Meriter

1 Martin, Roland, f 30 juli 1726 i Uppsala, Domk, d 10 sept^[1] 1788 i Häverö, Sth. Föräldrar: medicine adjunkten Petter M o Wendela Charlotta Rudbeck. Inskr vid UU 17 sept 43, fil kand 11 maj 48, disp pro gradu 23 febr 51, MD 8 mars 51, allt vid UU, led av Collegium medicum 8 maj 51, prakt läk i Sthlm o intendent vid Sätra brunn 51–52, provinsialläk i Halland 7 maj 52–54, studier i anatomi o kirurgi i Frankrike 54–56, anatomie o kirurgie prof vid Medicinska o kirurgiska undervisn:verket i Sthlm 30 jan 56–10 nov 79, brunnsintendent vid Djurgårdsbrunn 57–60, led av Kirurgiska societeten 61, assessor i Collegium medicum 18 nov 66. – LVA 59 (preses 62), LVVS 77.

G 1) 10 sept 1752 i Sthlm, Kat, m Eleonora Charlotta v Berco, f 27 dec, dp 29 dec 1718 där, Kat, d 7 sept 1753 i Halmstad, dtr till kaptenen Johan v B o Margaretha Charlotta Falkenklo; 2) 5 aug 1757 i Varberg m Agneta Elisabeth Schwinger, f 6 maj 1738 där, d 25 nov 1784 i Ed, Sth, dtr till apotekaren Bernhard Mathias S o Agneta Elisabeth Schultze; 3) 1787 (Murray) m Maria Christina Sebenia, f 7 febr 1743 i Västerås, d 18 april 1801 i Roslags-Bro, Sth, dtr till domkyrkosysslomannen Johan Sebenius o Helena Ernström samt förut g Lindlöf.

Biografi

M, som blev föräldralös vid tre års ålder, togs omhand av en kyrkoherde och anförvant i Ångermanland och gick igenom Härnösands gymnasium. Efter en kort tids studier i Uppsala måste han av ekonomiska skäl göra ett avbrott, under vilket han i Härnösand förvärvade läkarerfarenheter genom att följa med medicinlektorn N Gissler (bd 17) på sjukbesök. Hjälpt av stipendium och informatorstjänster kunde han 1745 fortsätta studierna i Uppsala, där han blev väl mottagen av Linné. MD blev han efter att under N Rosén ha disputerat på en avhandling om smittkoppor. Den närmaste tiden var han under somrarna intendent vid Sätra brunn och under resten av året praktiserande läkare i Sthlm.

1752 flyttade M till Halland, där han fått tjänst som provinsialläkare, och grep sig som landskapets ende läkare energiskt an sina många uppgifter. Han återvände emellertid till Sthlm när hans hustru dött efter ett års äktenskap. I förhoppning att vinna befordran begav han sig med stöd av statligt stipendium på en studieresa till Paris, för vilken han detaljerat redogjort i en omfångsrik resedagbok och i brev till arkiater A Bäck (bd 7). Närmare två år studerade han anatomi, kirurgi och obstetrik under ledning av några av samtidens skickligaste fackmän som A Petit och A Levret och förvärvade en grundlig anatomisk och kirurgisk utbildning.

När M i juni 1756 kom hem, hade han utnämnts till anatomie och kirurgie professor vid Theatrum anatomicum i Sthlm. Professuren lydde under Collegium medicum och Kirurgiska societeten och hade inrättats främst för undervisning av de kirurgiska lärlingarna. Sedan länge rådde starka motsättningar mellan kollegiet och societeten, och M, som svårligen kunde undgå att dras in i stridigheterna, intog under några år en vacklande hållning. I sin installationsföreläsning – som gav upphov till en tvåårig tidningspolemik – framhöll han det nödvändiga i att skillnaden upprätthölls mellan de akademiskt utbildade medicinarna och de närmast till hantverkarna räknade kirurgerna.

När M senare utan framgång sökt en assessorstjänst i Collegium medicum, blev han medlem i Kirurgiska societeten. Detta medlemskap, som var förbehållet innehavarna av fåltskärarstugorna i Sthlm, väckte uppståndelse: medicinarna såg i M en överlöpare, kirurgerna en inträngling. När han så 1766 hade fatt den önskade assessorstjänsten och lämnat societeten, hade han genom sina olika turer skaffat sig en aktningsvärd löneförstärkning.

1766 fick M av Collegium medicum i uppdrag att handha hälsovården av de västgötar som satt fängslade i Borås anklagade för uppror och lyckades då tillfälligt stävja vidare tortyr av den svårt hanterade ledaren Sven Hofman (bd 19). Av kollegiet anförtroddes han senare att upprätta betänkanden som rörde rättsmedicinen och att biträda vid kollegiets brevväxling på sv och latin, vilket kan tyckas märkligt eftersom han hade ett berättigat anseende för att i skrift uttrycka sig dunkelt och svårbegripligt. M var även mångsidigt bildad, hade anseende som vältalare och poet och utförde flera skönlitterära översättningar bl a Boileaus satir om adelskapet (1770).

M var en aktiv ledamot i VA; i sitt inträdestal behandlade han anatomins historia, och till VAH bidrog han under 1760- och 1770-talen med 15 rön. Det tal varmed han 1763 nedlade sitt presidium, om nervers allmänna egenskaper i människans kropp, blev en framgång när det kom i tryck och gavs senare i bearbetat skick ut på latin. Arbetet är föga originellt men anmärkningsvärt dels genom att det behandlar ett fysiologiskt ämne, dels genom den detaljerade anatomiska beskrivningen av det mänskliga nervsystemet. Troligen i avsikt att förbättra sin med åren allt trassligare ekonomi gav M 1782 ut en ortopedisk skrift benämnd Afhandling om bensjukdomar, som byggde på hans föreläsningar, och följande år utkom en bearbetad översättning av tysken Hebenstreits omfångsrika rättsmedicinska arbete under titeln Läkare-grunder til biträde för styresmän och domare.

M har fått eftermäle som en kunnig, medryckande och skicklig lärare och torde kunna betraktas som grundläggaren av modern anatomisk undervisning i Sverige. "Ingen kunde utan ett slags förtjusning avhöra hans föreläsningar, ty han visste att göra de torraste ämnen behagliga, de svåraste undersökningar lätta" (Murray). M hade också ett häftigt humör, en misstänksam läggning, och hade lätt att råka i gräl och polemik. Han var måttlig i sina vanor och hade hela sitt liv åtnjutit god hälsa, när han vid besök hos en av sina söner hastigt sjuknade och dog i något som diagnosticerades som rötfeber.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Dagbok 1754—56 av M, ms o brev till honom i Kl. Självbiografier i GUB o VA. Ms till översättn av Racines Andromake i UUB. — Brev från M i Kl, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Dissertatio botanica, qua plantae Martino-Burserianae explicantur. [Akad avh, preses C Linnaeus.] Upsaliae [1745]. (8), 31 s. – Tal til underdånig fägnads betygelse, då ... hertig Adolph Friedrich täcktes såsom canceller nådigast taga Konglig academien i Upsala, uti sit besynnerliga beskydd ... Sthlm 1747. 22 s. – Svea rikes underdåniga hopp om ... prints Gustaf, i kraft af fordne svenske Gustavers dråpeliga manna-bedrifter, genom et tal lörestält uti Gefle gymnasio ... Sthlm 1748. 48 s. – Dissertatio medica, de variolis praecavendis. [Akad avh, preses N Rosén (v Rosen-stein).] Upsalia: [1751]. 4:o. 35 s. – Utdrag af et brev ifrån Paris til herr N. N. här i Stockholm (Lärda tidningar for år 1756, Sthlm, num. 4, 5). – Tal om de gränsor, som naturlig billighet synes hafva utstakat imellan medecine och chirurgie; hållit i Stora riddarhus-salen den 11 sept. 1756. För inträde til den ... inrättade anatomise- och chirurgiae-profession i Stockholm. Sthlm 1757. 40 s. – [Brev om recension av föreg] (Den svenska Mercurius, årg 3, 1757–58, Sthlm, s 435–441 [okt], 824–835 [jan] o anon s 1345–49 [maj]). – Inträdes-tal, om åtskilliga sätt at lära och upodla anatomien ... hållet for Kongl. vetensk. academien den 28. Martii, 1759. Sthlm u å. 48 s. [Med C Carleson, Svar ...] – Tal, hållit i Chirurgiska societeten ... tå han then 23 april år 1761, tog sit inträde therstädes såsom ledamot. Sthlm 1761. 4:o. (8) s. [Med H Schytzer, Svar ...] – Ärindringar vid det nyligen tryckte svar uppå några för detta utkomne Sanningar rörande medicinal-värkets förbättring. Sthlm 1761. 46 s. [Anon.] – Tal, om nervers allmänna egenskaper i människans kropp, hållit för Kongl. vetenskaps academien, vid praesi-dii nedläggande den 26 Januarii 1763. Och, jämte bifogat Utkast til nervernes särskilda anatomiska beskrifning, utgifvit. Sthlm 1763. 235 s. Tillökad o förbättr övers: Institutiones neurologicae, sive De nervis corporis humani tractatio. Praemissa est Oratio de proprietatibus nervorum generalioribus ... Sectio 1-2. Holmiae et Lipsiae 1781. 123, 250 s, Tab I –IX. – Berättelse om anatomiae-inrättning-en i Stockholm ... efter befallning upsatt... den [?] sept. 1764 (Berättelser, inlämnade til Kongl. collegium medicum, rörande medicinalverkets tilstånd i riket ..., Sthlm 1765, s 22-32). - [Brev 5/9 1765 om "det förklenliga omdöme som öfver apotheket i Varberg är utgifvet"] (Götheborgska vecko-bladet förär 1765, Götheborg, s 311-316, 319-321 [nr 38 fl). – Åminnelse-tal öfver ... doctor Johan Leche, hållit i stora Riddarhus-salen den 27 Februarii 1765 på Kongl. vetensk. acad. befallning, Sthlm 1765. 46 s. – Åminnelse-tal öfver Kongl. Maj:ts lif-chirurgus ... Carl Fredric Ribe, hållet på ... befallning, i ... den 15 Januarii, år 1766. Sthlm 1766. 34 s. – Tankar, vid genomläsande af herrar, professor Acrels och assessor Wahlboms, skriftväxling om starren, yttrade på befallning (O. Acrel, J. G. Wahlbom o R. Martin, Skriftvexling, om alla brukeliga sätt, at operera starren på ögonen. På Kongl. vetenskaps academiens befallning, Sthlm 1766, s 120–130). – Svar på herr assessor Wahlboms näst-föregående anmärkningar (ibid, s 137–144). – Utdrag af herr Bousquets til Kongl. academien inlämnade afhandling, om fistlar in ano, med utlåtande deröfver, på Kgl. academiens befallning ... upläset den 9. Maji 1764 (P Wargentin, [R] Martin o O. Acrel, Påminnelser vid herr Bousquets rön, om fistlar in ano, besynnerligen vid det, som han deruti berättat, rörande Kongl. vetenskaps academien och tvänne dess ledamöter, Sthlm 1766, s 8–24). – Lettre d'un étudiant en medecine å un autre de ses amis: dans laquelle on examine & refute les doutes qu'un anonyme a repandus dans le public sur 1'observation, donnée å 1'Acad. roy. des sciences par mr. Rönnow touchant une cataracte osseuse ou pierreuse. Sthlm 1769. 32 s. [Anon.] – Stormägtigste allernådigste konung! (Berättelse till Rikets hög-lofl. ständer rörande medicinal verkets tillstånd i riket. Ingifne vid riks-dagen 1769 af Kongl. collegio medico, Upsala 1769, s [3–29]; tills med A Bäck mfl). – Riksdags relation om anatomia» & chirurgiae professionen i Stockholm och dess förvaltning sedan sistledne riksdag ingif-ven d. 12 april 1769 (ibid, s [30-35]). – Remarques sur la critique d'un anonyme contre le dis- cours de monsieur Rönnow, tenu å 1'Académie royale des sciences, faites par 1'ordre du College royale de medicine de Stockholm. Sthlm 1770. 20 s. – Ode öfver ... grefve Horns och friherre Lagerbielkes åter-intagande i rådet, den 27 Julii 1771. Sthlm u å. 4:o. (4) s. [Nya uppl] Norrköping 1771, Götheborg 1771. – Auctorens til Ode öfver ... grefve Horns och baron Lagerbjelkes åter-intagande i rådet, ändteliga svar, på ... critiquer, jämte dess egen förklaring. Sthlm [1771]. 4:o. (7) s. [Anon.] [Ny uppl] Norrköping 1771. – Commentarius de herniae, ita dietas congenitae ortu et sede, et de partium corporis foetus ... (VS, Nova acta, vol. 3, Upsaliae 1780, 4:o, s 225-247). – Afhandling om ben-sjukdomar. Efter erkände auctorers arbeten och anmärkningar samlad. Sthlm 1782. (16), 385, (28) s. – 18 bidrag i VAH 1758, 1760–61, 1765-69, 1771, 1775, 1777–78.

Översatt: [N Boileau-Despréaux,] Ofversättning, af Despreaux Boileaus V:te satire, i Oevresf!] divers. Angående adelskap. Sthlm 1770. 4:o. (8) s. [Anon.] – [Dens,] Satire öfver adelskap. Af Boileau. Sthlm 1772. 4:o. (8) s. [Anon.] - [Dens,] Satire öfver människan, i bref til en doctor i Sorbonne, af Boileau Despreaux. Ofvers, i lika många vers med originalet (Kongl. Götheborgska vetenskaps och vitterhets samhällets handlingar, Vitterhets afdelningen, st 2, Götheborg 1780, s 86–96). – J E Hebenstreit, Läkare-grunder til biträde för styresmän och domare, ifrån kunskapen om människans kropp o allm naturläran. Efter ... Anthropologia forensis. Sthlm 1783. 607 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: F Berg, Bidr till oftalmologiens äldre hist i Sverige (Lychnosbibl, 16, 1958); Bref o skrif-velser af o till Carl v Linné, 1:2 (1908), 1:4(1910), 1:5 (1911); A Grape, Ihreska handskriftssaml (1949); O Hjelt, Sv o finska medicinalverkets hist 1663–1812 (1891); O T Hult, Om R M o hans studieresa till Paris 1754-56 (SLSÅ 1928); W Kock, Sv kirurgi, historisk rapsodi (1978); F Lennmalm, KI:s uppkomst o utveckl (1910); E Lewenhaupt, R M som öfversättare o literär förf (Saml 1882); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 1–2 (1967); dens, Sv lärdomshist [3] (1978); Läkaren o naturforskaren, bd 9 (1788), s 362 f; A Murray, Åminnelse-tal öfver ...RM... hållet den 10 jan 1789 (1790); SLH 1 (1822); H Sandblad, Världens nordligaste läkare (Lychnos-bibl, 32, 1979); P Sourander, Glimtar ur hjärnforskn:s hist i Norden (Nord medicinhist årsb 1969); O Sylwan, Sv pressens hist (1896); P Tersmeden, Sätra brunns krönika 1700–1915 (1916).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Roland Martin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9137
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Roland Martin, urn:sbl:9137, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-18.