Meriter

2. Otto Conrad Valdemar Cedercrantz, f. 22 okt. 1854 på Kulltorp i Tuna församling, Kalmar län. Föräldrar: löjtnanten Hjalmar Cedercrantz och1 Cecilia Westerdahl. Elev vid Uppsala h. elementarläroverk vt. 1865; avlade mogenhetsexamen 17 maj 1872; student i Uppsala ht. 1872; jur. utriusque kand. 14 sept. 1880. E. o. notarie i Göta hovrätt 23 sept. 1880; förvaltade domarämbetet i Norra och Södra Tjusts härad tillsammans tre månader och' nio dagar (första domarförordnandet 29 okt. 1880); v. häradshövding 17 apr. 1882; e. o. notarie i Svea hovrätt 29 sept. 1882; notarie i särskilda utskottet under riksdagen 1883; tjänstgörande fiskal i Svea hovrätt 1884; adjungerad ledamot under sammanlagt omkring fyra år (första gången 2 apr. 1886); notarie 27 jan. 1888; kammarherre 9 sept. 1890; överdomare (chief justice) på Samoa 3 okt. 1890—3 nov. 1893; assessor i Svea hovrätt 12 dec. 1890; tf. revisionssekreterare 12 okt. 1894; ledamot av blandade skiljedomstolen i Mansourah i Egypten 7 mars 1895—1901; hovrättsråd 13 jan. 1899; tf. landshövding i Gotlands län 7 dec. 1900; landshövding därstädes 21 jan. 1901; ordförande i Gotlands läns hushållningssällskap 1901—03; landshövding i Kalmar län och ståthållare på Kalmar slott 22 maj 1903; lekmannaombud vid kyrkomötet 1903; ledamot av riksdagens första kammare för Kalmar läns norra del 1904—1918 B och var därunder bl. a. ledamot av särskilda utskottet (ang. brännvinsförsäljning m. m.) 1905 lagt., av första särskilda utskottet (ang. prästerskapets avlöning m. m.) 1908, av första särskilda utskottet (ang. prästerskapets avlöning m. m.) 1909, av första särskilda utskottet (ang. prästerskapets avlöning m. m.) 1910, av andra särskilda utskottet (ang. sjölägen m, m.) 1914 B, av andra särskilda utskottet (ang. krigsmaktens rekvisitioner och automobiltrafiksförordningen) 1915 (ordförande) och av tredje särskilda utskottet (ang. vattenlagen) 1918 lagt. samt valman vid fullmäktigevalen 1908—18 och för utseende av tryckfrihetskommitterade 1909, 1912, 1913, 1915 och1 1918; ministre plénipotentiaire en mission spéciale i Petrograd 1 mars -aug. 1917; erhöll avsked från landshövdingbefattningen 3 juli 1917; av nationernas förbunds råd utsedd president i en tysk-fransk skiljedomstol febr. 1923—1924; president i en ungersk-rumänsk skiljedomstol från 1924. RVO 1890; erhöll guldmedalj 1894; RNO 1899; KNO1kl 1902; KmstkNO 1911; innehar dessutom flera utländska ordnar.

Gift 14 maj 1895 i Stockholm med Anna Elisabet Sjöcrona, f. 19 juni 1871 i Malmö, dotter till ryttmästaren Cornelius Alexander Karl Tarras Sjöcrona.

Biografi

C, som i Uppsala tillhörde samma juristlag som Louis De Geer d. y. — med vilken han sedan dess varit förbunden genom en nära vänskap — ägnade sig efter avslutade akademiska studier åt domarbanan. Efter ett decennium utbytte han dock (1890) tjänstgöringen i Svea hovrätt, där han avancerat till notarie (1888), mot det mera romantiska uppdraget att som överdomare begiva sig till Samoa. Förhållandena på den exotiska ögruppen, där till och med kannibalism för ej länge sedan förekommit, hade vid denna tid blivit synnerligen oroande och förvirrade. De inbördes rivaliserande stormakter, som hade intressen att tillvarataga där, England, Tyskland och Förenta staterna, hade emellertid år 1889 i Berlin enats om vissa åtgärder för ordningens återställande och uppdrogo i samband därmed åt Oskar II att utse eh svensk till innehavare av den överdomar befattning, som enligt deras överenskommelse skulle inrättas för att ge stadga åt rättsväsendet. Konungens val föll på C. Berlinkonventionen utrustade överdomaren med stor myndighet och viktiga uppdrag. Han skulle sålunda döma i sista instans utan appell till annan myndighet samt därjämte leda hela administrationens ordnande. Överdomstolens kompetens skulle omfatta alla civila mål rörande fast egendom, alla mål mellan infödingar och främlingar samt mellan främlingar av olika nationalitet ävensom alla kriminella mål angående brott av infödingar mot främlingar och av främlingar, som ej voro underkastade konsuls jurisdiktion. Därjämte skulle C. eventuellt medla i vissa konflikter mellan dignitärmakterna samt medverka vid äganderättsförhållandenas ordnande och inrättandet av municipalförvaltning i huvudstaden Apia.

Den 29 dec. 1890 anlände C. jämte tvenne svenska medhjälpare till Apia. Han hälsades med salut och mottog sedan infödingarnas hedersbetygelser i form av gemensam kavadrickning och frambärande av de fjorton öarnas förnämsta produkter: kokosnötter och tarorötter, svin och kycklingar. Till ceremonielet hörde ock, att C. offentligen kungjorde ett manifest om sitt uppdrags innebörd. Omedelbart efter ankomsten började C. sitt reformarbete, och förändringar till det bättre gjorde sig snart nog märkbara på de olika områden, som C: z' uppdrag omspände. Mycket uträttades sålunda för ordnandet av rättsväsendet och förvaltningen, liksom för reformerandet av jordäganderättsförhållandena och tullväsendet. Vägar byggdes, broar anlades och hus uppfördes för förvaltningen. Med infödingarna kom C. väl överens tack vare den ärlighet och rättvisa, som präglade hans ämbetsförvaltning. Å ändra sidan synes hans principfasthet ha stått hindrande i vägen för vissa intressen, och klagomål uteblevo ej, särskilt från amerikanskt håll. I tre år varade C:s arbete på Samoa, därefter nedlade han sin överdomarbefattning och erhöll till efterträdare en amerikan (1893).

Efter två års vistelse i hemlandet utnämndes C. till ledamot av de blandade domstolarna i Egypten. Dessa internationella domstolar, som bestodo av utländska och' egyptiska ledamöter, hade tjugu år tidigare organiserats för att avdöma civilmål mellan utlänningar och egypter samt mellan utlänningar av olika nationalitet. I sin nya befattning verkade C. i sex år (1895—1901) och återvände därpå hem för att tillträda landshövdingeämbetet på Gotland, vilket ¦sedermera (1903) utbyttes mot samma befattning i Kalmar län. Vid sidan av landshövdingplikterna ägnade sig C. jämväl 1904—18 åt riksdagsmannavärv i första kammaren, där han anslöt sig till det 1912 bildade nationella partiet. Även efter sedan C. inträtt i pensionsåldern har han tagits i anspråk för internationella juridiska uppdrag.

Författare

E. Vennberg.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Just.-dep. handl. 12 dec. 1890 (meritförteckn.); samtida tidningar-"ä^"5 Proi- °ch handl.; Hj. Gullberg & T. Uggla, Landstatsmatrikel, 1 (IWJ); Louis De Geer, Strödda minnen från åren 1854—1924 (1926).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Conrad V Cedercrantz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16548, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16548
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Conrad V Cedercrantz, urn:sbl:16548, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-25.