer i en rysk tidning om ett hotande politiskt förbund mellan det wilhelminska Tyskland och Sverige-Norge! Han var också en av initiativtagarna till Västergötlands sångarförbund och Västergötlands körförbund och under en lång följd av år ordförande i dessa. N:s sånger och hymner, ofta tonsatta av domkyrkoorganisten i Skara Ivar Widéen, utgjorde ett markant inslag i körernas repertoar.

N var också verksam som uppbyggelse-och läroboksförfattare. Under titeln Sabbatstankar publicerades under flera decennier hans söndagsbetraktelser i landsortspressen. Med samma titel utgavs de även i bokform. Hans Kyrkohistoria för folkskolan och konfirmationsundervisningen utkom 1909 i den första av en lång rad upplagor. Den uppges ha inspirerat till allmänt införande av kyrkohistoria i folkskolorna och för konfirmanderna.

N var redan under sin skoltid mycket historiskt intresserad. Han kom att förena detta intresse med ett starkt patriotiskt sinne, där känslan för Sverige förenades med kärleken till Västergötland. Insatsen som församlingspräst var mycket viktig för honom men också uppdraget som regementspastor. För medel som han insamlat uppfördes Skövde soldathem som stod färdigt 1917.

I sina bästa psalmer var N en inspirerad diktare. Av personliga brev framgår att han var besviken över att hans insats för en ny sv psalmbok inte utnyttjades mera av ledarna för psalmboksarbetet. Hans psalmer underkastades en sträng sovring och granskning innan ett begränsat antal (10 st) togs in i 1937 års psalmbok. Men nästan samtliga blev högt värderade och mycket sjungna och kunde stå kvar i 1986 års psalmbok.

Författare

Esbjörn Belfrage

Arkivuppgifter

N:s saml i Skövde museum. — Brev från N i LSB (till E Liedgren), LUB (bla till E M Rodhe o många till H Schiller) o UUB (bla till T Fogelqvist o många till G Ekström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Återljud från tämplet. Saml [l]-3. 1895-99. [1.] Tillfällighetssånger af P. N. Gbg 1895. 32 s. [Sign.] 2-3. Falköping 1898-99. 32, 32 s. - Kung Gösta. Minnesblad ... på 400 års dagen af Gustaf Vasas födelse. 1496**1896. Sthlm 1896. 62 s. - "Ryttarns Matts." Den utskrifne. Hist dikt. Prisbelönt af Sv akademien. Sthlm 1902. 80 s. [2. uppl] Skövde 1913. 63 s. — [Versar till den aflidnes minne] (Vid prosten Axel Olof Elias Sylvéns jordfästning i Gökhems kyrka, onsd d 12 febr 1902, Falköping 1902, s 14-16). - Från solsidan. Dikter. Sthlm 1904. 95 s. — Gudsfruktans betydelse för landets försvar. Ord till de värnpliktige. Sthlm 1904. 12 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran, det år 1837 stiftade Sv nykterhetssällskapet, 1904: n:r 3.) — Gud med oss! Fältpredikningar. [l]-3. Upps 1904, 1904, 1908. 48, 47, 46 s. ([Omsl:] Samling af föredrag för värnpliktige, n:o 1—3.) — Iakttagelser angående militärkyrkoväsendet i Tyskland och Schweiz jäm- te utkast,till militärkyrkoordning för svenska armén. Sthlm 1905. 90 s. - Tilläggsförslag till 1819 års psalmbok, utg. Sthlm 1907. 85 s. — Sångens betydelse. Sthlm 1907. 20 s. (Skrifter utg af... Sv nykterhetssällsk, 1907:3.) — Förslag till reviderad psalmbok. Sthlm 1908. (8), 154 s. - Vid löjtnant Fritz Bohnstedts jordfästning den 18 juni 1908. Örebro 1908. 6 s. - Blandad kör. Dikter. Sthlm 1910. 94 s. — Kyrkohistoria för folkskolan och konfirmationsundervisningen. Skövde 1910. 39 s. 2. uppl: ... konfirmationsundervisningen jämte översikt av kyrkoåret och högmässogudstjänsten. 1911. 40 s. 3.-4. uppl 1911, 1912. 48 s. [Nya uppl:] ... konfirmationsundervisningen i enlighet med undervisningsplanen för rikets folkskolor jämte kyrkoåret, högmässogudstjänsten och d:r Martin Luthers lilla katekes. Skövde 1922. 64 s. 1924. 1925. — Handledning i bibelkunskap jämte översikt av kyrkoåret och högmässogudstjänsten. Sköfde 1912. 47 s. 2. uppl [omsl] 1915. 45 s, 1 karta. Övers: Piccola chiave biblica in lingua tigri-na. Asmara 1927. (76) s. [Text o inre titelbl på tigrinja.] — På sjukbädden. En bok för lidande. Sthlm 1912. 98 s. 2. uppl 1925. 96 s. - Tal vid kontraktsprosten Karl Ludvig Johanssons jordfästning i St. Mellby kyrka den 21 maj 1912 (Från kontraktsprosten m. m. K. L. Johanssons begraf-ning i St. Mellby samt prosten Johanssons sista predikan, Skara 1912, s 9 — 14). — Sabbatstankar. Andliga betraktelser. Sköfde 1914. 303 s. - Förslag till reviderad psalmbok. Sköfde 1915. (8), 141 s. — Psalmer och sånger för sön- och helgdagar samt kyrkliga handlingar m. m. [Sthlm, tr] Skövde 1916. 214 s. - Martinus Luther. [Rubr.] Bollnäs [1917]. (1) s. [Dikt.] [Annan uppl:] ... (Musik af Ivar Widéen.) [Rubr.] Tidaholm [1917]. (1) s. -Kyrkan och de värnpliktige. Kyrkliga soldathem (Vår kyrka, från början af tjugonde århundradet periodvis skildrad, 2. Tiden 1911-1915, Sthlm 1917, s 291-300). - 1917 års psalmboksförslag. Några synpunkter. [Omsl.] Sköfde 1918. 24 s. — Andakt. Dagliga betraktelser över kyrkoårets texter. Sthlm 1919. 604 s. — Kyrkohistoriska bilder för ungdomsskolor. Sthlm 1919. 96 s. 2. uppl Sthlm 1920. 95 s. 3.-9. uppl 1921, 1922, 1924, 1927, 1929, 1931, 1934. 94 s. 10.-13. uppl 1937, 1941, 1944, 1946. 96 s. 14.-16. uppl 1948, 1949, 1951. 94 s. - Min konfirmation. Minnesbok för konfirmander. Sthlm 1920. 94 s. — Morgonandakt i skolan. Korta betraktelser. Sthlm 1921. 192 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1932. 195 s. — Kyrkokunskap. Kort översikt för konfirmander. Skövde 1922. 32 s. 2.-4. uppl 1923, 1924, 1925. 31 s. Kyrkokunskap. Tillägg till sid. 10. [Rubr.] 1938. (1) s. — Vår kristna lära. Kort framställning för konfirmander. Skövde 1922. 80 s. 2.-7. uppl 1923, 1924, 1925, 1928, 1932, 1940. - Bibeln åt barnen. 1-2. Sthlm 1922. 1. Låten barnen komma till mig! Ulustr textbok för kristendomsundervisningen i barndomsskolans två första klasser enligt 1919 års undervisningsplan. 68 s. 2.-5. uppl 1924, 1927, 1930, 1931. 6.-9. oför-ändruppl 1936, 1941, 1942, 1946.2. Illustr ... i folkskolan enligt ... 144 s, 2 kartor. — Tröst. En bok för sjuka o sörjande. Sthlm 1923. 80 s. — Med Guds hjälp! Andaktsbok för krigsmän. Utg. Skövde 1923. 64 s. [Ny uppl:] Andaktsbok ... 193,8. 60 s. — Den kristna tros- och livsåskådningen. Kort framställning för barndomsskolor. Sthlm 1923. 31 s. 2.-8. uppl 1924, 1926, 1931, 1935, 1940, 1943, 1947. - Återljud från templet. Psalmer o sånger för sön- o helgdagar samt kyrkliga handl m.m. Sthlm 1924. 182 s. - Den heliga sången. En sångarhälsning till kyrkokörer o kyrkliga ungdomskretsar. Sthlm 1925. 87 s. — Till mina Levenesångare vid 35-årshögtiden i Sparlö-sa midsommardagen 1926. Några minnesord. [Omsl.] Skövde 1926. (3) s. [Verser.] - Sabbatstankar. Andliga betraktelser. Ny följd. Skövde 1927. 296 s. — För unga hjärtan. Evangeliska betraktelser. Sthlm 1927. 156 s. — Sol och stål. Dikter. Sthlm 1927. 128 s. - Vallfartssånger från det heliga landet. Sthlm 1929. 63 s. - Lund 1676 —J 926. Minnesdikt tillägnad Kungl. livrege-mentetp husarer av dess regementspastor. [Rubr.] U o o å [1929?] (3) s. [Undert.] - Västgötabilder och andra dikter. Sthlm 1931. 128 s. — Sabbatstankar. Lund 1931. (3) s. — Kantat vid invigningen av läroverksbyggnaden ... Musik av Carl Fromm (Skövde högre allmänna läroverks nya byggnad, [omsl: Bilaga till Skövde h. allmänna läroverks årsredogörelse 1930 — 31,] Skövde 1931, s 65 — 67). — Försök till kyrkopsalmer. Sthlm 1933. 104 s. - Mitt barndomshem (Från gamla skolhus och lärarehem, minnen saml o utg av G Virdestam, [saml 1,] Sthlm 1934, s 182 — 201; 2. uppl 1935). - Förslag till reviderad psalmbok. Sthlm 1936. 168 s. — Vackra minnen. Dikter. Sthlm 1937. 63 s. - Klerker, sångare, knektar. Sthlm 1938. 182 s. 2. uppl s å. - Kantat vid Lidköpings frimurarebröders 70 års jubileum den 5 mars 1939 ... komponerad ... av Ivar Widéen. [Lidköping 1939.] (3) s. — Tempelsånger till högmässotexter. Sthlm 1940. 252 s. — Bönbok i anslutning till Joh. 13 — 17. Morgon- o aftonböner. Sthlm 1942. 47 s. — Västgötaspel till firande av Västergötlands körförbunds 20-årsju-bileum i Skara domkyrka den 20 juni 1943. Dikter. Tonsatta av I Widéen. Skövde 1943. 19 s. — Västgötabilder, gamla o nya. Sthlm 1947. 127 s. — Den tappre karolinen. Hist berättelse. Sthlm (tr Åbo) 1948. 191 s. - Guds ord varje dag. Sabbatstankar. Upps 1949. 367 s. - Bidrag i Julhälsningar till församlingarna (från präster) i Skara stift, 1906-12, 1915, 1917, 1919-22, 1924-32, 1934-36, 1938-39, 1941-42, 19,4"7-48, 1950, Skara.

Utgivit: Doktor Martin Luthers lilla katekes mgd kort utveckling, av K Maj:t antagen d 11 okt 18*78. Skövde 1914. 128 s. - Kyrklig sång för ungdom i församling, skola och hem. Utg genom Svenska kyrkans diakonistyrelse. Sthlm 1916. 191 s, Melodihanvisningar 16 s. [Nya tr] 1919, 1921, Omarb uppl 1927, [nya tr] 1929, 1934.

Översatt: Stilla stunder, en bok för sjuka. Original Vom evangelischen Trostbunde. Lund 1917. 81 s. [Ny uppl] 1920. 79 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Å Wilson o G Kjellman, L A P N, kort biogr (ms), Skövde museum.

A Arvastson, Den sv psalmen [1963]; dens, Sv psalm under 1900-talet (1959); A Braunerhjelm, K Lifreg:s till häst hist, 5:2 (1922); E Börjeson, P N (Julhälsn:ar till försiarna i Skara stift 1966); LA Cederbom, Matr över Skara stift år 1937 (1937); A Dahlberg o B Edvardsson, Västgötapräster, Minnesteckn:ar vid prästmöte i Skara år 1953 (1953); O Henricson, Att färdas mot brunnar (1971); E Liedgren, Den sv psalmboken (6. uppl, 1940); dens, Västgötar i vår psalmbok (Julhälsn:ar till förs:arna från präster i Skara stift 1945); O Lövgren, Psalm- o sånglex (1964); J Nilsson, Den nya sången (Psalm o sång, Studier tillägn Emil Liedgren [1,] 1959); G Rosendal, Till en sv psalmist (Julhälsn.ar till förs:arna i Skara stift 1948); H Schiller, P N (Skaraborgs läns annonsbl 22 maj 1936); A Thybell, Psalmdiktare o sångar-präst (Nerikes Alleh 15 aug 1966); Västgöta nation i Uppsala 1937-1947 (1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L J Paulinus (Paul) Nilsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Esbjörn Belfrage), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8970
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L J Paulinus (Paul) Nilsson, urn:sbl:8970, Svenskt biografiskt lexikon (art av Esbjörn Belfrage), hämtad 2024-04-25.