Meriter

Kaudern, Walter Alexander, f 24 mars 1881 i Solna, d 16 juli 1942 i Gbg, Annedal. Föräldrar: läroverksadjunkten FD Johan Magnus Larsson o Johanna Margareta Berg. Mogenhetsex i Sthlm vt 02, inskr vid StH ht 02, biologisk assistent i Sv hydrografisk-biologiska kommissionen somrarna 03—05 o 08, zoologiska forskn:resor till Madagaskar april 06—juni 07 o 11—12, FL vid StH 30 jan 09, disp där 16 nov 10, FD 17 dec 10, amanuens vid Naturhist riksmuseets vertebratavd 13— 14, vetensk exp till Celebes dec 16—20, ordn:arbete vid zoolog avd vid Gbgs mus, förest för geolog avd där 1 juli 28, tf intendent för etnograf avd där 1 sept 33, ord från 1 april 34, stiftare av Traveller's club i Gbg 29 (ordf från 29), av Sv-nederländska fören där 35 (ordf från 35), utgav Etnolog studier från 35.

Gli jan 11 i Sthlm, Osc, m seminarielär Teres Andersson, f 31 jan 78 i Hammarby, Söd, d 13 mars 66 i Gbg, Oskar Fredrik, dtr till mantalsskriv Nils A o Helena Böös.

Biografi

Walter K hade under skolåren ägnat sin fritid åt biologi o geologi, o vid Sthlms högskola blev han lärjunge främst till zoologen Wilhelm Leche men även till geologen Gerard De Geer o deltog i dennes första undersökningar av den varviga leran. 06 reste K till Madagaskar, där han under 10 månaders vistelse skaffade material för sin doktorsavhandling om fortplantningsorganen hos insektsätare o halvapor. Dessutom samlade han växter o åtskilliga föremål med anknytning till etnografi, en vetenskap som vid denna tid började väcka hans intresse. Med ekonomiskt stöd av bl a dåv kronprinsen reste han 11 än en gång till Madagaskar, nu i sällskap med sin hustru, som tycks ha varit den första sv kvinnliga medarbetaren i en vetenskaplig expedition. I boken På Madagaskar, som huvudsakligen handlar om denna andra resa, beskriver K de besvärligheter som mötte expeditionen o de upptäckter man gjorde. Det stora botaniska, zoologiska o etnografiska material som insamlats lämnades till Naturhistoriska riksmuseet, vid vars vertebratavdelning K blev anställd 13. Under de år han nu stannade i Sverige undersökte han närmare en del av sitt zoologiska material o utbildade sig dessutom till en skicklig konservator.

I dec 16 begav sig K med hustru o två barn ut på en ny expedition, denna gång till Gelebes, där de med ekonomisk hjälp från kronprinsen o Axel A:son Johnson stannade drygt två år. Syftet var att utreda vissa djurgeografiska problem, men efter möte med i det närmaste okända folkstammar ägnade sig K o hans hustru — som framgår av reseskildringen I Gelebes obygder — huvudsakligen åt att utforska dessa stammars kultur o dagliga liv. Efter hemkomsten slog han sig ner i Gbg o sysselsatte sig närmast med att bearbeta den etnografiska samling på 3 000 nummer, som han fört hem från Ostindien. Med denna bearbetning fortsatte han livet ut, o vid hans död fanns i tryck fem band av Ethnographical studies in Celebes.

I Gbg anlitades K vid flyttningen av Naturhistoriska museets reptil- o fisksamling till den 23 färdiga nybyggnaden i Slottsskogen. Han visade sig vara en skicklig museiman o zoologisk systematiker med god blick för avgörande artkaraktärer, men personliga motsättningar gjorde, att han lämnade museets zoologiska avdelning för att under några år bli föreståndare för dess geologiska. Efter hemkomsten från Celebes hade K genom böcker o vetenskapliga uppsatser förvärvat internationellt anseende som etnograf, o efter Erland Nordenskiölds död förordnades han till chef för Gbgs museums etnografiska avdelning. Denna institution, som dittills framförallt varit inriktad på Sydamerika, blev nu mera mångsidig genom delvis nyanskaffade lapska, grönländska, polynesiska o indonesiska samlingar. 35 grundade K serien Etnologiska studier som ett organ för sin museiavdelning o fullföljde utgivningen genom tillskott av egna medel.

Ibland kunde K trots sin mångkunnighet komma in på områden, som han inte behärskade. När han på väl lösa grunder drog språkhistoriska slutsatser om malajiska språket, mötte han kraftiga gensägelser från filologiskt håll. Av både ideella o ekonomiska skäl knuten till folkbildningsrörelsen gjorde han sig i stora delar av Sverige känd som en medryckande föreläsare. Han var en skicklig tecknare o målare. För Gbgs museum målade han porträtt av sina företrädare, o sina reseskildringar har han i stor utsträckning själv illustrerat.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Brev från K i UUB o VA (bl a till A Ham-berg, K Lindman o I Sjöstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se [H Wassén, Walter Kauderns tryckta skrifter] (Etnologiska studier, 12/13, 1941, Göteborg 1942, s 321— 326).

Källor och litteratur

Källor o litt: Art:ar i AB o NDA 6 jan 1913 o i GHT 16 juli 1942; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); SKL; C Skottsberg, W K. In memoriam (Gbgs mus årstryck 1943); H Wassén, W K. In memoriam (Etnolog studier, 12—13, 1941). — Travellers club 1911—51 (1953), s 96 o 249.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Walter A Kaudern, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11396, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11396
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Walter A Kaudern, urn:sbl:11396, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.