Meriter

Lindblad, Jonas Otto, f 31 mars 1809 i Karlstorp, Jönk, d 26 jan 1864 i Norra Mellby, Krist. Föräldrar: komministern Carl Johan L o Helena Maria Chrysander. Inskr vid LU 5 okt 1829, ledare för Lunds studentsångfören ca 33–46, ex filol vid LU 20 dec 36, ex filos 4 juni 44, disp pro gradu 18 juni 44, FM 22 juni 44, allt vid LU, klockare i Norra Mellby o Tjörnarp från 1 maj 47. – LM A 57.

G 18 okt 1855 i Lund (enl vb för Norra Mellby) m pianolär Emma Mathilda Eugenia Andersson, f 15 nov 1834 där, d 7 juli 1910 i Norrköping, dtr till hökerihandl Thor A o Regina Fentzch.

Biografi

Otto L växte upp i ett mycket fattigt prästhem i Karlstorps sn nära Vetlanda. Fadern hade kort tid efter prästvigningen missiverats till Karlstorp som adjunkt till prosten J Chrysander. Prostens dotter Helena Maria hade, sedan hon ett par år tidigare blivit änka, återvänt till föräldrahemmet. Hon gifte nu om sig med faderns adjunkt. Av deras sex barn var L det näst äldsta. Han synes ha haft musikaliskt påbrå från båda föräldrarna, som skall ha varit goda sångare. Fadern spelade också violin o i hemmet fanns ett enkelt klavikord.

Redan i barndomen började L odla två intressen, som följde honom genom livet: musik o jakt. Skolundervisning, främst i latin, fick han tillsammans med syskonen hos morfadern. Vid tio års ålder sändes han till skolan i Växjö, där han o den yngre brodern Carl skrevs in i nedre apologistklassen för att efter ett par års utbildning kunna tjäna sitt levebröd. L nådde dock så goda studieresultat, att man beslöt låta honom gå den lärda vägen. Under tiden hade fadern fått en komministratur i Jäts sn, men hans ekonomiska resurser förblev dock så begränsade, att L från fjorton års ålder huvudsakligen måste försörja sig själv som informator vid sidan av de egna studierna.

Musikundervisningen vid trivialskolan o gymnasiet i Växjö fungerade vid denna tid så dåligt att biskop Tegnér offentligt krävde en förbättring i sitt skoltal 1826. L anklagade i sina memoarer den oduglige sångläraren för att ha förstört hans goda röst genom att forcera den under målbrottet. Lika oduglig var enligt L instrumentalläraren, som två gånger i veckan ledde den sk Discanten, en liten orkester mest bestående av pojkar, som skulle bli klockare o spelmän. Mest tycks L ha lärt sig genom sitt musicerande tillsammans med kamraterna J Meurling o A E Christiernin. De sjöng o spelade stycken, som de själva arrangerat trestämmigt. Gruppen utökades till en hel manskvartett genom Tegnérs blivande svärson K Rappe.

På hösten 1829 begav sig L till Lund. Vid sidan av sina studier inom den filosofiska fakulteten var han 1830–35 anställd som informator hos generalmajor M Clairfelt, därefter hos lagman A G Kiellander i Alnarp. Han sysselsatte sig också mycket med musik i olika former. Han, Meurling o Christiernin blev kända som "det musikaliska klöverbladet". Dessutom spelade L med både i Akademiska kapellet, som leddes av universitetskapellmästaren E Wenster, o i privata kammarmusikensembler. I jan 1830 blev han medlem i Musikaliska sällskapet i Malmö. Ett halvår senare tillkom hans första bevarade kompositionsförsök. I slutet av s å grundades Akademiska föreningen, som bl a skapade nya förutsättningar för studenternas musikliv, inom vilket L kom att spela en alltmer framträdande roll. Stora följdverkningar fick hans o hela "klöverbladets" anslutning, antagligen på hösten 1831, till zoologidocenten S Lovens lilla sånggrupp, som snart växte till en hel akademisk manskör.

Om året 1833 heter det i L:s levnadsminnen: "Studierna sköttes dåligt men musiken desto ivrigare." Att musiken så tagit överhanden berodde på att den kände violinisten o musikpedagogen M Lundholm 1832 bosatt sig i Lund, där han stannade till 1836. L:s nära kontakt med Lundholm – de delade bostad i tre år – innebar en mångsidig musikalisk påverkan, som måste ha stärkt om inte rentav väckt L:s beslut att helt ägna sig åt musiken. I ett tillbakablickande brev till sin bror, den senare kände nykterhetsmannen o kontraktsprosten Johan Michael L (1817–93) skrev L 1853, att han kommit att uppfatta som sin kallelse att vinnlägga sig om "bildning i musik". Ät detta sade sig L ha ägnat mer flit, tid o arbete än brodern kanske trodde. (Brodern förebrådde ännu i sitt gravkväde över L denne för att alltför länge ha ägnat sig åt studentlivets nöjen.)

Man bör komma ihåg, att möjligheterna till högre musikutbildning var mycket beskurna i Sverige vid denna tid. Det var inte ovanligt att musikbegåvningar sökte sig till universitetsstäderna for att studera humaniora o samtidigt utbilda sig i musik, vilket delvis fick ske genom självstudier. Man kunde, som L gjorde i sin resejournal 1841, hävda, att humanistisk bildning var en nödvändig förutsättning för verklig musikbildning. Om man sedan avslutade sin utbildning med en musikalisk studieresa till utlandet kunde man anses kompetent for ledande musikbefattningar. Ett exempel på detta är L:s något yngre samtida J A Josephson (bd 20) som blev director musices i Uppsala.

I L:s omgivning var reaktionerna på att han sträckte sina musikaliska ambitioner utöver amatörskapets råmärken delvis starkt negativa. Hans nationsinspektor, professor A O Lindfors, sökte förgäves avråda honom från violinspelet. Släkten oroades över att examen oupphörligt fördröjdes. När L i början av 1836 tog en tillfällig anställning som kapellmästare för ett tiotal operaföreställningar i bla Ystad, blev hans morbror, v häradshövdingen O Chrysander i Malmö, så förargad, att han drog in sitt periodiska understöd till den fattige L. S å avlade denne dock äntligen sin filologie kandidatexamen med bla Cum laude i estetik.

Det var hans avsikt att ta magistergraden 1838, men pga olika omständigheter, inte minst långvariga sjukdomsperioder, skedde detta inte förrän i juni 1844. I början av denna månad avlade han filosofie kandidatexamen med praktisk o teoretisk filosofi plus en rad naturvetenskapliga ämnen. Disputationen följde kort därpå. Professorn i estetik C A Hagberg hade fördelat sin översättning av ett par Tasso-dikter på sju disputander, däribland L.

När L avslutade sin akademiska bana var han redan en erkänd musiker — violinist men främst körledare o tonsättare. I den lovénska sångkretsen blev L snart den ledande kraften. En viss omorganisation, som bla medförde att kören började uppträda offentligt, synes ha genomförts 1833. I en skrivelse till Akademiska föreningen 1846 talar L om två konserter, som han, uppenbarligen just 1833, gav "med den då nybildade sångföreningen". 1838 antog kören, som först senare fixerade sitt namn till Lunds studentsångförening, en fastare organisation med av L skrivna stadgar, möjligen ett tecken på en viss frigörelse från Akademiska föreningen. Till skillnad från Uppsalas motsvarighet, Allmänna Sången, där alla sångintresserade studenter hade medlemsrätt o som därför brukade omfatta c:a 200 personer, behöll lundakören det slutna sångsällskapets karaktär med som mest c:a 60 medlemmar. Genom L utvecklades den till Nordens då främsta studentkör.

Sannolikt har Lundholm, som kom till Lund från Uppsala, förmedlat också sångliga erfarenheter därifrån. I sina hågkomster säger L, att Lundholm "förledde mig till åtskilliga musikaliska dumheter", bl a att skriva flerstämmiga sånger. L:s första manskörskomposition torde ha tillkommit 1836. Zoologiska jägarförbundets sång har L själv betecknat som sitt opus 1. Han blev medlem i förbundet i maj 1836, o på sommaren så sjöngs sången i samband med de skjuttävlingar i Kristianstad, i vilka L erövrade det av Karl XIV Johan skänkta priset. Efter en passus i denna sång fick L fö sitt smeknamn Kulan. Opus 2 i L:s verkförteckning var den välkända Vintern rasat ut bland våra fjällar, o sedan följde ytterligare en lång rad kompositioner, som gav en särskild profil åt körens repertoar.

1838 inleddes de vänskapliga studentkontakter mellan Lund o Khvn, som blev studentskandinavismens upptakt. I denna rörelse spelade L o hans kör en stor roll. 1839 gjorde lundensarna ett uppmärksammat framträdande i Khvn, vilket ledde till bildandet av den danska Studentersangforeningen. Sedan L:s sånger så börjat tryckas, spreds de snabbt i både Sverige o Danmark o runt hela Norden. L blev en av 1800-talets allra mest sjungna sv tonsättare.

1839 började L anordna offentliga soaréer, som inleddes med ett konsertprogram o avslutades med att han tillsammans med en liten ensemble av spelkunniga sångare spelade upp till dans. Framgången blev stor o skapade bl a ekonomiska möjligheter för utländska studier. Sommaren 1840 sammanställde han på egen hand en ännu bevarad harmonilära efter tyska förlagor. Året därpå utvidgade han sina harmonikunskaper genom en resa via Khvn till Hamburg, där han deltog i den tredje nordtyska musikfesten o därefter fick lektioner av festens ledare, kapellmästare Krebs. Studierna avbröts dock efter endast några veckor, o det planerade besöket i Berlin inhiberades. På hemvägen ådrog han sig ett reumatiskt lidande, som under ett o ett halvt år höll honom i sjuksängen. Denna sjukdom bidrog kraftigt till det ekonomiska betryck, som han sedan aldrig kunde befria sig från.

När det på våren 1845 blev känt, att L av ekonomiska skäl tänkte söka sig bort från Lund, inlämnades till universitetet en av så gott som hela studentkåren undertecknad petition med begäran om årligt arvode åt L, som ansågs oumbärlig för studentsångens fortlevnad. Till ansökan fogades en verkförteckning enligt vilken kören dittills hade sjungit 39 olika sånger av L. Dessutom hade 15 romanser, duetter o trios sjungits "av särskilda sällskaper i Köpenhamn eller Lund". Ytterligare hade L komponerat "åtskilliga inpromptu. Dansar m m". En del av kompositionerna hade tillkommit för akademiska högtidligheter, t ex Ur svenska hjertans djup en gång i samband med kung Oscars tronbestigning 1844. Både detta år o det följande utdelade konsistoriet gratifikationer till L för hans insatser i sådana sammanhang. Konsistoriet förde också studenternas petition vidare till kanslern med varmt tillstyrkande, eftersom "musik och sång äro väsentliga bildningsmedel", o sångföreningen utövat en "välgörande inverkan på ungdomens sedliga förhållande". Kansler beviljade på hösten det sökta anslaget, men det kunde av tekniska skäl endast ges för ett år i taget.

L, som under tiden blivit mycket hedrad vid det skandinaviska studentmötet i Khvn 1845, började dock samtidigt skaffa sig kompetens för en fast anställning, nämligen som klockare. I dec s å fick han dels ut ett intyg på sina berömliga kunskaper i växelundervisningsmetoden, dels avlade han klockarexamen med mycket goda vitsord. Slutligen skaffade han sig det i sammanhanget nödvändiga intyget på förmåga att slå åder o att vaccinera.

På våren 1846 gav L några konserter med kören till förmån för Akademiska föreningens planerade byggnad. För samma ändamål men mest i syfte att göra lundasången känd i Uppsverige gjorde han därefter en långvarig konsertturné med en kvartett ur kören. Mottagandet var överallt, även i stockholmspressen, synnerligen positivt. L hyllades både som en av Sveriges mest lovande tonsättare o som framstående sångpedagog o körledare. Vid återkomsten till Lund uppstod en bitter fejd rörande den ekonomiska redovisningen till Akademiska föreningen. L tog så illa vid sig av detta, att han lämnade anförarposten i studentsångföreningen. Några månader senare följde han en uppmaning från hovjunkaren G G Bergengren i Norra Mellby (strax söder om Hässleholm) att söka den ledigblivna klockartjänsten där, som ansågs ekonomiskt fördelaktig. Hans två mest meriterade medsökande var båda i likhet med företrädaren präster, o starka krafter stödde den ene av dem. L vann dock valet o tillträdde tjänsten 1 maj 1847. Han tvingades bl a genom åtskilliga lagsökningar till en mycket enkel livsföring. 1855 ansåg han sig dock ha återbetalt så pass mycket av sina väldiga studieskulder, att han kunde gifta sig. Hans hustru, den 25 år yngre pianolärarinnan Emma Andersson, var dotter till en av hans forna fordringsägare i Lund.

Som klockare hade L att leda sången i Norra Mellbys o Tjörnarps kyrkor, som båda saknade såväl orgel som uppvärmningsanordningar. Den kyrkokör, som han skapade som en av de tidigaste i landet, skall ha haft ett hundratal medlemmar. L utökade sin lön genom att ge musiklektioner o även genom att sälja o stämma pianon. Han jagade ofta o deltog också livligt i bygdens sällskapsliv. Till studentsångföreningen återvände han vid vissa tillfällen som vid invigningen av Akademiska föreningens nya hus 1851 o studenttågen till Kristiania (Oslo) s å o till Uppsala 1856. Ibland gav han soaréer i Lund o Malmö, sista gången 1859. Han fortsatte också att komponera om än inte så flitigt som förut. Förläggarna var ivriga att fa trycka hans verk, i synnerhet manskörs- o solosångerna. Trots uppmaning från operachefen G O Hyltén-Cavallius lyckades L aldrig förverkliga någon av sina planer på ett sångspel för scenen. Sannolikt har L själv upplevt detta som ett belägg bland flera på att han inte helt kunnat infria de förväntningar, som han väckt.

1862 drabbades L av en lungsjukdom, som 14 månader senare ändade hans liv. Under sjukdomen tecknade han ned sina levnadsminnen, men skildringen nådde endast fram till 1845. Hans liv blev inte det han i sin ungdom drömt. Om detta talade han i sin svanesång, Minnets tempel, som han strax före sin bortgång tonsatte som en romans följd av en manskörssång.

L:s verkförteckning upptar till helt övervägande del vokalmusik i olika former, även sällsynta sådana som duetter utan ackompanjemang o sånger för en röst o violin. Till en del av sångerna, bl a den välkända Ångbåtssång, Sätt maskinen igång, herr kapten!, har L själv skrivit texten. Vissa sånger, som endast brukats i den trängre kamratkretsen, kunde enligt L inte tryckas utan ändring av texten. Solosångerna till piano var på sin tid bekanta men har sedan helt fallit ur bruk. Det är i sina manskörssånger, varav de flesta tillkommit i intimt samband med hans grundläggande verksamhet inom Lunds studentsångförening, som L gett sitt värdefullaste bidrag till den sv musiken.

Författare

Folke Bohlin

Arkivuppgifter

I LUB finns allt känt arkivmaterial om L tillgängligt i orig eller kop. Brev till o från L, Hågkomsterna, kompositioner m m i KB. Brev, kompositioner o andra handkar även i MA, NordM, RA o Växjö SB.

Tryckta arbeten

Kompositioner i handskr (original eller kopior i LUB; vissa verk nämnda i källorna har ej påträffats resp säkert identifierats): Försök i tonkonsten [1830—34] (inneh bl a en- o tvåstämmiga sånger m piano, däribland Afskedet o Frithiofs frestelse (Tegnér), eller violin o stycken fviolin o piano; s 3 återgiven i faks i Möller 1935 o i Sv folket genom tiderna 8, 1939, s 342, s 6 i Eliaeson & Norlind 1946, s 189); La convalescence eller Trios för violin och sång arrangerade eller componerade af L [1838?] (däribland följ originalkomp: Dialog, "Sköna flicka" (Stagnelius), Hör luftens ande (Scott) o Dansen, "Rundtorn uti högtidssalen"). — Sånger: För en röst utan ackomp: Till en prest, "I Brönnesta socken" (L); Förtviflad kärlek, "Flicka, skall du aldrig lossa" (Sätherbcrg; ev urspr duett). — En röst o piano: Annas sång, "Min moder hörs mig fråga" (anon); Carins barndom (Wettcr-bergh); Det var ett par skälmar (folkvise-arr); Kung Eriks bibel, "Man släckt min lampa" (Wet-terbergh); Kyssen (äv m tit En fråga), "Säg mig hvad det är" (Skönbeck); Soldatsång, "I Sverge" (Wetterbergh); Stafven med Frihets kokard, "I cn berså vid Seinens strand" (Tollin); Sångens välde, "Hur underbart är sångens välde" (anon); Till Mathilda Kruse ... febr 1860, "Vill du gifta dig" (L?). — En röst, piano o violin: Posten, arr av tysk mel, "Posten kommer" (anon); Tre systrar, "Tre blommor växte" (Nyblaeus). — Två mansstämmor utan ackomp: Jagt-duette, "Kalla på Jenny" (anon, dclv trestämmig); Konung David och Satan, co-misk duetto, "När som David spelte" (anon); Till Henne (äv m tit Slafven), "Låt bli! låt bli!" (L); Till Ida, "Jag liten fogel hörde" (anon); Vid en målskjutning, "Räck mig pokalen" (anon); Våra flickor, "Hvad våra flickor äro fjära" (Sätherbcrg; denna o Till Henne utg i faks av Lunds student-sångfören 1974). — Två röster o piano: Frithiofs frestelse, "Våren kommer" (Tegnér). — Tre mansstämmor utan ackomp: Barcaroll, "Ro sakta med gondolen" (anon); Du hjertans lilla pulla (anon); En skål, "Törstig, törstig" (urspr text: "Piper piper"); Frid, "Hör du ej hur lifvet ständigt" (L; återgiven i faks hos Nerman, 1930, s 58 f); Föraktad invitation, "Kom låt oss dricka" (anon); arr av tysk melodi: "Kom flicka lyssna" (L); Min filosofi, "I leende dal" (Sätherberg); Mons Veneris, "I Veneris lund" (dens); Morgonen, "Vinden öfver blomstren far" (dens); Najaden, "Der springer en källa" (L); Pittoresk trio, "Fram genom salen" (Sätherberg); Skalljagten, "Halloh! I foglar små" (anon); Skarpskyttesång, "Du jägare pressa din kula" (anon); Solen och hafvet, "Trött af dagens långa färd" (Lindeblad); Sällheten (äv m tit Lifvets säll-het o Lifvets gåta), "Nej, jag är ej i stånd" (anon); Vedetten, "Bort i en skog" (v Braun). — Sopran, tenor o bas: Fogcln, blomman och källan, "Fogel i skyn" (Sätherberg). — Fyra mansstämmor: Dansen, "Se kronans glans" (Stagnclius); Den älskande, "Solen bergås" (Runeberg); Erotisk sång, "Fjerran far Zefyr" (L); Helsningssång vid Studentmötet 1862, "Skjöndt seclerne flygte" (Hauch; sv version: "Välkommen du ynglingaskara" av Hallbäck); In-promptu till skalden [H C] Andersen, "Lefve högt, diktarn Andersen" (L?); Jagar chör, "Vaken upp I foglar små" (L); Jägaren, "Närdagen gryr" (Stag-nelius); [Kantat vid invign av Akad föreningens nya byggn 1851:] A "Nu ståndar ett slott" (trså), B Duette med kör, "Hör hur ljufva toner klinga", C (På balen), soli m kör, "Ungdom, kärlek" (L); Kröningskantat vid H M konung Oscars uppstigande på tronen [1844], "O Gud, som gaf Oscar att bära" (Tollin); Morgonen, "Vinden öfver blomstren far" (Sätherberg); Oscars dagen 1843, "Mera klarnad men i grund densamma " (Tollin); arr Skades klagan, "Satt i sin sal" (Afzelius); Skandinaven, "Ej skandinaven byta vill" (Sätherberg); arr Skandinavisk forbundssång (på "motiver ur en gammal Snapphanesång"), "Vid ljusets helga fana" (Thomasson); Snapphanens sång vid jern-banan, "Nu kommer tränen" (L?); [Snapphanens] Spådom om jernbanan, "Det bodde en gubbe" (L?); Snödroppen, "Fly, fly, fly" (Sätherberg); Sommardagen, "Ljufva toner" (Atterbom); Sorgemusik öfver H M Carl XIV Johan [1844], "Förgängelsen bröt in" (Tollin); Sång på Tannsjön, "Hör på du skog" (Wetterbergh); Sång vid en väns graf, "Nu aftontimman är inne" (Strandberg); Sång vid en väns graf, "Stilla orgelljuden bäfva" (anon); Tidsbild 1848, "Jag tror och älskar denna enkla lära" (anon); Zoologiska jägarförbundets sång, "Ser du solens spann" (Lindeblad). — Piano solo: Ihrmgards valsen; Josephina valsen; Mathilda Elisabeth valsen; Sophien Walzer; Souvenir de So-phie Louise [Barnekow, död 1862], La douleur et 1'espérance, valse tirée d'Onslovv; Vals till lilla Emma ; Vals (vid ett bond bröllop af klockaren). Fyra av dessa valser trol ident med IV Valses, tr Khvn [1865], se nedan. — Violin o piano: Andante ct Polonaise; arr av A Pelvey, Tusen-skönan (La Marguerite); arr Två svenska national-polskor, potpourri; Vals.

Kompositioner i tryck: Sånger för en röst o piano: [Glädje och smärta,] "An är jag glad" (Nygren efter Ingemann, Hertha for 1840, Lund 1839); Tre sånger vid piano, Khvn [1846]: Ögonspråket, "Låt blicken mötande" (Tollin), Morgonen, för basröst, "Vinden öfver blomstren far" (Sätherberg) o Llf-drabanten och kung Eric, ballad, "Gif akt! hvem der?" (Nicander); [8 häften romancer, utg i Sthlm, inneh förteckn i Lina Lagerbielke 1908, s 112 ff]: 1. 5 sånger [1849], däribland en fyrstämmig sång f sopran, alt tenor o bas: Afskedet, "Blott ett till afsked" (Sturzenbecker); 2. 5 sånger [1849], däribl en sång m obligat violin: Den första kärleken, "Hell, amor" (anon); 3. 4 sånger [1850], däribl Dalen, "Du undersköna dal" (Sätherberg), äv utg i faks efter L:s autograf m tit Hofdala av Lunds studentsångfören 1977; 4. 6 sånger [1854]; 5. 5 sånger [1858]; 6. 6 sånger [1860]; 7. Blad ur Carin Månsdotters Minnesbok (Wetterbergh), 4 sånger [1863]; 8. 4 sånger för bas [1863]; En vandrare vid kung Oscars graf, "Du vandringsman" (Wallmark, urspr text Tegnérs Mjeltsjukan, Konung Oscars dräpa, minnesrunor af svenska tonsättare, Sthlm [1859]); Tvenne sånger, Sthlm [1860-talets början]: Lifdrabanten (se ovan) o Fogeln i Kongens Have (anon); Barnens nyårsvisa, "Det är så friskt vid nyårstid" (Wetterbergh, ursprunglig text "Gör lyckliga min Mor och Far", äv utförbar som trio, Linnea tidning för barn 1862); anon [= L?], Barnmarsch i det gröna, "Nu våren är kommen" (dens, ibid); Huru rosen fick taggar, "Der vigdes i lunden" (dens, ibid 1863); Minnets tempel, svanesång, "Ditt tempel, helga minne" (L, sista strofen för manskör, Khvn [1869]). — Två foster o piano: På insjön, "Gröna julle" (Afzelius, Favorit-duetter 6. samlingen, Sthlm [1882]). — Tre mansstämmor: [6 sånger i (P W Thunmans) Samling af trestämmiga sånger för mansröster, Sthlm (1850-talets första hälft)]: Aftonen, "Skogen står tyst" (Sätherberg), Blomman på Helgonbacken, "Farväl! du hulda en-gel" (anon), Dalen, "O vore jag en dufva" (Lindeblad), Erotisk fantasi, "O! mitt bröst" (Afze-[lius]), Qvällen, "Skönaste flicka" (anon) o [Zulei-mas sång,] "Fly fogel" (Nybom, förut tr i 4 sånger för fyra mansröster [1846]); [2 arr av Almquist-sånger i Ny samling af trestämmiga sånger för mansröster, Sthlm (1859)]: Björninnan, "Kom i skogen" o Engelens kallelse, "Så sade engelen" (en version f 3 damstämmor i faks efter L:s autograf hos Nerman 1930, s 112 f). — Fyra mansstämmor (kvartett eller kör): Sång vid ett silfverbröllop, "När i morgonandakt" (Strandberg, Brage og Idun, Khvn 1839); "Jeg er en Skandinav" (Andersen, Hertha för 1840, Lund 1839); Tre quartetter, Khvn [1839 eller 1840]: Längtan till landet, "Vintern rasat ut" (Sätherberg), Sång vid ett silfverbröllop (se ovan), Serenade, "Afton huru skön" (anon); Vår sång, "Glad såsom fogeln" (Sätherberg, Hertha för 1841, Lund 1840); Jägare sång, "Hal-loh! Halloh! Halloh!" (dens, ibid); Fyra quartetter, Sthlm [1841]: Naturen och hjertat, "Hör jag forssens vilda fall" (Geijer), Förenings-sång på Oscarsdagen, "Du handlar stort och skönt" (Tollin), Student-serenad, "Student om du det namnet värd" (L) o [arr] Neckens polska, "Djupt i hafvet" (Afzelius); Ångbåtssång, "Sätt maschinen igång" (L, Brage Cyclus af Nordiske Sange, Khvn [1844— 45]); Tre sånger, Khvn [1846]: Fogel jagten, "Stilla! foglen kallar" (L), Sjömannen, "Ut på dina slätter" (Wallin) o Invitation till dans, "Rundtorn i festliga salen" (Sätherberg); 9 sånger, Khvn [1846]: Hymn till konung Oscar, "Ur svenska hjer-tans djup" (Strandberg), Marsch, "Ur Ossians dunkla sagoverld" (Nyblaeus), Dalkarla sång, "Jag vet ett land" (Nyblaeus), Strids bön, "Du som verldar" (Strandberg, urspr text Hymn af la-gerkransade [1844], "Åren gå och åren komma" (Hagberg)), Frihet och fosterland, "Bland alla dagens strider (Strandberg), Candidats visa, "Hela dan på lectioner" (L), Serenad (Solo-quartette), "Silfverklara toner" (L), Liten fogel, "Till skogs en liten fogel flög" (Atterbom, musiken t större delen ett säkert oavsiktligt lån från sats 2 i Beethovens Pathétique-sonat) o Ur Shakespeares Henric VIII, "Orpheus sjöng" (övers Hagberg); arr av C Rei-chards Rosens bild (Minne af Student-quartetten från Lundagård, Sthlm [1846]); Helsnings sång från Lundagård, "Här, I bröder" (Andersson) o Skandinavisk fan sång (äv känd som Skånska nationens fansång), "Har du sett solen" (Strandberg), Khvn [1846]; 7 sånger för 4 mansröster, op. 3, Khvn [1846] (fn ej påträffad); 4 sånger, Khvn [1847]: Jagar sång (se ovan), Zuleimas sång (d:o), Fisket, "Invid floden sitter Hedda" (v Braun) o Quando conveniunt, "Kan jag då inte fa säga" (anon); Huzar-visa, Khvn [1848], "En krigare nyss uti striden" (L); 4 sånger, Khvn [1851]: Slottet vid Jätten Finns krypta, "Nu ståndar ett slott" (L, jfr ovan), Korsarens brud, "Vid glänsande hafvet" (Sätherberg), Sångfoglarne, "Sångfoglarne tänkte bygga" (L) o [arr av J Ottos] Sjöröfvar sång, "Hurra! hurra! hurra!" (övers L); [16 sånger i Odinslund och Lundagård, Sthlm (1849-63)]: Be-värings sång, "När konungen befaller" (Wetter-bergh), Corsarens brud (se ovan), Dubbeleko på sjön, "Den kungliga slup" (Wetterbcrgh), Erotiskt svärmeri, "Vill du bort?" (L), Flickornas skål, "Alla man kring bålen" (Strandberg), Godt mod, "Längre skall man icke ropa" (dens), Jagten, "I purpur och guld" (Wetterbergh), Lundagård, "Fritt må stormar" (L), "Mina gylldene ducater" (L efter Heine), Naturen och hjertat (se ovan), Serenad, "Ren släckt är lampan" (Runeberg), Soldat sång, "I Sverge" (Wetterbergh), Trollhättan, "Brusande vilda ström" (L), Utmaning, "Stålet längtar efter föda" (Strandberg), Vårsång, "Glad såsom fogeln" (se ovan) o Örnen och dufvan, "En kungsörn på sin klippa" (Wetterbergh); Malmö jernbane sång, Malmö [1858], "God dag! God dag!" (L); [sista strofen av] Minnets tempel, svanesång (se ovan); [2 tidigare otr sånger i H Möller, utg, Valda mansqvartetter af L, Khvn (1887)]: Stridsfanan (Artillerisång), "Raskt framåt" (L) o Sång vid en väns graf, "Snart arbetstimman är inne" (Strandberg); [4 tidigare otr sånger i Sånger för mansröster 10, Sthlm (1896)]: arr Den berg-tagna, "Och jungfrun hon skulle" (folkvisa), arr Norrländsk folkvisa, "Så tager jag min bössa", Svensk frihetssång, "Söner af göthernas mandom" (Lindeblad) o Sången, "Har du betraktat" (Tegnér). — Sopran, alt, tenor o bas: Afskedet, "Blott ett till afsked" (Sturzenbecker, se ovan, en röst o piano). — Piano solo: IV valses pour piano, Khvn [1865] (fn ej påträffad, se ovan, handskr); B0rne-haven, [10] Smaa Karakterstykke for Pianoforte Op. 45, h '1-2, Khvn (sannolikt inte komp av L).

Tryckta arbeten: [Några hågkomster ur mitt lif eller En sielfbiografi] (Nerman, nedan a a 1930, s 1 — 79, följt av brevutdrag mm; mindre avsnitt tidigare tr i Feuk, aa, s 8—32 passim, i Svensk musiktidning, årg 7, 1887, Sthlm, 4:o, s 44 f, o Sätherberg, aa, s 154 fr, vidare ij Hedar, aa, s 318-326). — Jagt journal september månad 1838 (A Bergstrand, a a, s 13, 16 f). — Texten till Ångbåtssång, Sätt machinen i gång, herr kapten!, anon i skilling-trycken Sex alldeles nya visor, Linköping 1848, (lera senare uppl, o Sju mycket vackra och alldeles nya visor, Sthlm 1854, samt senare jämte texten till Stridsfanan o Sångfoglarne i Upsala-studenternas sånger [utg av E Edquist], Upsala 1874, s 97 f, 240, 250.

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämbetets för LU arkiv, Handlingar 1845, RA. Lunds studentsångfören:s arkiv, LUB. E Ohrström, En undersökn av samb mellan O L o "det lindbladska klaveret", stenc uppsats, Instit för musikvetensk, LU, 1976.

Akad fören 1830-1911. Festskr (1911); A Bergstrand, O L:s Jakt journal (Studentsångaren i Lund 1960, nr 3); Berättelse om studenttågen till Lund o Khvn sommaren 1845, ed Upsalastuden-ternas direktion (1846); R Blomqvist, Lunds hist, 2 (1978); C Bååth-Holmberg, Från gammal tid o ny (1916); dens, O L (NT 1902); E Danell, Bidr till O L:s biogr (STM 1940); dens, Carl Rupert Nyblom o O L (Redogörelse lör Timrå kommunala mel-lanskola 1944—1945); Å Davidsson, Bibliogr över sv musiklitt 1800-1945 (1948); C Efvergren, Sv tondiktare (1925); A Eliasson o T Norlind, Tegnér i musiken (1946); C Ehrenborg, O L o Hofdala (Studentsångaren 1960); G A Feuk, O L o hans sångare 1840-46 (1882); D Fog, Dansk musikfor-tegnelse, 1, 1750-1854 (1979); E Göransson, Tal till O L:s minne (Norra Mellby sockenbok, 1956); J Hedar, O L:s "Hågkomster" (Småland, cd H Schiller, 1953); G Hillerdal o E Starfelt, Akad fören i Lund 1830-1953 (1953); I Johansson, Klockklang o körsång från Mellby (Norra Skåne 20 dec 1974); L Lagerbielke, Sv tonsättare under nittonde årh (1908); H Lfång], O L som sånglärare (Studentsångaren 1958); [dens,] O L. Till 150-årsmin-net av hans födelse (ibid 1959); A Mankell, Musikens hist, 2 (1864); B Möller, Lundensisk studentsång under ett sekel (1931); dens, Återfunna L— papper (SDS 1 dec 1935); T Nerman, En präst av gamla stammen. J M Lindblads levnadsminnen (1928);dens, O L. Ett sångaröde (1930); K Nyblom, O L (1927); A Santesson, I Sverige (1887); SjSmål; Studenter—Sångförening gennem 100 Aar (Khvn 1939); Sv folket genom tiderna, 8 (1939); O Sylwan, Fyrtiotalets student (1914); H Sätherberg, Lefnadsminnen (1896); B Tarschys, Talis Qualis, studentpoeten (1949); dens, Ur sv hjärtans djup ... Ett hundraårsminne (OoB 1944); E Wrangcl, En lundensisk studentkrets vid 1800—talets mitt (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Otto Lindblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10463
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Otto Lindblad, urn:sbl:10463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Folke Bohlin), hämtad 2024-04-18.