Meriter

Lundberg, Dan Vincent, f 13 april 1816 i Stora Åby, Ög, d 11 aug 1891 i Sthlm, Jak o Joh. Föräldrar: jägmästaren Per Ludvig L o Anna Margareta Zetzell. Studier vid Linköpings lärov, inskr vid UU vt 34, med fil kand där 14 juni 36, underläk vid Allm garnisonssjukhuset 23 mars (tilltr 1 april)–30 sept 37, stipendiat i fältläkarkåren 21 sept 37, amanuens vid Akad sjukhuset (Nosocomium acad) i Uppsala 38-40, MK vid UU 3 dec 39, pensionär i fältläkarkåren 1 juni 40, ML vid UU 26 maj 41, disp pro gradu 5 juni 41, MD där 14 juni 41, kir mag i Sthlm 16 dec 41, avlade ämbetsprovet där 20 dec 41, sjukhusläk vid Allm garnisonssjukhuset 29 sept 42–3 okt 45, eo kir adjunkt vid KI 21 dec 46–5 nov 48, dessutom bitr överkirurg vid Serafimerlasarettet dec 46–april 49, läkare vid Sthlms läns cellfängelse 27 nov 47–20 sept 61, tf prof i kirurgi vid Kl kortare perioder från 25 nov 47, 17 jan 48 o 12 april 49, bitr läk vid styr över rikets fängelser o arbetsinrättningar 9 jan 49–15 okt 67, k livmedikus med tjänstgöring hos kronprins Karl 20 juli 55, tjänstg förste livmedikus hos konung Karl XV 5 aug 59, led av lantförsvarskomm vid behandl av ärenden rör arméns sjukvård juli 61–hösten 63.

G 13 april 1847 i Uppsala, Domk, m Lovisa Charlotta Haak, f 2 mars 1825 där, ibid, d 6 april 1899 i Sthlm, Jak ojoh, dtr till akademiräntmästaren JD Johan Henric H o Catharina Maria Tillman.

Biografi

Efter en uppväxttid och skolgång i Linköpings läroverk under mycket fattiga förhållanden och svårt plågad av tidens hårda pennalism, med informatorstjänster under mellanterminerna alltsedan fjortonårsåldern, lyckades Vincent L våren 1834 avlägga studentexamen i Uppsala. Tack vare gynnare och vänner kunde han dra sig fram och skaffade även extrainkomster bl a genom översättningar, artiklar i Läsning för folket och en del bokaffärer. Han studerade därefter vid Kl som framgångsrik elev till professorn i anatomi Anders Retzius men avböjde dock dennes förslag att – även med ekonomisk hjälp – stanna vid institutet. Efter sin första tjänstgöring vid Allmänna garnisonssjukhuset återvände han till Uppsala, där han fick tjänst som sk strandbergsk amanuens vid Nosocomium academicum hos den av honom beundrade professor Israel Hwasser (bd 19), i vars privata praktik han också deltog. Efter med kand-examen återvände han till Sthlm för vidare utbildning vid Serafimerlasarettet, där Magnus Huss (bd 19) var överläkare och Carl Johan Ekströmer (bd 13) överkirurg. Efter disputation på en avhandling Om blåsot promoverades L av Hwasser 1841.

Till en början ägnade sig L åt kirurgisk praktik i Sthlm och var särskilt intresserad av tenotomier och operation för skelning (strabism). Han anses ha infört den sistnämnda operationen i Sverige. L demonstrerade flitigt sina resultat i Sv läkaresällskapet. Under tjänstgöring vid Allmänna garnisonssjukhuset fann han en gynnare i överfältläkare Carl August Thelning, som han också biträdde vid arbetet på ett tjänstduglighetsreglemente för armén. Som ersättare för Thelning fick han 1844 som läkare åtfölja Oscar I och kronprins Karl på en resa till Västsverige. Efter Karls trontillträde åtföljde L som livmedikus denne på de täta resorna till Kristiania och dessutom på flera resor inom och utom landet. L var även med på kungens sista resa till Aachen 1872.

Då det gällde tjänster fick L kämpa med betydande svårigheter. Vid återkomsten från studieresor i Tyskland, Frankrike och Schweiz 1844–45 erfor han, att han inte skulle få en sökt befattning vid Sahlgrenska sjukhuset i Gbg. Framför allt av ekonomiska skäl ansåg han det omöjligt att anta universitetskanslerns (kronprinsens) anbud om professur i kirurgi. L uppger i sina minnesanteckningar, att han under sina förordnanden som eo kirurgie adjunkt och biträdande överkirurg resp tf professor vid KI haft att kämpa mot svåra intriger. Han avstod från att söka den professur, som blev ledig efter Ekströmer. L fick i stället tjänster vid styrelsen över rikets fängelser och arbetsinrättningar och hade därtill en mycket omfattande privat praktik. – På det militärmedicinska området gjorde L en viktig insats då han som ledamot av lant-försvarskommittén utarbetade ett omfattande och väl genomtänkt förslag till ordnande av arméns hälsovård.

L:s många utländska resor, oftast studieresor, bidrog verksamt till hans medicinska fortbildning. Han besökte t ex 1854 sjukhus i Berlin, Prag och Wien; 1857 gjorde han ett studiebesök vid von Graefes ögonklinik i Berlin. 1863–64 vistades han sju månader i Italien och två månader i Paris, där han dagligen besökte stadens sjukhus och kliniker. L fick under resorna också tillfälle att samla vackra tavlor och skulpturer till sitt gästfria hem (bl a i det av honom ägda huset Regeringsgatan 22). L var inte särskilt road av det dagliga hovlivet och synes ha haft ett lyckligt familjeliv, sommartid på Bellevue vid Brunnsviken, där han av Karl XV åt sig fått upplåtet ett stenhus med tillhörande trädgård, eller i Medevi, inte långt från hans barndomshem.

L har beskrivits som en ganska rastlös arbetsmänniska, upptagen av sin stora praktik men ändock med tid för sin familj och stora vänkrets. Hans skicklighet som läkare med kirurgisk specialitet, välvilja mot sina patienter – alltifrån hovet till fängelsernas klientel – "hans manliga och bestämda väsen och hans särskilt för damerna tilldragande personlighet" (Edholm) skapade förtroende. Kommen från mycket fattiga förhållanden men småningom genom sin verksamhet en förmögen man fann L glädje i att kunna hjälpa fram åtskilliga fattiga ynglingar. Tillsammans med sin maka gjorde han också donationer till bl a Sthlms sjukhem och Sv läkaresällskapet, där han blev hedersledamot 1886.

Under största delen av sitt liv hade L stark hälsa, men vid 66 års ålder fick han blödande magsår, som under ett flertal år periodvis svårt besvärade honom. Efter ett lätt slaganfall, vars direkta följder övervanns men som nedsatte hans krafter, avled han på Bellevue. Han jordfästes i Jakobs kyrka och fick sitt sista vilorum på Solna kyrkogård.

Författare

Wolfram Kock

Arkivuppgifter

L:s Mina minnen, omfattande tiden 1816–55 i familjens ägo. – Brev från L i RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sjuk-förslag från Kongl. allm. garnizons-sjukhuset för året 1843. [Rubr.] Sthlm 1844. 32 s. [Ur Hygiea s å.] – Protokoll, vid öppnande af framlidne Hans maj:t konung Carl XILs likkista, hållet i Carolinska grafchoret uti Riddar-holmskyrkan i Stockholm d 31 aug 1859 (VHAAH, d 25 = N F, d 5, 1867, Sthlm, s 313-323; tills med A. Retzius o Carl Santesson). – Berättelse om högstsalig Hennes maj:t drottning .., Lovisas sista sjukdom, enligt sammandrag ur de deröfver dagligen förda anteckningarne. [Rubr.] Sthlm 1871. 3 s. [Ur Hygiea s å.] (Tills med P. H. Malmsten o Edw. Edholm.) – Art i Läsning för folket; akad avh se Marklin, 2:1, Upsaliae 1856, s 172 o 58; bidrag i Hygiea 1842–44, 1847 o 1871 (jfr SLH, F 3, Sthlm 1886–1901, s 534) samt om hälsovården inom rikets fängelser, för år 1851 ffOm helsovården inom fängelserna och krono-arbets-corpsen, i: Styrelsens öfver fängelser och arbets-inrättningar i Riket underdåniga berättelse om fångvården för år 1848(–1854), Sthlm 1849–56 (1851–56 anon), forts: Bidrag till Sveriges officiela statistik, G. Fångvården, N F, 1. Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år 1859(–1861, 1863–1865), tr 1861–62, 1864–67.

Översatt: C. W. Hufeland, Enchiridion medicum eller handledning uti läkarekonstens utöfning, Sthlm 1837-39. XII. 983 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: F Berg, Oftalmologin i Sverige under 1800-talet (Lychnos-bibl, 21, 1965), särsk s 146 f; E Edholm, D V L död (Hygiea 1891, bd 2, s 368-373); dens, Från Carl XV:s dagar (1906), särsk s 59 ff; W Kock, "En av Sveriges skickligaste och lyckligaste läkare", Ur ... L:s opubl memoarer (Collegium curiosorum novum, Årsb 1979–80, 1981); F Lennmalm, Sv läkaresällskis hist 1808-1908 (1908); C Lindskog, Clas på Hörnet (1932), särsk s 326; SLH 2:1 (1873), 3:1 (1886) o 3:3 (1901).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
D Vincent Lundberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9771
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
D Vincent Lundberg, urn:sbl:9771, Svenskt biografiskt lexikon (art av Wolfram Kock), hämtad 2024-04-23.