Biografi

Genberg, släkter.

1 Abraham Pedersson (d 1663) avgav 1627 räkenskap för det av kronan till staden Härnösand utarrenderade Ångermanland. Senare var han 1634–37 o 1643–45 stadens borgmästare. Samma ämbete innehades 1650–64 av hans son Olof Abrahamsson (d 1696) med tillnamnet G ene, troligen efter det likalydande namnet på en by i Själevad (Vnl). Den siste med detta namn var den senares son, lektor Johannes Olai Gene (1664–1738) i Härnösand.

Släktens senare medlemmar härstammar från Olof Abrahamsson Genes bror Jonas Abrahamsson (d 1653), som 1648–52 var kamrerare i det västgötska generalguvernementet med centrum i Gbg. Hans barn antog namnet G. Bland dem var Olof G (d senast 1718), som var borgmästare i Sundsvall 1679–1700 o riksdagsman 1682 o 1686, samt Johan G (d 1731), som var rådman i Söderhamn o representant för denna stad vid riksdagen 1693. Den förres son, rådmannen i Sundsvall Jonas G (1676–1746), blev far till rådmannen där Isak Simon G (d 1769), som representerade staden vid riksdagen 1755–56. Under den stora krisen på 1760-talet måste han se sin fasta egendom gå på exekutiv auktion.

Isak Simon G:s bröder kom att ägna sig åt den kyrkliga levnadsbanan. Den ene, Carl G (1711–99), författade två dissertationer, De Medelpadia antiqua et hodierna (1734 o 1737), som ännu är värdefulla genom uppteckningar av lokala traditioner o iakttagelser, samt blev till sist kyrkoherde i Arnäs (Vnl), kontraktsprost o teol dr. Den andre, mag Olof G (1714–75), var 1754–61 rektor för Frösö trivialskola, som han ledde med nit o skicklighet, o blev sedan kyrkoherde i Offerdal (Jämtl) o prost samt fick 1771 konsistoriets uppdrag att inskrida mot de religiösa svärmarna i Lillhärdal (Jämtl). Carl G blev far till kontraktsprosten teol dr Jonas G (1759–1819) i Bygdeå (Vb), vilken var ledamot av prästeståndet vid riksdagarna 1809–10, 1812, 1817/18 o gjorde sig känd för sin tolerans o förståelse för det s k norrlandsläseriet. Hans släktgren fortlever. Son till Olof G var kontraktsprosten mag Carl G (1762–1842) i Torsåker (Vnl).

2 Sedermera skattebonden i Odensala, Brunflo (Jämtl) Per G (1807–64) kallade sig G vid inskrivning i Frösö trivialskola 1819. Namnet antogs senare även av hans yngre bror, biskopen o statsrådet Paulus (Paul) G (G 1) samt av deras mosters son länsman Anders G (1826–1900) i Bollnäs efter deras gemensamma mormödernesläkts gård i byn Genvalla i Frösö (Jämtl).

Av Paulus G:s söner blev Axel Gustaf G (1854–1948) överste o Nils Alfred G (1855–1934) borgmästare i Kristianstad. Anders G:s son överste Arvid G (1867–1935) blev far till överste Karl Bertil G (f 1902).

Släktnamnet G har också upptagits av Anders G:s brorson, kontraktsprosten Jonas G (1839–1904) i Lit (Jämtl), samt av ättlingar till Per G:s dtr o systrar. En dtrson till Per G var landskapsmålaren Anton G (G 2), vars son överingenjör Gösta Paul G (f 1896) skrivit om släkterna G.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: J A Almquists lappkatalog Kamerala tjänstemän efter 1630, KA; Gösta G, Släkten G från Gene (ms 1939), Geneal för:s arkiv, Sthlm. – O G Ahlström, Norrl slägter, 1 (1890), s 331–337; N Ahnlund, Sundsvalls hist, 1–2 (1921; pers:reg SBL); BorgRP före frihetstiden (1933); G Bucht, Härnösands hist, 1–2 (1935–45); Gösta G, Släkterna G (Medlemsblad för Geneal fören, 46, 1948); Genvallasläkten. Ett släktreg för en gammal Jämtlands-släkt, 1 (1953); B Hasselberg, Kyrkoliv o folkfromhet (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962); Carl J E Hasselberg, Norrländskt fromhetslif på sjuttonhundratalet, 1 (1919), s 168 ff; dens, Kronol förteckn över handha i religionsmålet i Lillhärdal 1771–76 (KÅ 1928); G Hasselberg, Frösö trivialskola (1935); dens, Lärdomsskola o folkundervisning (Jämtlands o Härjedalens hist, 4, 1962); J Holmgren, Norrlandsläseriet (1948); J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); Lokalf, 2 (1919–22), 4 (1922–23); V Millqvist, Sv riksdagens borgarstånd 1719–1866 (1911); E Modin o E N Söderberg, Matr öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595–1889 (1890); O Norberg, Hernösands k gymnasium (1896), s 78; T Ribbner, De sv traktatsällskapen 1808–56 (1957); A Sandewall, Separatismen i övre Norrland 1820–55 (1952); W Swahn, Axel Gustaf G (Kamratfören »Smålandsartilleris-ter» Årsb 1949, s 176 ff); Sv släktkal 1919.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Genberg, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13005, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13005
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Genberg, släkter, urn:sbl:13005, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-24.