Maria

Född:1561-07-24 – Tyskland (i Heidelberg, Rhenpfalz)
Död:1589-07-29 – Eskilstuna stad, Södermanlands län (på Eskilstuna slott)

Hertiginna


Band 25 (1985-1987), sida 150

Meriter

Maria, f 24juli 1561 i Heidelberg, Rhenpfalz, Tyskland, d 29 juli 1589 på Eskilstuna slott. Föräldrar: kurfursten Ludwig VI av Pfalz o Elisabet av Hessen.

G 11 maj 1579 i Heidelberg m dåv hertig Karl, senare konung Karl IX (bd 20), f 4 okt 1550 på Sthlms slott, d 30 okt 1611 på Nyköpings slott, son till konung Gustav I o Margareta Eriksdtr (Leijonhufvud) samt omg m M:s mödernekusin Kristina av Holstein-Gottorp (bd 21).

Biografi

M, vars uppgivna dubbelnamn Anna Maria eller Maria Anna ej kunnat verifieras, var dotterdotter till Filip "den ädelmodige" av Hessen, reformationens främste krigare och politiker i Tyskland. Hon uppfostrades vid hovet i Heidelberg i luthersk anda, varvid hovpredikanten där Martin Schelling torde ha utövat ett märkbart inflytande över henne. M:s bibelkunskaper och religiösa intressen var stora, och hon synes också ha behärskat latin.

Under hertig Karls resa till Tyskland 157778 förmedlade hans syster Anna (bd 2) och hennes make pfalzgreven Georg Hans kontakterna mellan den kurfurstliga familjen och Karl. Georg Hans hade föreslagit M som lämplig brud åt Karl, bl a eftersom hon fått en uppfostran enligt den augsburgska bekännelsen. Sedan Karl försäkrat kurfursten att M och hennes hovfolk skulle få åtnjuta fri religionsutövning, trolovades de 3 maj 1578. Även Johan III lovade furstinnan och hennes husfolk rätt att i det blivande livgedinget fritt få utöva sin religion enligt den augsburgska bekännelsen. Bröllopet var först bestämt till nov 1578 men uppsköts till maj påföljande år då det firades i Heidelberg. Anledningen till äktenskapet får med största sannolikhet sökas i Karls strävan efter nära politiska förbindelser med ett ledande protestantiskt furstehus i Tyskland. Han understöddes också i sina äktenskapsplaner av brodern Johan. Genom M kom kurfursten Ludwig att få ett visst religiöst inflytande över Karl; fursten sände bl a hovpredikanten Chilian Passawer att verka hos sin dotter i Sverige.

I början av juli 1579 lämnade hertigparet Heidelberg, och i mitten av sept mottog M i Strängnäs ständerna i sitt utsedda livgeding, vilka hade inkallats för att avge trohetsed (dat 18 sept) till henne. Livgedinget var detsamma som hennes morgongåva: Gripsholms slott, Tynnelsö och Rävsnäs gårdar, Strängnäs stad med Åkers, Selebo och Daga härader samt Överenhörna och Ytterenhörna socknar.

Som hertiginna följde M i stor utsträckning sin make på hans många resor inom hertigdömet, när hennes sjuklighet eller grossesser inte lade hinder i vägen. Hon födde sex barn: Margaretha Elisabeth, Elisabeth Sabina (bd 13), Ludvig, Katarina, Gustav och Maria, av vilka endast Katarina (bd 21) nådde vuxen ålder. 1583 besökte hon tillsammans med Karl sitt forna hemland och sin far. Sitt religiösa intresse behöll M; när en ny hovpredikant behövdes, skrev hon 1585 till en släkting i Tyskland och bad om en lutheran, och då hennes far dött, uttryckte hon bekymmer över förändringar i kalvinistisk riktning inom kurfurstendömet.

Personligen synes M inte ha varit framträdande, än mindre haft några politiska ambitioner. En viss religiös påverkan på Karl torde hon dock ha utövat. Det finns också ett flertal exempel på att även personer i betydelsefull ställning bett henne påverka Karl i olika frågor, eftersom hon ansågs ha en lugnande inverkan på denne. Förhållandet makarna emellan synes ha varit gott, och efter hennes död sörjde Karl henne av allt att döma djupt och uppriktigt. Hon begrovs i Strängnäs domkyrka. Vid gravöppningen 1910 konstaterades att M var brunett, späd och något snedväxt (Strömbom). Det 1583 grundade Mariestad är uppkallat efter M och i samband därmed ändrades den därintill belägna kungsgården Tunaholms namn till Marieholm (Lokalf).

Författare

Lars-Olof Skoglund



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Arkivalier efter M (brev från olika familjemedlemmar, brevkonc av M o handkar ang giftermålet) i K 357, RA.

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Germanica, vol 1403 (skriv.er ang giftermålsförhandlingarna), RA.

H Block, Karl IX som teolog o religiös personlighet (1918), s 74 ff, 90, 117, 136, 176, 178 ff, 182 o 199; Den sv hist, 3 (1966), s 326; Chr Haeutle, Genealogie des erlauchten Stammhauses Wittels-bach (1870); P Hansson, Hertig Karl, M av Pfalz o deras barn. Några medicinska inblickar (Sörmlandsbygden 1968); Karl IX, Calendaria Caroli IX, ed A Lewenhaupt (1903); Konung Carl den IX:des rim-chrönika, samt konung Gustaf Adolphs påbegynte chrönika ... jämte bilagor, ed [B Ber-gius] (1759); Å Kromnow, Katarina (SBL, bd 21, 197577); A Lewenhaupt, Biogr data rör Vasahuset (HT 1900), s 173 f; Lokalf, 2, s 176; J Messenius, Scondia illustrata, 7, 15 (1702-05); S U Palme, Karl IX o hans tid (Hist bilder, 1, 1948), s 190; dens, Karl IX (SBL, bd 20, 197375); SRA, [ser 1,] 2:2 (1899), s 10031008; Strängnäs domkyrka, 2:1 (Sveriges kyrkor, 159, 1974); Strängnäs hm, 2 (1964), s 484 f; S Strömbom, Sv k porträtt, 1 (1943); Swen Elofsson, Paralipomena (HSH 12, 1825), s 222226, 234238; O Söderqvist, Studier rör förhållandet mellan Johan III o hertig Karl (15761582), 12 (HT 1903), s 226 o 230; J Werwing, Konung Sigismunds o konung Carl den IX:s historier, 1 (1746).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Maria, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2014-11-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9105
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Maria, urn:sbl:9105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars-Olof Skoglund), hämtad 2014-11-24.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se