Meriter

Montén, Lars, f 3 jan 1785 i Axberg, Ör, d 8 april 1872 i Sthlm, Maria. Föräldrar: bonden Olof Pehrsson o Cherstin Larsdtr. Bryggar-lärling i Sthlm 10–12, kontorsbetjänt o handelsbokhållare hos grosshandl C J Ekerman 12–22, burskap som grosshandl i Sthlm 10 dec 22, anlade såpfabrik i Gamla stan 23, led av Sällsk för nyttiga kunskapers spridande 34, av styr för Sällsk för inrättande av småbarnsskolor i huvudstaden 36, erhöll privilegium på snus- o tobakstillverkn 22 maj 37, drev stearinljustillverkning (43–59 tills med J Johansson) vid Klara tekn fabr 43–63 o i firma Lars M i Alvik från 64, led av styr för Sthlms borgarskola från 44, skattmästare i Sällsk för växelundervisn:s (från 66 folkundervisn:s) befrämjande 52–67. – Ogift.

Biografi

M flyttade hösten 1810 till Sthlm, där han anställdes som bryggerilärling eller bryggeribokhållare i Carl J Frisk Anderssons bryggeri, beläget mellan nuvarande Humlegårds-och Linnégatorna. Ett par år senare började M på grosshandlaren C J Ekermans kontor, där han stannade i tio år. I dec 1822 beviljades han burskap hos Handelskollegiet i Sthlm som grosshandlare i staden, och året därpå började han i mycket liten omfattning driva såptillverkning^[1]. Produktionen omfattade första året 25 fjärdingar såpa med ett tillverkningsvärde av 200 rdr. Efter tjugo år (1842) belade M med en tillverkning av 4 005 fjärdingar såpa till ett värde av 28 000 rdr den främsta platsen bland Sthlms såptillverkare. Efter ytterligare tjugo år (1863) nådde M:s fabrikation sin kulmen med 20 000 fjärdingar och ett tillverkningsvärde på 260 000 rdr. Tillsammans med Hylin & co blev firma Lars M landets största tillverkare av tvål och såpa. Sammantaget med Liljeholmens tekniska fabrik uppgick värdet av tillverkningen per år till 1860-talet till mellan 0,8 och 0,9 milj kr av 1, 3 å 1,4 för landet som helhet. 1875 svarade de två förstnämnda firmorna för något mer än hälften av såp- och tvåltillverkningen i riket (Hammarström). I början av 1860-talet hade M:s förmögenhet växt så att han till sina båda egendomar vid Wollmar Yxkullsgatan på Södermalm kunde lägga ytterligare fem fastigheter: Daedalus 3 och Iphigenia 4 i Gamla stan och Lappskon större 3 samt Vattumannen 2 och 4 på Södermalm, vilka i M:s bouppteckning upptogs till ett sammanlagt värde av 250 000 rdr.

Vid 1840-talets början hade M på egen hand börjat studera kemi, varvid han kom i kontakt med J J Berzelius, som undervisade honom i ämnet och även blev hans personlige vän. Ungefär vid samma tid gjorde M den självlärde stearinljusfabrikören Johan Johanssons bekantskap och började intressera sig för dennes tillverkning. 1844 vann Johansson burskap som ljusfabrikör och tillsammans med M ledde han ljustillverkningen i Klara tekniska fabrik. Möjligen hade M haft sitt finger med som finansiär. Lika framgångsrik som han var vad såptillverkningen beträffar, lika lyckosam var Klara tekniska fabrik när det gällde stearinljusfabrikationen. Vid 1850-talets mitt hade Johansson och M tagit en klar ledning framför konkurrenterna L J Hierta och J Michaelson vid Liljeholmens fabrik och kunde redovisa ett tillverkningsvärde på 126 000 rdr mot 26 000 rdr för de sistnämnda. 1847 hade det rentav varit fråga om försäljning av Liljeholmsfabriken, vars tekniske chef Michaelson i ett brev 15 okt s å skrev att M "genom sina många relationer i landsorten och sin vidlyftiga såphandel småningom tager loven av oss". Denna affär kom dock aldrig till stånd, då M vägrade betala vad ägarna till Liljeholmsfabriken ansåg vara skäligt.

Johansson avled i maj 1859, och M övertog omedelbart driften av fabriken vid Klara Bergsgränd 43. Tillverkningen kom dock inte att fortgå på denna plats länge till. I och med att riksdagen 1862–63 hade fattat beslut om en sammanbindningsbana genom Sthlm, hade ett förslag lagts om en centralstationsanläggning på tomten vid Klara sjö. Expropriationsdomar var att vänta, och Klara tekniska fabrik saknade i centrala staden all möjlighet till den expansion som krävdes med anledning av försäljningens kraftiga ökning under 1860-talets första år och fabrikens utökade maskinpark (två ångmaskiner, tre hydrauliska pressar och en filterapparat 1863). 1864 flyttades verksamheten till Alvik i Bromma, sedan Alviks gård (1/4 mantal frälsesäteri) inköpts av M.^[2] Här uppfördes en fabrik, vars tillverkning så gott som uteslutande koncentrerades på stearinljus. Detta är ett av de tidigaste exemplen på industriell utflyttning från centrala Sthlm.

M efterlämnade vid sin död en behållen förmögenhet på 812 234 rdr, varav Alviksanläggningen värderades till 349 944 rdr.

Enligt M:s testamente skulle 6 000 rdr överlämnas till Borgerskapets gubbhus i Sthlm och räntan av 2 000 rdr användas till pensioner åt förtjänta lärarinnor vid deras avgång från Sällskapet för inrättande av småbarnsskolor i huvudstaden. Efter M:s testamentariska önskemål övertogs fabriken av släktingar, och Firma Lars M såldes 1929 till Ab Kema (nuv Kema Nobel), varvid ljustillverkningen helt överfördes till Liljeholmens stearinfabriks ab, medan den ursprungliga såpfabrikationen koncentrerades till Alviksanläggningen.

Författare

Lars Wikström

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i GUB o UUB.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Hall- o manufakturrätten o Politi-, ämbets- o byggnadskoll: Fabriksberättelser 1823–65 (B III o B IV); Fastighetsägarreg 1625–1875; Grosshandelssoc:prot 1820-27 (A I a:3); Handels-koll:prot 1822 o 1844 (A 1:189 o 211), ansökn:diariet 1801–42 (C 111:5) o handl:ar till detta 1822 (E III a: 64); Justitiekoll: bouppteckmar 1859-IV-21, 1872-11-58, 1911-SÖ-568 o 1918-817; Överståt-h:ämb för uppbördsärenden: mantalslängder 1819–70 o taxeringslängder 1811–29; allt i SSA.

E Bolin, Alvik-Traneberg (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1950); dens, Dalfolk i Alvik (Brommaboken 1982); Bromma. En kulturhistorisk vägvisare (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1979), s 83 f o 98; Det började med bläck ..., Utg 1943 med anledn av Barnängens 75-åriga verksamhet (1943); N Forssell, Liljeholmens stearinfabrik 1839-1939 (1939); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686–1915 (1950); Lindahl, 2 (1898); Sveriges industri, dess stormän o befräm-jare, 1 (1897); G Walldén, Bromma som industrisamhälle (Bromma hembygdsförems årsskr 1950).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Montén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9468
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Montén, urn:sbl:9468, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-26.