Meriter

Drivius, Petrus Erici, d. 25 okt. 1642. Bördig från Kopparberget, varför han kallade sig Cuprimontanus. Föräldrar okända. Gick trol. i Hedemora skola i början av 1590-talet, senare lärare i Västerås; prästvigd där 2 juni 1598; student vid Rostocks univ. jan. 1599; flyttade till Wittenberg och 1600 till Jena; återvände till Sverige senast 1601; reste på nytt till Tyskland 1603; inskrevs vid Wittenbergs univ. 10 april s. å., fil. mag. där 12 april s. å.; skolmästare i Västerås efter mag. Carolus Ericius' död aug. 1603; teol. lektor där och concionator (predikant) i domkyrkan trol. 1607; K. kollation på kyrkoherdetjänsten i Arboga 10 jan. 1612 (församlingens godkännande 9 mars, K. konfirm. 12 mars); tillträdde 1 maj s. å.; kontraktsprost till sin död; led. av consistorium majus; prästerligt ombud vid riksdagarna i Stockholm 1609, i Örebro 1610, i Nyköping 1611—12, i Stockholm jan.—febr. 1617 och 1633 samt vid utskottsmötet där 1636. Måhända var D. även ombud vid andra riksdagar, men uppgifter om deltagare saknas från flera, varför detta ej kan fastställas.

G. m Brita Andersdotter, d. 29 april 1648, dotter av kyrkoherden Andreas Nicolai i Rättvik och Christina Pedersdotter.

Biografi

Om D: s inställning till de samtida teologiska läroriktningarna finnas inga direkta vittnesbörd. Hans studier i Rostock och Wittenberg, där han var samtidig med Axel Oxenstierna och återfinnes i dennes »Album amicorum» samt med flera av den kommande tidens mest framstående svenska kyrkomän, torde väl snarast ha inverkat i lutherskt ortodox riktning. Att han motarbetades av bröderna Rothovius vid besättandet av kyrkoherdetjänsten i Arboga torde icke haft sin grund i teologiska motsättningar utan i Rothoviernas önskan att åt Jonas Rothovius vika denna plats. Vid gymnasiet i Stade höll han 1600 en föreläsning dels i etik om självbehärskningen och dess underarter, dels i politik om tillvägagångssättet vid polemik och i krig samt tvenne tävlihgsprov i fysikaliska exercitier, den första om grunderna för den fysiska världen, den andra om elementerna. I en hyllningsskrift s. å. till Sylvester Phrygius, då denne skulle resa till Sverige, deltog han med en dikt på latin och grekiska. Phrygius' anagram till honom själv, då han s. å. övergick till Jena, trycktes 1601 tillsammans med de improvisationer på latin, som hans studiekamrater tillägnade honom vid hans hemresa.

Västeråstiden med dess skolarbete och domkapitelsgöromål synes ha förflutit utan anmärkningsvärda tilldragelser. Som domkapitelsombud vid riksdagarna 1609—12 kom han dock att spela en viss roll. Att han togs med i den kommitté av lärda, som fick i uppdrag att utarbeta förslag till ny skolordning, framlagt i jan. 1611, vittnar om det anseende han åtnjöt på detta område. För riksdagshistorien har hans deltagande fått ett speciellt värde genom de anteckningar, som han härvid gjorde. Det var också vid riksdagen 1611—12, som hans övergång från lärarbanan till församlingstjänsten beslöts. Även härvid visade sig hans starka position icke minst hos rikskanslern, som icke lät sig påverka av de försök, som gjordes från inflytelserikt håll att ersätta honom med en annan. Arbogatidens första decennium kom att bli en det starka uppbyggandets period. Redan året. efter sin ankomst till församlingen lyckades han få till stånd beslut om restaurering av Nederkyrkan (stadskyrkan), ett arbete som pågick ännu 1620 och som sedan 1617 utökats med skolstugubyggnaden. Restuererinigen av kyrkan kompletterades 1629 med uppsättandet av en orgel. Under arbogatiden anförtroddes honom ett större uppdrag av politisk innebörd. Under jan. och febr. 1625 skulle han tillsammans med av rådet utsedda representanter resa omkring i landets norra delar och till de församlade memigheterna hålla ett tal, lämpligt som underlag för kommande rådslag om penninglån till krigets fortsättande.

I hans ämbetsgöromål som kontraktsprost ingick att åtfölja biskop och kapitelledamöter vid visitationerna i kontraktet. Då Lindes finnmark 1629 begärt eget kapell, uppdrog domkapitlet åt D. och västeråslektorn Johannes Olai Dalekarlus (Stiernhöök) att på ort och ställe verkställa undersökning av behov och förutsättningar samt att inkomma med förslag. Detta gick i positiv riktning och resulterade i upprättandet av det första kapellet i Ljusnarsberg. Det torde även ha varit i egenskap av kontraktsprost, som han kallades till bisittare i consistorium majus. Vid stiftets prästmöten var han i regel närvarande. Vid 1622 års kaplansmöte var han preses. Enligt beslut 1628 skulle han påföljande år hålla den första predikan. Ovisst är emellertid, om det blev av, eftersom han detta år fick samma uppdrag för 1630. Från 1636 års prästmöte erhöll han befrielse, enär han under drygt tio veckor deltagit i utskottsmötet i Stockholm, likaså från 1641 års prästmöte, denna gång på grund av njurlidande. Han begrovs 6 nov. 1642 i den av honom restaurerade Arboga stadskyrka (epitafium där).

Författare

Gunnar Ekström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Exercitationum physicarum agonisraata duo. Primum de corporum naturalium principiis. Alterum de elementis tum in genere, tum (de igne praecipue & aére) in specie. Hamburg 1600. 4:o 4 bl. (Disp., Stade; praes. O. Casmann). — Schola tum ethica de temperantia, ejusq. speciebus, tum politica de polemicae & bellicas administrationis, parte prima. Hamburg 1600. 4:o 4 bl. (Disp., Stade; praes. O. Casmann). — [Hyllningsdikt på latin och grekiska i:] (2XE4IA2. MA TA ... Sylvestri Iohan. Phrygii Calmariensis, ex Germania in patriam anno . .. 1600 . .. vocati.. . Rostock 1600. 4:o; personalvers). ¦— Extract och uthtåg af Petri Drivii... hållne diario, öfwer thet, som förnemligast äre förelupit uppå åtskillige riksdagar i konung Carl dhen IXrdes och konung Gustaf Adolphs regements tijd etc. (Stockholms magazin, Bd 2,

1780, s. 693—714; för tiden dec. 1611—jan. 1612 omtr. i: Sv. riksdagsakter, Ser. 1, 1521—1718, Avd. 2:1, [1931— ]1_932, s. 30—34). — Relation och berättelse, huruledes och med hwad cerimonier kon. Carl den niondes kongl. lijk, blef, den 5 januarii, 1612, uppå Nyköpings slott, lagdt i kistan, och sedan burit ifrån then öfre, neder i den store rijkssalen (Stockholms magazin, Bd 3,

1781, s. 373—380; omtr. i Sv. riksdagsakter, Ser. 1, 1521—1718, Avd. 2:1, [1931—]1932, s. 139—142).

Handskrifter: Diarium gestorum in comitiis morti regis Caroli noni & regiminis Gustavi Adolphi proximis, utdrag i Palmsk. nr 177 [1609 22/7— 1612 nr 35 [1612 Vi] °ch nr 36 [1617 2Vi—25/a] UB; betr- tryckta

delar av detta Diarium, se ovan. — Oratio ad incolas Uplandiae, Norlandiarum & Regionum Montanarum, a. 1625 mensib. Januar. & Febr. congregatos, de auxilio in usum belli conferendo; enl. Stiernman funnos båda handskrifterna i RA, men ha ej kunnat återfinnas.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Riksens ständ. beslut, Riksdagsacta, Biographica, Västerås stads dombok, RA; Västmanlands handl., Mantalslängder, Förlänings-reg., Kammarkollegii registratur, KA; Biographica och minnestal, Verser över enskilda, Engestr. saml. B. X. 1.35, KB; Palmsk. 35, 36, 177 och K. 70, UB; Arboga stads arkiv A. I: 1—3, Uppsala landsarkiv: A. I: 1—8, E. IV_: 1, F. Ill a, Västerås domkap:s arkiv; diverse kyrkoarkiv.—Album Academias Vitebergensis (1934); Die Matrikel derUniv. Rostock, 1—7 (1889—1922); Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, 2:12 (1930). — F. de Brun, Holmiana et alia, 3 (1923); G. Ekström, Västerås stifts herdaminne, 1:1 (1939); S. Phrygius [m. fl.], Anagramma ornatissimo viro Dn Petro Drivio Cuprim. . .. cum.. . Vitebergensi Academia in Ienensem anno... 1600 migraret. .. (1601; personalvers); W. Tham, Axel Oxenstierna. Hans ungdom och verksamhet intill år 1612 (1935); C. G. Warmholtz, Bibliotheca historica Sveo-Gothica, 7 (1793).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Petrus Erici Drivius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Ekström.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17654
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Petrus Erici Drivius, urn:sbl:17654, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Ekström.), hämtad 2024-04-20.