Meriter

Lindström, Carl Jacob, f 8 april 1800 i Linköping, d trol 1841 i Neapel, Italien. Föräldrar: tullvaktmästaren Nils L o Kristina Ulrica Nyqvist. Elev vid Linköpings trivialskola o gymnasium, vid FrKA möjl 17 (erhöll jetong jan 18, avlade tro- och huldhetsed till konungen 12 febr 18, antecknad som närvarande 18) —22, verksam i Italien från 23. Målare, tecknare, grafiker. — Trol ogift.

Biografi

L gick i Linköpings gymnasium, där han särskilt utmärkte sig i ämnet ritning. Tack vare ett bidrag på 2 rdr bko per vecka från dåv biskopen i Linköping Carl v Rosenstein kunde han börja studera vid konstakademin i Sthlm. Genom akademikamraten Anders Lundquists självbiografi får man en inblick i L:s o hans vänners glada liv i Karl Johanstidens Sthlm. Att tiden även utnyttjades till studier omvittnar rapporter om L:s deltagande i akademins tävlingar, där han vid flera tillfällen fick medalj. Han var också med på två av Götiska förbundets utställningar.

1822 lämnade L plötsligt akademin o landet utan att ha avslutat sina studier. Orsaken uppenbarades senare, då en värdshusflicka nedkom med en son som fick hans namn. Som ressällskap hade L konstnärskamraten Alexander Malmquist, o resan gick över Tyskland o Frankrike till Rom, dit de anlände 1823. För det mesta färdades de till fots, bla över Alperna. I Rom uppsökte de den sv skulptören Niklas Byström (bd 7) i dennes Villa Malta. De förlitade sig på Byströms gästfrihet o blev inte heller besvikna. I brev till Bernhard v Beskow omtalade Byström, att de båda ynglingarna anlänt "alldeles utan pengar — och jag vet ej om med talang". I ett senare brev berättade Byström roat, att de upphöjt sin värd till värdigheten att vara deras bankir, men han undrade om man i Sverige kunde hjälpa dem att få beställningar på kopior eller samla ihop respengar hem. L stannade emellertid kvar i Rom o kom så småningom att bli den sv konstnär i sin tid som var mest känd i Italien. Omkr 1830 flyttade han till Neapel, där han stannade till sin död, o där hans mest populära verk kom till.

Från L:s år i Rom finns ett flertal karikatyrer, som i sin eleganta stil skiljer sig från vad övriga sv konstnärer där målade vid denna tid. De för tanken till engelska o franska karikatyrtecknare. L använde sig också av en egen reproduktionsteknik med hjälp av ett "kemiskt bläck", vars recept han hemlighöll. Bladen handkolorerades senare. De flesta karikatyrerna framställdes på detta sätt. En återkommande figur är den tyske poeten Wilhelm Waiblinger, som även var föremål for andra konstnärers drift. En annan karikatyr ingår i en serie föreställande fyra konstnärer från fyra olika länder o lär enligt traditionen avbilda den populäre italienske etsaren Bartolomeo Pinelli, som var synnerligen produktiv, något som L alluderar på. L:s beslut att flytta till Neapel anses ha berott på Pinellis (enl vissa källor Waiblingers) hot om repressalier.

I Neapel tillkom L:s mest kända verk, två album med etsningar: Panorama delle scene popolari di Napoli 1832 o Costumi e vestiture napolitani 1836. De båda serierna ansluter till en speciellt i Neapel populär genre med bilder ur folklivet o med stark anknytning till gamla ännu levande traditioner, t ex de utropande försäljarna (jfr Cris de Paris). L:s Panorama är mest originell genom sin frisartade form, där de för genren typiska scenerna är insatta i en "promenad" längs Neapels hamn o huvudgata. En påverkan från Hjalmar Mörners Carnevale di Roma, som kom ut i Rom 1820 o också har denna frisliknande uppläggning, ligger nära till hands. Etsningarna förekom ofta handkolorerade o kom att bli stilbildande för en uppsjö av efterföljare, vilket flera gånger påpekats i italiensk litteratur. För sv publik uppmärksammades L egentligen först då en del av hans italienägda verk ställdes ut på en utställning i Rom 1932, Mostra di Roma nell'Ottocento (jfr Jungmarker).

Författare

Margareta Winqvist

Arkivuppgifter

Teckningar av L i NM.

Källor och litteratur

Källor o litt: I 1 30 (Anders Lundquists själv-biogr), KB; närvarolistor, FrKA.

G Aprati, L'opera napoletana di C J L (Napoli nobilissima, 2:3, 1962); G Doria, C J L, Panorama delle scene popolari di Napoli (1968); G Jung-marker, C. J. L, en sv tecknare i Italien (NMA 1934); SKL; M Winqvist, Tre sv konstnärer i Neapel (1978).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Jacob Lindström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10685, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Winqvist), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10685
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Jacob Lindström, urn:sbl:10685, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Winqvist), hämtad 2024-04-17.