Helmer Molander

Född:1892-06-26 – Ytterlännäs församling, Västernorrlands län
Död:1963-08-22 – Gudmundrå församling, Västernorrlands län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Landstingsdirektör


Band 25 (1985-1987), sida 627

Meriter

1 Molander, Helmer, f 26 juni 1892 i Ytterlännäs, Vnl, d 22 aug 1963 i Gudmundrå, Vnl. Föräldrar: snickaren Jonas M o Anna Sofia Äsén. Sågverksarbetare 05, maskinsnickare vid Lövudden, Härnösand, 12 — 26, v ordf i Säbrå kommunfullm 20—26, led av Västernorrlands läns landsting 21—41, av AK 22-41 (led av andra lagutsk 37-39 o 40—41, av andra särsk utsk 39 U), ombudsman i Ångermanlands socialdemokratiska partidistr 26—41, led av socialdemokratiska partistyr 28—41 o 44, led av sociala jordutredn dec 30—juni 36, landstingsdirektör 41.

G 1) 17 nov 1917 (-49) i Säbrå, Vnl, m Jenny Charlotta Ulander, f 20 okt 1888 i Stigsjö, Vnl, d 21 nov 1958 i Härnösand, dtr till Anna Johanna U; 2) 1 april 1950 i Gudmundrå, Vnl, m Astrid Ottilia Westerlund, f 13 april 1913 i Vännäs, Vb, d 2 aug 1977 i Högsjö, Vnl, dtr till flottningsförmannen Jonas August W o Tekla Charlotta Johansson.

Biografi

M växte upp i ett hem där man aktivt deltog i arbetarrörelsens uppbyggnad. Sin politiska karriär började han i Härnösands socialdemokratiska ungdomsklubb. Till skillnad från brodern (M 2) ägnade sig inte M särskilt åt det fackliga arbetet utan satsade på politiken. Vid partisprängningen 1917 följde han vänstern. Efter en kort tids kommunalpolitisk verksamhet vann M säte i riksdagen och landstinget som representant för det kommunistiska partiet. M deltog bla som partiets utsände i Kominterns världskongress 1924. Vid den följande partisprängningen anslöt han sig till "Höglundspartiet" och var en tid partiets ende representant i AK. Detta är anledningen till att denna period i riksdagen blev den där M lämnade flest spår efter sig. Bla arbetade han under sin tid som kommunistisk riksdagsman för att arbetslöshetsdirektiven skulle utformas så att inte arbetare vilka deltog i arbetskonflikt gick förlustiga samhällets hjälp. Alla, som var arbetslösa minst åtta dagar — oavsett av vilken orsak — borde vara berättigade till arbetslöshetsunderstöd, eller nödhjälpsarbete.

Partiets snara uppgång i SAP ledde till att M blev ombudsman i Ångermanlands socialdemokratiska partidistrikt och landstings-och riksdagsman. Som socialdemokratisk riksdagsman engagerade han sig inledningsvis ofta i demokratifrågor. Han yrkade på sänkt rösträttsålder och avskaffandet av FK, vilken han uppfattade som en föråldrad institution som premierade de besuttna gruppernas krassa intressepolitik.

M fick företräda de ådalska socialdemokratiska intressena efter händelserna 1931. Till skillnad från den ofta militanta och starkt polemiska ton han använt i riksdagen under 1920-talet uppträdde han i detta sammanhang utomordentligt måttfullt. Uppenbarligen ville han hindra att ådalshändelserna utvecklades till en okontrollerbar politisk strid.

Framförallt drev M i riksdagen sysselsättningsfrågorna. I fokus för hans insatser stod alltid förhållandena i Ådalen. Han förespråkade inrättandet av arbetaresmåbruk för skogs- och träarbetare i Norrlandslänen. M såg dessa småjordbruk — inrättade med statlig hjälp — som en social grundtrygghet för skogslänens arbetare, hårt drabbade som de var av säsongs- och konjunkturmässiga variationer i sysselsättningen. I den under 1930-talet ivrigt diskuterade frågan om tredje mans rätt i arbetskonflikter tog M aktiv del. Han slog vakt om den fackliga friheten även inom det kommunala området och motsatte sig en statlig reglering av arbetsmarknadsrelationerna.

1928 invaldes M i partistyrelsen. De politiska uppdragen avvecklades när han blev landstingsdirektör 1941.

Karriären tydde på att M var en administrativ och organisatorisk begåvning. Omvittnat är hans arbete i olika sammanhang för vissa sakfrågor som exempelvis sjukvårdens utbyggnad. Hans ideologiska profil framstår dock inte helt klar. A ena sidan visar partikongressprotokoll att M inte i någon nämnvärd utsträckning deltog i den idépolitiska debatten. Å andra sidan framställs M i minnesbilder och hyllningsartiklar som en kraftfull och medryckande politisk agitator. Storväxt och slagkraftigt humoristisk skall han som ungdomsklubbist, vänstersocialist, kommunist eller socialdemokrat ha dominerat många debatter i det röda Ådalen. Tiden som ombudsman i Ångermanlands partidistrikt innebar, mot den fond 1928 års sk kosackval och 1931 års skott i Ådalen erbjöd, både organisatoriskt och agitatoriskt en ofta bitter strid gentemot kommunister och i viss mån bondeförbundare.

Ett par antikommunistiska broschyrer författade av M i samband med riksdagsvalen 1928 och 1932 (Kommunisternas "skärpta" klasskamp och Stenkastningens eller förnuftets väg) ger en säkerligen god inblick i den dåtida politiska agitationen genom sin blandning av drastiska förenklingar och mer sofistikerade resonemang. Omvänt ger en broschyr från 1924 (Arbetarklassens försvarsfråga) en tidstypisk ögonblicksbild av ett kommunistiskt angrepp på socialdemokratin.

Två förhållanden kom att prägla M:s insatser som politiker. För det första uppgörelsen mellan vänster och höger inom arbetarrörelsen, för det andra arbetarrörelsens ökade engagemang i lokal- och rikspolitik efter rösträttsreformernas genomförande. I likhet med flera av sina generationskamrater övergick M från en revolutionär, militant hållning till en revisionistisk, samhällsforvaltande.

Författare

Tom Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Hr Molander ställer den kapitalistiska arbetslöshetspolitiken vid skampålen (K Kilbom m fl, Klasskampen i riksdagen ... tal i riksd 1922, Sthlm 1922, s 22-26). - Herr Molander gisslar motståndarna till hyreslagens pro-longation (R. Samuelsson m fl, Medborgarfrihet eller polisrättvisa och officersvälde ... Anföranden ... under 1922 års riksdag, Sthlm 1922, s 29-31).

— Arbetarerörelsens kamp mot militarismen ([V Herou mfl,] Arbetare klassens försvarsfråga. Vad innebär kommunisternas ståndpunkt: arbetare-och bondemilis? [Kommunistiska riksdagsgruppens försvarsmotion 1924], Sthlm 1924, s 13-26; föret). — En vidräkning med militarismen och reaktionen. Utg av Sverges kommunistiska parti. Sthlm 1925. 16 s. — Komministerns aftonpromenad. [Omsl.] Sthlm 1928. 16 s. [Anon.] - Kommunisternas "skärpta klasskamp". En disputation om fraser och verklighet. Sthlm 1928. 24 s. — Stenkastningens eller förnuftets väg? Sthlm 1932. 29 s.

— Ett stycke på vägen, 1933—1953. Utg av Västernorrlands läns sjukhuspersonals samorganisation av Svenska kommunalarbetareförb. Sollefteå 1954. 62 s. — Minnesskrift. Kramfors nedre socialdemokratiska arbetarekommun 50 år 1905 26/3 1955. Sollefteå 1955. 55 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Casparsson, LO under fem årtionden, 2 (1951); E F Josephson, SKP o Komintern 1921-1924 (1976); K Kilbom, I hemligt uppdrag (1954); S-O Lindeberg, Nödhjälp o samhällsneu-tralitet (1968); Sv folkrörelser, 1 (1936).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Helmer Molander, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Olsson), hämtad 2014-09-02.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9412
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Helmer Molander, urn:sbl:9412, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Olsson), hämtad 2014-09-02.

Rättelser och tillägg

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel.
Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se