Meriter

Mellander, Mats Olof Sigvard, f 3 juli 1911 i Malmö, S:t Joh, d 24 maj 1984 i Gbg (kbf i Domk, Uppsala). Föräldrar: postmästaren Arvid Gottfrid M o Augusta Mathilda Johnsson. Studentex vid Malmö hal 24 maj 30, inskr vid LU 1 sept 30, vid UU 3 febr 32, innehade ett flertal amanuensförordnanden vid med kemiska instit 1 sept 32–31 dec 36, MK 28 maj 34, tf laborator i med o fysiol kemi 1 aug 40–31 maj 42, ML 7 april 41, allt vid UU, innehade olika läkar- o amanuensförordnanden vid Akad sjukhusets barnklinik 1 jan 43–31 okt 45, amanuens o underläk där 1 nov 45–30 juni 50, disp vid UU 27 maj 47, MD 31 maj 47, doc i pediatrik 4 juli 47, bitr lär i samma ämne 1 juli 48, allt vid UU, bitr överläk vid Akad sjukhusets barnklinik 1 april 49, tf prof i med kemi vid Med högsk i Gbg (från 1 juli 54 GU) 1 juli 50, prof i samma ämne 26 jan 51–77, prefekt vid med kemiska instit där 51–57, innehade flera internationella uppdrag, t ex vid genomförande av ett sv bilateralt biståndsprojekt i Etiopien 61–66 o som Regional adviser on nutrition vid WHO:s kontor i Alexandria 16 okt 67–15 april 69. – LVVS 54.

G 16 okt 1937 i Uppsala, Domk, m Ester Centerwall, f 10 maj 1912 där, ibid, d 16 dec 1976 i Gbg, Annedal, dtr till TD Otto C (bd 8) o Anna Katarina (Karin) Matilda Kastman.

Biografi

Olof M lärde sig medicinsk kemi hos G Blix, som inriktat sig på näringsforskningens biokemiska sida. M undersökte mjölkens kemiska sammansättning och kom in på frågan varför kvinnomjölk är nyttigare för spädbarn än komjölk. Äggvitan, huvudsakligen kasein, är i båda till synes kemiskt lika. M kunde dock påvisa vissa skillnader, vilka förklarade att spädbarn bättre utnyttjar kvinnomjölk. M bildade skola genom sina forskningar kring kaseinets nedbrytning till enklare ämnen, huvudsakligen peptider, dessas resorption från tarmen och hur kroppen använder dem för att bygga upp kroppsegna äggviteämnen.

M tjänstgjorde även på Akademiska sjukhusets pediatriska klinik hos C Gyllenswärd (bd 17, s 633) och blev efter sin disputation inom ämnet medicinsk kemi docent i pediatrik. På 1950-talet deltog han i ledningen av en fältstudie i Norrbotten. Man följde under fyra år den kroppsliga utvecklingen hos 400 spädbarn och jämförde de tidigt med de sent avvanda. Man fann inga större skillnader bland dessa välnärda och väl kontrollerade barn.

I utvecklingsländerna är oftast näringsfrågan prekär, och M engagerade sig för dessa problem. Från början av 1960-talet delade han sin tid mellan internationella uppdrag och sin institution i Gbg. Han var konsult och expert i samband med olika WHO-insatser i Mellanöstern och Sydkorea samt deltog ivrigt i SIDA:s nutritionsprojekt i Etiopien, där han var med och byggde upp Etiopiska näringsinstitutet och barnsjukhuset i Addis Abeba. Han var även rådgivare i Jugoslavien, Mexico och Kina. M ville att råd och hjälp främst skulle inriktas på barn i åldern mellan avvänjningen och skolgången: barnet växer kraftigt, och hjärnan och dess funktioner utvecklas än mer. För detta behövs äggvita, men ofta råder äggvitebrist. M letade fram landets proteinkällor, föreslog hur dessa kunde beredas för barn och uppmanade mödrarna att bruka dem.

M insåg snart att u-hjälp inte bara var pengar, sjukvård och matsändningar. För att lyckas krävs förståelse för människors religion, sedvänjor och sociala relationer. Hälso-och sjukvård måste ses ur vidast möjliga perspektiv. Vid GU finns Centrum för tvärvetenskapliga studier av människans villkor, och M var en av centrums mest aktiva medlemmar. Tillsammans med religionshistorikern C-M Edsman och näringsforskaren L Hambraeus (bd 18, s 84) ordnade M 1981 i Uppsala ett seminarium med temat Kultur, religion och nutrition. Resultaten från detta framlades i tryck och kom att användas som lärobok för biståndsarbetare.

M var en konkret och vederhäftig man, som ville att hans forskning skulle komma till praktisk nytta. Han var nyfiken på mycket i livet och fylld av idéer att pröva. Han ansågs kärv, kort och saklig men hade ändå svårt att framföra hårdhänt kritik. För dem som arbetade med u-landsfrågor var M en inspiratör och vägledare.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: On chemical and nutritional dif-ferences between casein from human and from cow's milk. [Rubr.] [Akad avh.] Upps 1947. S 107–198. [Ur Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 52. Arbetsåret 1946–1947.] – The significance of peptides in protein nutrition (Swedish institute for food preservation research (SIK) [Sv inst för konserveringsforskn], SIK-publikation 115. Symposium on nutritive aspects of preserved food, Proceedings, Swedish institute ... Göteborg Sweden October 1954, Gbg 1956, 4:o [stencil], bl 61–65). – Mjölkens näringsfysiologi (Mjölken. Kemi – biologi – teknik [... under red av K. E. Thomé], Sthlm 1957, s 140-172; tills med L. Svennerholm o B. Johansson). – Breast feeding and artificial feeding. A clinical, serological, and biochemical study in 402 infants, with a survey of the literature. The Norrbotten study. Upps 1959. 108 s. (Tills med B Vahlquist, T Mellbin mfl; [omsl:] Acta paediatrica, vol. 48 ..., Suppl. 116.) – Phos-phopeptides: Chemical properties and their possible role in the intestinal absorption of metals (The transfer of calcium and strontium across biological membranes. Proceedings of a conférence held at Cornell University, Ithaca, New York, May 13–16, 1962, New York & London 1963, s 265-276). – Protein requirements. Report of a joint FAO/ WHO expert group [Geneva, 8-17 Oct 1963]. Rome [tr Geneve] 1965. 71 s. (Tills med G. Ar-royave, C. Gopalan, J. D. L. Hansen; FAO, Nutrition meetings report series, No. 37, även WHO, Technical report series, No. 301.) – The distribution of amino acids between plasma and red cells in protein malnutrition (Calorie deficiencies and protein deficiencies. Proceedings of a colloquium held in Cambridge April 1967, London 1968, s 135-144; tills med K. B. Björnesjö o O. R. Jagenburg). – Inledning (Kinahäften, Svensk-kinesiska vänskaps förbundets skriftserie, 4. Hälsovården i Kina [omsl], Upps 1972, s 7–12). – Enzyme resistance and metal binding of phosphorylated peptides (International encyclopaedia of food and nutrition, vol 11. Protein and amino acid functions, vol ed E. J. Bigwood, Oxford ... 1972, s 569-579; tills med G. Fölsch). – Health services and medical education in China: a brief report [+ Discussion] (Ciba foun-dation symposium 23 (N S). Human rights in health [Symposium London 4–6 juli 1973], Amsterdam ... 1974, s 153–166). - Bottlenecks in implementation: some aspects of the Scandinavian experience (ibid, s 245–272; tills med Wenche B. Eide o Mogens Jul). – [Diskussionsinlägg] (ibid, 50. Peptide transport and hydrolysis [Symposium London 9–11 nov 1976], Amsterdam 1977, s 74- f, 105, 173, 284, 294 f, 328, 358). – Islam – näring – hälsa (Kultur, religion, nutrition ..., Upps 1983, s 181-184). - Bidrag i: Biochemische Zeitschrift, Bd 277, 1935, 300, 1938-39, Berlin; Acta physiologica, vol 4, 1942, Sthlm; Acta paediatrica, 32, 1944/45, 39, 1950, 44, 1955, 58, 1969, 61, 1972, o Suppl., [64,] 1947, 117–118, 1959, Upps; Naturc, vol. 155, 1945, 184, 1959, London; Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 52, 1947, 55, 1949/50, 57, 1951/52, 60, 1955, 64, 1959, Upps; Nordisk medicin, vol 33, 1947, 49, 1953, 53, 1955, 57, 1957, Sthlm; Svenska läkartidningen, årg 46, 1949, 47, 1950, 49, 1952, 58, 1961, Stnlm; Monatsschrift fur Kinderheilkur.de, Bd 97, 1949/50, Berlin; Skolkökslärarinnornas tidning, årg 35, 1950, Sthlm; Sunt förnuft, årg 53, 1953, Sthlm; Livsmedelsteknik, årg 2, 1954, Sthlm; Archiv fur Mikrobiologie, Bd 20, 1954, 26, 1957, 29, 1958, Berlin; Nutrition reviews, 13, 1955, New York; Voeding, maandblad ..., jaarg 16, 1955, 's-Gravenhage; Acta chemica Scandinavica, vol 9, 1955, 10, 1956, 11, 1957, 14, 1960, 17, 1963, 19, 1965, Khvn; GHT, 1955, 18 sept o 2 nov; Boletin médico del Hospital infantil de Mexico, 13, 1956, Mexico; The American journal of clinical nutrition, vol 5, 1957, New York; Annales paediatriae Fenniae, vol 3, 1957, Hfors, Meddelanden från personaltjänst-föreningen Saia, 1958, Sthlm; Näringsforskning, årg 3, 1959, 4, 1960, 6, 1962, 10, 1966, 11, 1967, 13, 1969, 16, 1972, 17, 1973, 20, 1976, o Suppl, [2,] 1969, Upps; Svensk kemisk tidskrift, årg 71, 1959, Sthlm; TVF, Teknisk-vetenskaplig forskning, utg av IVA, årg. 31, 1960, Sthlm; The journal of tropical pediatrics and environmental child health, vol 16, 1970, 19, 1973, 20, 1974, 27, 1981, London; Götheborgske spionen, organ for studenterna vid Göteborgs univ, årg. 27, 1962, Gbg; International dairy federation, Annual bulletin, [3,] 1962, Brussels, part 2; Ethiopian medical journal, vol 5, 1967, Addis Ababa; VVS, Årsbok, 1974, 1980, Gbg; The Lancet, 1974, London; Research in experimental medicine, vol. 174, 1979, Berlin; titlar se UUM 1937-1950, Upps 1953, s 387, o Göteborgs universitets bibliografi 1954-1955, 1955-1956, Gbg 1959, s 34 f; jfr Inbjudning till den akademiska högtidlighet vid Medicinska högskolan i Göteborg varvid ... installeras, Gbg 1952, s VII f.

Redigerat: Kultur, religion och nutrition. En seminarieserie arrangerad vid Institutionen för näringslära, Uppsala univ vt 1981. Upps 1983. 361 s. (Tills med C-M Edsman o L Hambraeus.) – I redaktionskomm för Näringsforskning, referat-tidskr i näringsforskningsfrågor, årg 1–17, 1957–1974, Upps.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 26 jan 1951, nr 3, RA.

Inbjudn till den akad högtidlighet vid Med högsk i Gbg varvid ... M ... installeras (1952); B Ljungqvist o U Svanberg, nekr över M (SvD 15 juni 1984); E Tengström o L Öberg, O M (Minnestal hållna i VVS på högtidsdagarna 1984 o 1985, 1985); UUM 1937–1950 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
M Olof S Mellander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9279
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
M Olof S Mellander, urn:sbl:9279, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-16.