Meriter

1. Jacob Brandberg, f. 23 maj 1692 i Falun, d 19 jan. 1759 på sin gård Ornäs i Torsångs socken. Föräldrar: direktören, sedermera kronoavradsinspektoren Olof Brandberg och Katarina Kock. Student i Uppsala 5 mars 1703. Avråds- eller vågskrivare vid Falu kopparkontor dec. 1709; bergsman 1711; postmästare i Falun 18 okt. 1715−1718; bokhållare vid Stora Kopparbergs gruva 26 apr. 1729; erhöll av Stora Kopparbergs bergsrätt bergslagskamrerares titel 1748.

Gift 3 juni 1717 med Barbro Velamsdotter Hellström, f. 14 jan. 1683, d 23 aug. 1740, dotter till bergsmannen Velam Andersson och änka efter bergsmannen Anders Andersson Lundström.

Biografi

B., som efter sin far ärvde Ornäs gård, fortsatte redan på 1720-talet dennes arbete på att iståndsätta den då förfallna s. k. fatburs- eller loftsbyggningen på Ornäs (»Ornässtugan»), som torde blivit uppförd av bergsfogden Stig Hansson i början av 1500-talet och i vilken enligt en gammal och sannolik tradition Gustav Vasa skulle övernattat på sin flykt genom Dalarna 1520. Till byggnådens vidmakthållande utverkade B. sedermera anslag av riksdag och regering (1741, 1753) och lät den under 1750-talet undergå en genomgripande reparation. Samtidigt nedlade han ett betydande arbete på att till Ornässtugan samla föremål av olika slag, möbler, dräkter, vapen, böcker m. m., som skulle belysa Gustav Vasas historia och som fortfarande utgöra byggnadens inventarier; en stor del av dessa föremål voro emellertid icke gamla utan nyförfärdigade genom B:s försorg. B. samlade också berättelser om Gustav Vasa i Dalarna såsom material till en stor karta över Gustavs vandringar, som han lät utarbeta för sina samlingar, och gav härigenom anledning till en ganska omfattande uppteckning av folktraditionen om Gustav Vasas Dalaäventyr. B. är således skaparen av Ornässtugans samlingar, för vilka han enligt bevarade räkenskaper utbetalat över 11,000 dlr kmt, till stor del egna medel, och sannolikt torde man ock kunna säga, att han har förtjänsten av att själva byggnaden bevarats. På hans anmodan och bekostnad utarbetade även en ung släkting, sedermera komministern i Nora stad J. R. Schultze, en akademisk avhandling (1758), genom vilken berättelsen om Gustavs äventyr i Dalarna erhöll den form, som den sedan i huvudsak behållit.

Författare

Sixten Samuelsson.

Källor och litteratur

Källor (utom under släkten citerade): Correspondence om insamling af gamla minnesmärken till Ornäs (Ornässtugans arkiv; nu i RA); J. A. Almquist, Bergskollegium och bergsslagsstaterna 1637—-1857 (1909); S. Samuelsson, Traditionen som källa för Gustaf Vasas äfventyr i Dalarne (Hist. studier, tillägn. H. Hjärne, 1908); dens.-, Gustaf Vasa i Svärdsjö (Hist. tidskr., 1910); dens., Källorna för Gustaf Vasas äfventyr i Dalarne (1910); J. Sandström, Ornässtugan och dess inventarier 1725—1759 (Fataburen, 1910); J. R. Schultze, Prasdium Ornäs aliaque loca commoratione R. Gustavi I apud Dalekarlos celebria (diss. Ups., praes. C. F. Georgii, 1758), övers, av förf.' i Stockholms magazin 1780.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Brandberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Samuelsson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18063
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Brandberg, urn:sbl:18063, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sixten Samuelsson.), hämtad 2024-04-19.