H Maria (Moa) Martinson

Född:1890-11-02 – Vårdnäs församling, Östergötlands län
Död:1964-08-05 – Södertälje församling (Sorunda församling, Stockholms län)

Författare, Kommunalpolitiker


Band 25 (1985-1987), sida 220

Meriter

2 Martinson, Helga Maria (Moa), f 2 nov 1890 i Vårdnäs, Ög, d 5 aug 1964 i Södertälje (kbf i Sorunda, Sth). Moder: pigan Christina Swartz. Tjänsteflicka o kallskänka i bl a Risinge, Ög, Norrköping o Sthlm, bosatt på torpet Johannesdal i Sorunda från 10, politiskt o fackligt verksam från slutet av 10-talet, bl a som led av kommunalfullm i Sorunda jan 2326, medarb (sign Helga, Helga Johansson; Moa från 27) i vänsterpress från tidigt 20-tal, deltog i en kurs på Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, Julita, Söd, våren 28. Förf. Samf De nios stora pris 44.

G 1) 23 april 1922 i Sorunda m grundläggaren Karl Johan Leonard Johansson, f 20 nov 1881 där, d 14 jan 1928 där, son till arbetskarlen Johan Peter J o Ulrika Christina Sundström; 2) 3 okt 1929(41) i Sorunda m förf Harry Edmund M (M 1).

Biografi

Moa M har givit självbiografiska skildringar i romaner som Mor gifter sig och Kyrkbröllop och även i kortare skisser, samlade till bl a volymen Jag möter en diktare. Berättelsen Fjäderbrevet, som först ingick i Armén vid horisonten, börjar med hennes oönskade födelse och sociala utgångsläge: M var vad som kallades "oäkting" och levde i proletariserade familjer. Hennes mor, som tjänade piga utanför födelsesocknen, fick ta sin tillflykt till det fattiga soldattorpet när hon skulle föda.

Just denna konflikt mellan soldatfamiljen och de fattigvårdsansvariga myndigheterna bildar även upptakt till M:s första roman Pigmamma, refuserad av ett arbetarförlag och endast tryckt som följetong i Brand 192829. Här möter för första gången släkttraditionen att M:s far var en gift man och högreståndsperson. Såväl följetongen Pigmamma som de självbiografiska texterna berättar sedan vidare om hur modern försörjde sig och dottern på nya pigplatser och som textilarbeterska i Norrköping. Tidvis bodde M i fosterhem, först hos morföräldrarna. Åtminstone från sin tidiga skolålder hade hon styvfar en diversearbetare som periodvis tog statartjänst på landsbygden utanför Norrköping. Av M är han beskriven som starkt alkoholiserad. Modern fick flera barn men alla dog. Emellanåt bodde även den av M älskade "farmodern" i familjen. Sammanhållningen mellan släktens kvinnor i olika åldrar skildras som oerhört stark och varm ja, som en förutsättning för att det gick att överleva i misären.

En jämförelse med kyrkliga och kamerala dokument avslöjar en del tveksamma dateringar, omkastningar och liknande i M:s böcker och uppsatser. Det är knappast förvånande, eftersom hon nästan uteslutande byggde på muntliga släkttraditioner och egna barndomsminnen. Som författare sökte hon givetvis också fylla ut luckor i händelsekedjorna med fantasins hjälp för att kunna ge sina läsare sammanhängande människoöden ur fattigsveriges djup. Men vad helhetsbilden beträffar bär den sanningens prägel och får punktvis starkt stöd av de vittnesmål som samtida källor ibland kan ge. Så framgår t ex moderns svåra situation vid och efter dotterns födelse direkt ur de korta kyrkboksnotiserna.

Sedan modern bildat familj kan man i skilda källor följa de upprepade flyttningarna mellan proletära miljöer: från fattigkvarter i Norrköping till statargods på östgötaslätten och vidare till andra arbetstillfällen och bostadsmiljöer. Det är fråga om en familj som ambulerar mellan industri- och jordproletariat. När det blir överskott på arbetskraft eller strejk i stan slås man ut och får söka sig till statartjänster på landet eller liknande. Denna arbetarkategori har kallats konjunkturstatare (Furuland 1962) och upplevelsen av så osäkra grundvillkor för den materiella existensen torde starkt ha medverkat till den form som M:s arbetarskildring kom att få. En rad av hennes friskt och humoristiskt berättade romaner är ett slags proletära pikareskböcker men med kvinnor som huvudpersoner och moraliska auktoriteter.

Som ännu ett exempel på M:s socialpsykologiska tillförlitlighet i självbiografiska skildringar av sitt yngre jag kan man peka på hur hennes politiskt-fackliga aktivitet och kurage är bestyrkt i de protokoll (192224) från Sorunda lokala samorganisation av Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) som råkat bli bevarade (AA). Protokollen vittnar även om själva startpunkten for autodidakten M:s märkliga bildningsgång; M var en tid vice sekreterare och där ges flera exempel på hennes bekymmer med språk och interpunktion.

Som arbetarhustru och mor till fem barn kom M sent fram till författarskapet: debuten i bokform dröjde till 1933 då hon var fyrtiotvå år. Till att hon överhuvud taget lyckades bli yrkesförfattare bidrog en rad dramatiska händelser på det personliga planet, flera djupt tragiska. Hennes två yngsta barn gick ner sig på isen och drunknade (1925). Några år senare tog maken sitt liv i ett anfall av depression. M:s vänner i den arbetarpress och de kvinnotidningar, där hon emellanåt hade medarbetat, hjälpte henne att rädda torpet Johannesdal där familjen bodde. Plats ordnades också i en kort kurs på Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.

M såg sig nu inte längre främst som arbetarhustru utan mer som författare och opinionsbildare. Vid ett besök i Gbg hade hon på en redaktion stött samman med en sjöman som levde i en luffartillvaro. Det var Harry Martinson (M 1). Brevväxling inleddes, och lungsjuk och utfattig hittade Harry strax efter hennes Fogelstadkurs fram till hennes torp, där han fick utlovad skrivarro. Ett år senare gifte de sig. Harry var fjorton år yngre men hade obestridligen hunnit längre som diktare än M. Ändå finns det anledning räkna med inte bara att M moderligt svarade för den materiella sidan av samlivet utan även att de ömsesidigt stimulerade varandras diktning, i varje fall fram till mitten av 30-talet. Hösten 1934 reste paret på författarkongress i Moskva, en för Harry negativ upplevelse som bidrog till att sammanhållningen övergick i söndring. Brytningen var total 1939.

Upptäckten av statarklassen "var kanske den största och mest överraskande händelsen år 1933" skrev Ivar Harrie i OoB:s litterära årsöversikt 1934. Han syftade främst på Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord (1933) och Jan Fridegårds En natt i juni (1933) men såg också samma folkgrupp skymta i bakgrunden till Kvinnor och äppelträd M:s samtidigt utgivna debutroman med bonde- och proletärmiljöer. Det var således kritiken som började tala om en statarskola. Någon "skola" i strikt mening existerade dock aldrig. Även om de tre författarna kände varann gick de fram längs olika vägar och hade var och en sin egenart. Likheterna som trots allt kan motivera att litteraturhistorien för samman de tre som företrädare för en ny proletär landsbygdsskildring låg i motiv, miljöer och klassmedvetande, ej i stil och tonläge. M hade för sin del publicerat berättelser om statare redan på 20-talet och återkom till statarlivet i åtskilliga partier av sina senare böcker. Men för henne var detta motiv ett inslag bland andra i den stora väv som hon arbetade med i sina romanserier. Socialhistoriskt sett skildrar hon både självägande allmoge och obesuttna arbetare under den mer än hundraåriga övergångsperioden från agrarsamhälle till industrisamhälle.

I M:s debutbok utgör det berömda inledningskapitlet om kvinnobadet i bykstugan ett primitivistiskt inslag ett bland många i samtidens litteratur. Men M:s motivbehandling var självständig: hennes kvinnomystik kan sägas växa fram ur livets och arbetets realiteter. Även om Kvinnor och äppelträd inte genomgående når upp till inledningens anslag så framstår den som en av de viktiga 30-talsromanerna. Tillsammans med M:s andra bok, Sallys söner, bildar debutromanen en svit som senare utgivits under titeln Boken om Sally. Redan här, i början av sitt egentliga författarskap, låter M kvinnomedvetande kämpa med klassmedvetande. Att Sally inte klarar denna konflikt leder till hennes undergång. Samma grundproblem möter i den starkt självbiografiska Mia-trilogin: Mor gifter sig, Kyrkbröllop och Kungens rosor. Den utgör M:s främsta skildring av sin barndom i rader av episoder, ofta groteska eller galghumoristiska. Det har blivit en sv parallell till Maxim Gorkijs självbiografi. Sin berättarkonst lärde M dock utom från proletärförfattarna Gorkij och Martin Andersen Nexø som hon särskilt beundrade först och sist från den muntliga berättartraditionen hos arbetare och bönder, främst den egna släktens kvinnor. En bok som Rågvakt, hennes kanske främsta historiska lantarbetarepos, knyter omedelbart an till denna folkliga tradition. Det gäller även den av M:s intresse för myt och saga starkt präglade Drottning Grågyllen med berättartonfall som kan erinra om Selma Lagerlöf.

Under krigsåren utgav M ett stort östgötaepos genom Vägen under stjärnorna och Brandliljor; även den alltför rapsodiska Livets fest anknöt i persongalleriet till dessa två romaner som hör till M:s bästa. Hon följer bonde- och torparsläkter på östgötaslätten och i kolmårdsskogarna från slutet av 1700-talet till första världskriget omväxlande med att hon ger interiörer från Norrköpings arbetarkvarter.

1943 inleddes genom Den osynlige älskaren ännu en romanserie, mer koncentrerad i tiden och med torparhustrun Betty i berättelsens centrum. Till denna svit kan en rad 50-talsböcker föras: Du är den enda, Klockorna vid Sidenvägen och Hemligheten. Det är av allt att döma erfarenheter från sitt första äktenskap som M här gestaltar i fiktionsform.

I den litterära essäistiken och kritiken har M hittills varit jämförelsevis sällan behandlad. Hon är snart den enda betydande författare i sin generation som inte fått någon doktorsavhandling eller större monografi; några avhandlingar är dock under arbete (1985). Först 197080-talets kvinnolitteraturforskning har börjat ägna M:s verk ett mer ingående studium (M Bergom-Larsson, E Witt-Brattström och E Adolfsson).

En väl avvägd och allsidig värdering av M:s omfattande författarskap är under dessa förhållanden ännu knappast möjlig att göra. Inte minst är det svårt att nå fram till en rättvis bedömning av hennes insatser för arbetardikten respektive kvinnolinjen i sv litteratur. Omdömena om hennes berättarkonst har också varit motstridiga. I recensioner och handböcker överbetonades länge de kompositionella bristerna. Man förbisåg anknytningen till den muntliga berättarkonstens traditionsbärare med alla deras förklarande inskott och utvikningar. Ä andra sidan är det knappast så att varje okonventionellt berättargrepp i M:s böcker kan ges en positiv förklaring. Rent tekniskt-formellt dröjde svårigheter kvar för henne vad gällde att överföra det flödande muntliga berättandet till bokens form. Svårigheterna kunde dock i allmänhet besegras tack vare hennes starka och genuina talang.

Främst är det kvinnogestalter man minns från M:s böcker väverskor i textilfabriker, arbetarhustrur, statarmödrar, bondkvinnor som hemmens och familjernas, som själva släktets och livets uppehållare även under de svåraste omständigheter.

Författare

Lars Furuland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

M:s arkiv (bl a brev, ms, klipp, förlagskontrakt o fotografier) i AA. Brev från M i AA (till Arbetaren, Clarté, Folket i Bild o Tiden samt till bl a C J Björklund o A Myrdal), KB (bla till M 1), LUB (bl a till A Lyttkens) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pigmamma. Roman ur arbetarkvinnornas värld. Sthlm 1928[-29]. 186 s. [Pseud: Helga; följetong, ur Brand 1928:3-1929:3.] -Kvinnor och äppelträd. Roman. Sthlm 1933. 282 s. 2. uppl 1935. [Nya utg:] 1949. 230 s. [Tidens bokklubb 1949-50, 4.] 1954. 238 s. [FIB:s folkböcker, 122.] [Sthlm, tr] Malmö 1975. 233 s. 2. uppl s å. [Sthlm, tr] Kungsbacka 1977. 250 s. (En bok för alla från Litteraturfrämjandet.) Overs: Zurich [1937], 310 s; Khvn 1947, 364 s, [Khvn] 1981, 329 s; Oslo 1976, 233 s, 1982 (Beker for alle). Sallys söner. Roman. Sthlm 1934. 217 s. [Nya utg:] 1943. 237 s. [FIB:s folkböcker, 24.] [Sthlm, tr] Malmö 1975. 180 s. 2. uppl s å. Övers: Oslo 1978, 195 s. ["Hur hette dina hjältar, säg?..." (svar på enkät)] (BLM 1934, n:r 6, s 56 f). Rågvakt. Berättelse. Sthlm 1935. 235 s. [Nya utg:] 1945. 302 s. [Tidens bokklubb 1945-46, 6.] 2. uppl 1947. 254 s. [Ej i serien.] [Ny uppl] 1949. [Tidens bokklubb.] 1956. 229 s. [Sthlm, tr] Malmö 1974. 219 s. 2. uppl 1975. Övers: Khvn 1948, 171 s. [Khvn] 1980, 156 s. Mor gifter sig. Skildring. Sthlm 1936. 486 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] ... sig. Roman. 1942. 336 s. [Tidens bokklubb, 6.] 3. uppl 1946. [Ej i serien.] 1950. 431 s. (Självbiografiskt 1.) 1956. 463 s. [FIB:s folkböcker, 140.] 1968. 254 s. [Favoriter från gård & bygd, 13.] 2. uppl [Sthlm, tr] Falun 1973. [Ej i serien.] [Sthlm, tr] Budapest 1973. 284 s. 3.-4. uppl [tr] Borås 1975, 1976. 5.-6. uppl [tr] Avesta 1979, 1980. 283 s. Sthlm 1977. 303 s. [Bokklubben Svalan.] [Sthlm, tr] Falun 1978. 254 s. Höganäs (tr i Finland) 1978. 263 s. 1. pocketuppl Sthlm 1979. 356 s. 2. uppl 1980. Övers: Khvn 1944, 410 s, 2. Oplag 1944, 3. Oplag 1949, 327 s, 3. udg [Khvn] 1966, 290 s, 1979, 256 s; Oslo 1947, 343 s; Amsterdam 1948, 280 s; Moskva 1957, 333 s; Berlin 1957, 407 s, 2. Aufl 1958, 5. Aufl 1962, Wien (tr Leipzig) 1962, 407 s; Vilnius 1959, 383 s; Sofija 1960, 296 s; Bratislava 1960, 322 s (Svetovå proza); Praha 1961, 317 s (Klub Etenåfu); Hfors 1978, 326 s. [Bearbetn:] Berättelser ur ... Mor gifter sig, återgivna av Molly Johnson. 14. [Sthlm, tr] Borås 1979. 153, 116, 178, 173 s. - Drottning Grågyllen. Sthlm 1937. 311 s. 2. uppl 1947. [Nya utg:] 1941. 313 s. (Tidens bokklubb, vol. 4.) 1945. 240 s. [FIB:s folkböcker, 43.] 1964. 311 s. [Silverböckerna.] [Sthlm, tr i] Ungern 1973. 261 s. 2. uppl 1974. [Ny uppl, tr] Södertälje 1978. 4. uppl, [tr i] Storbritannien 1983. Övers: Dusseldorf 1942, 323 s; Khvn 1944, 271 s, 1955, 262 s (Fremads folkebibliotek), [Khvn] 1980, 205 s; Oslo 1959, 261 s. -Motsols. [Dikter.] Sthlm 1937. 89 s. [Nya utg:] 1954. 62 s. [Utvidgad o med vissa dateringar av de äldre dikterna.] (Tidens bokklubb.) [Sthlm, tr] Malmö 1976. 73 s. - Kyrkbröllop. Skildring. Sthlm 1938. 321 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1944. 320 s. [Tidens bokklubb, 1944-45, 2.] 3. uppl 1946. 319 s. 1949. 239 s. [FIB:s folkböcker, 77.] [Ny tr] 1950. 1950. 319 s. (Självbiografiskt 2.) Sthlm (tr Jakobstad) 1955. 240 s. [FIB:s folkböcker, 77.] Sthlm (tr Uddevalla) 1972. 321 s. [Rubin-serien.] Sthlm (tr i Ungern) 1974. 258 s. 2. uppl (tr Borås) 1976. 1978. 250 s. [Bokklubben Svalan.] 1. pocketuppl Sthlm 1979. 258 s. Sthlm (tr i Ungern) 1983. (MånPocket.) Övers: Khvn 1945, 267 s. 2. oplag 1955, 197 s. 3. oplag [Khvn] 1968, 204 s, 1979, 177 s; Berlin 1959, 275 s; Vilnius 1962, 258 s; Hfors 1981, 243 s. - Kungens rosor. Roman. Sthlm 1939. 335 s. [Ny uppl] 1944. [Tidens bokklubb, 1943-44, 5.] 3. uppl 1944. [Nya utg:] 1946 [omsl tr 1947]. 255 s. ([FIB:s folkböcker,] 51.) 1950. 334 s. (Självbiografiskt 3.) 1954. 236 s. (FIB:s folkböcker, 51.) 1974. 283 s. 2.-3. uppl [Sthlm, tr] Borås 1975, 1979. Höganäs (tr i Tyskland) 1974. 232 s. [Bra böcker.] [Ny uppl Höganäs, tr] England 1981. Sthlm 1977. 334 s. 1979. 239 s. 1. pocketuppl 1979. 283 s. Sthlm (tr i Ungern) 1981. (MånPocket.) Övers: Hfors 1943, 284 s; Khvn 1945, 315 s, 2. udg 1964, 230 s, [Khvn] 1979, 210 s; Oslo 1949, 262 s; Berlin 1959, 311 s. Klart svar (I dag Spanien Dikter och prosa ... Utg av Svenska hjälpkommit-tén för Spanien. Red: G Branting, J Edfelt, H P Matthis, Sthlm 1939, s 54). Vägen under stjärnorna. Roman. Sthlm 1940. 485 s. 2. uppl s å. 2. tr s å. 3.-5. uppl 1940, 1941, 1947. [Nya utg:] 1951. 462 s. (Tidens bokklubb [omsl: Extrabok, 1].) [Nya uppl] 1954, 1957 [Tidens bokklubb]. [Sthlm, tr] Malmö 1976. 286 s. Övers: Amsterdam [1941], 328 s; Khvn 1942, X, 414 s, 1961, 347 s, [Khvn] 1980, 307 s; Dusseldorf 1949, 528 s; Oslo 1950, 398 s. — Der kleine Ochsentreiber (Zwölf schwedische Erzähler von heute. Ausgewählt und eingeleitet von O Holmberg, Sthlm (tr Nijmegen) 1940, s 188-203; [ny uppl] Sthlm 1942). - Brandliljor. Roman. Sthlm 1941. 620 s. 2.-3. uppl s å. [Nya utg:] 1953. 463 s. (Tidens bokklubb.) 1973. 306 s. 4. uppl [Sthlm, tr i] Storbritannien 1983. Overs: Khvn 1943, 557 s, 2. opl 1962, 203, 231 s, [Khvn] 1980, 393 s; Hfors 1945, 539 s, 2. painos 1974, 402 s; Oslo 1952, 426 s. Armén vid horisonten. Sthlm 1942. 350 s. 2. uppl s å. [Ny utg] Sthlm (tr i Ungern) 1974. 269 s. Övers: Khvn 1949, 239 s. -" Oreserverade synpunkter på Edert författarskap —" (Horisont, litterär kalender, 1942, Sthlm, Våren, s 1428). Den osynlige älskaren. Introduktion till kärleksroman. Sthlm 1943. 374 s. 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1944. [Nya utg:] 1948. 374 s. [Tidens bokklubb, 1947-48, 2.] [Sthlm, tr] Malmö 1975. 214 s. Övers: Khvn 1946, 298 s, 2. udg 1963, 245 s, [Khvn] 1980, 222 s; Berlin 1960. Hur jag blev författare (Mitt möte med boken. Tjugo sv författare berätta ... Red av I Öhman, Sthlm 1943, s 121-128). - Bakom svenskvallen. Sthlm 1944. 294 s. [Ny utg Sthlm, tr] Malmö 1976. 199 s. — Som det var! (Mot ljuset, nordisk prosa, dikt och konst. Tillägnade Martin Andersén Nexa, Sthlm 1944, s 101-106). - Boken om Sally, Kvinnor och äppelträd, Sallys söner. Sthlm 1945. 408 s. Vad jag vill med mina böcker (Avsikter. Arton författare om sina verk. E Asklund, H Beijer, H Botwid Sthlm 1945, s 149-156). - [Dikt] (Vännernas bok, ... bidrag, som en rad konstnärer ... glatt författaren Ragnar Holmström med ..., Malmö 1945, 4:o, s 313). — [Viktiga prosaverk. En rundfråga till sv författare (enkätsvar)] (SLT, årg 8, 1945, Lund, s 7). — Kärlek mellan krigen. Noveller och skisser. Sthlm 1947. 304 s. 2. uppl s å. 3. uppl 1948. [Ny utg] 1976. 174 s. - Mor gifter sig (Barndomshemmet, kända män o kvinnor berätta ... Under red av S Söderberg, Sthlm 1947, s 103-121). — Författarens jul [enkätsvar] (Frihet, organ för Sverges socialdemokratiska ungdomsförb, årg 31, 1947, Sthlm, 4:o, nr 25-26, s 23; omtr i Östgötabygd, 1948, Norrköping, fol, [julnr,] s 9 i). -Backen, boken och domkyrkan (Fem berättare 1948. Noveller av M Martinson, L Ahlin, H Botwid Sthlm 1948, s 7-22). - Livets fest. Roman. Sthlm 1949. 432 s. 2.-3. uppl s å. [Nya utg:] 1952. 447 s. [FIB:s folkböcker, 100.] 1973. 275 s. 2. uppl s å. 3. uppl [Sthlm, tr i] Storbritannien 1983. Övers: Khvn 1950, 307 s; [Oslo] 1973, 312 s, [ny tr] så. — Trälen och vägen (Berömda berättare, 2. Den bästa novellen. Red av I Öhman, Sthlm 1949, s 35-47). - Jag möter en diktare. Sthlm 1950. 340 s. (Självbiografiskt 4.) 2.-3. uppl s å. 4. uppl 1951. [Nya utg:] 1955. 259 s. [Arbetarkulturs A-bokserie.] 1961. 249 s. [Sthlm, tr] Malmö 1976. 233 s. - Minnen (Folket i bild, årg 17, 1950, Sthlm, 4:o, nr 37, s 13, 26 0. - Udda kamrater i Klara (ibid, 18, 1951, nr 50, s 18 f, 62 f). Du är den enda. Roman. Sthlm 1952. 354 s. 2. uppl s å. [Nya utg:] 1954. 251 s. (Tidens bokklubb [Månadens bok sept 1954].) [Sthlm, tr] Malmö 1975. 246 s. Övers: Khvn 1953, 228 s, 2. udg 1964, 220 s, [Khvn] 1980, 204 s. - Min syn på bokhandeln (Bmf. Organ för Svenska bokhandelsmedhjäl- pareföreningen, årg 35, 1953, Sthlm, nr 4—5, s 8 f). — Min debut (All världens berättare, årg 10, 1954, Sthlm, s 106871). Sagan jag minns (Hörde ni, årg 7, 1954, Sthlm, s 949-952). - Kvinnorna på Kummelsjö. Roman. Sthlm 1955. 322 s. [Nya utg:] 1958. 320 s. (Tidens bokklubb.) Sthlm (tr i Ungern) 1974. 254 s. — När jag debuterade (Folket i bild, 22, 1955, nr 3, s 21). - En industristad, 1. Några minnen och ett återseende (STFÅ 1956, s 145150). Klockor vid sidenvägen. Roman. Sthlm 1957. 203 s. [Nya utg:] 1960. 203 s. [Tidens bokklubb, 117.] [Sthlm, tr] Malmö 1975. 195 s. -Att vara ateist (BLM 1957, s 524 f). [Dikt av anonym rysk poet med kommentar] (En dikt dröjer kvar. Ett poesiurval ... red av L Forssell, Sthlm 1957, s 118 f). - Debut (Juliblomster. En antologi tillägnad Einar Ebe Sthlm 1957, s 90-98). Hemligheten. Sthlm 1959. 251 s. [Ny utg Sthlm, tr] Malmö 1976. 207 s. En predikan under afton-gudstjänst i S:t Olai kyrka, Norrköping den 8 februari 1959 (Vintergatan, Sveriges författareför-enings kalender, 1959, Sthlm, s 3943). Moa i brev och bilder. Ett urval av G Boman. [Sthlm, tr] Borås 1978. 223 s. [Brevväxl o smärre bidr.] [Brev till C Björkman 1949 o 1956] (Herrar Wahlström & Widstrand, brev till förlaget 1884-1984 sammanställda o kommenterade av A Gedin, Sthlm 1984, s 294-296, 342 Q. - Bidrag, varav några med självbiogr innehåll redovisade ovan, i bl a: Arbetaren, Arbetarc-kuriren o Vi kvinnor under 1920-talet; Brand 1925-31 o 1934-35 (under pseud Helga eller namnen Moa Johansson/Martinson o Helga Martinson), med Brands jul 1927, Vårbrodd, Brands vår- o majnr, 192728, o Svarta faran, socialistisk tidn mot kristendomsvidskepelsen ..., 1930; även Tidevarvet o ev Templar--kuriren under 1920- 1930-talen; Fönstret 193134; Mänsklighet 1934; BLM 1933-34, 1936, 1940, 1956-57; Folkbladet 193435; Nordeuropa 1938; Folket i bild, 1940-1960-talen; Första Maj 1943-44, 1946, 1954; Vintergatan 1943, 1954, 1959; Julfacklan 1952; Hörde Ni 1952, 1954; Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap 1954; Clarté 1958; vanl Sthlm; prosabidrag även i t ex S-T 11/11 1934, AftontidningenJ8/10 1944 samt, delvis i omtryck, i ett flertal tidningar på senare år intill 1960.

 

Källor och litteratur

Källor o litt: E Adolfsson, Drömmen om badstranden. Kvinnobilder i trettitalslitt (Kvinnor o skapande. En antologi om litt o konst tillägn Karin Westman Berg, 1983); B Backberger, Samhällsklass o kvinnoliv en studie i Agnes v Krusenstjernas o M:s författarskap (Kvinnornas litteraturhist, 1981); M Bergom-Larsson, M arbetet o kärleken (dens, Kvinnomedvetande, 1976); CJ Björklund, M, kvinna med taggar (dens, Orädda riddare av pennan, 1960); B Dahlqvist, Den gamla goda tiden. M, Kvinnor o äppelträd (Inte bara kampsång, 1979); L Furuland, Statarna i litt:en. En studie i sv dikt o samhällsdebatt, [1,] Från Oxenstierna o Almqvist till de första arbetardiktarna (1962); dens, Statare. Statarklassens hist i ord o bild till 30-årsminnet av sista statarlasset (1975); K Gerhard, Moa (All världens berättare, 1954, nr 12); I Harrie, Sv romaner o noveller (OoB 1934, s 601 ff); I Holm, Harry Martinson. Myter, målningar, motiv (1960); K Jaensson, Nio moderna sv prosaförf (1941); E Hj Linder, M (dens, Ny ill sv littihist, 5:2, 1966, o där aa:en); A Löfstedt, M (dens, Figurer mot mörk botten, 1943); Moa i brev o bilder, ed G Boman (1978); A Runnquist, M (dens, Arbetar-skildrare. Från Hedenvind till Fridell, 1952); dens, Debuter i skymundan. Jan Fridegård o M (BLM 1953, s 197-203); B Selman, M - kvinnoförtryckets skildrare (Våra förf. Sexton radikala berättare ur sv folklig tradition, 1974); M Stiernstedt, Om M (1946); V Svanberg, Moas rikedom (dens, Till nutidens lov, 1956); S Wernström, M (Förf:s litt:hist, 3, 1978); E Witt-Brattström, "Lita på en karl, man skulle ha stryk!" (Vardagsslit o drömmars språk. Sv proletärförfattarinnor från Maria Sandel till Mary Andersson, ed E Adolfsson mfl, 1981); dens, "Livets egen runsten". M o realismens döda vinkel (Tidskr för litt:vetenskap 1983, nr 4).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Maria (Moa) Martinson, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2014-11-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Maria (Moa) Martinson, urn:sbl:9141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Furuland), hämtad 2014-11-27.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se