Meriter

Arne, Ture Algot Johnsson, f. 7 maj 1879 i Drothem. Föräldrar: fröhandlaren Sven August Johnsson och Kristina Anders-dotter. Avlade mogenhetsexamen i Nyköping 12 juni 1897; student i Uppsala ht. s. å.; fil. kand. 15 sept. 1900; fil. lic. 27 maj 1909; disp. 25 maj 1914; fil. doktor 30 maj s. å. E. o. amanuens hos vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin 7 jan. 1902; antikvarie därstädes 31 dec. 1909; besökte som ombud för svenska röda korsets hjälporganisation för krigsfångar ryska fångar i Tyskland, Österrike och Ungern under en resa, omfattande 2 ½ månader under förra hälften av år 1916.

Gift 27 nov. 1906 med Ida Meyersberg, f. 13 jan. 1875, dotter till bankmannen Hermann Meyersberg i Wien.

Biografi

För arkeologiska studier har A., utom flera kortare resor till västra och mellersta Europa och Ryssland, under nov. 1906–aug. 1907 som Vegastipendiat företagit en resa till Mindre Asien och Syrien och under okt. 1912–nov. 1913 som Letterstedtsk stipendiat en dylik genom vidsträckta delar av Ryssland. Under sistnämnda tvenne resor utförde han bl. a. utgrävningar, vilkas resultat delvis tillfallit statens historiska museum. A:s arkeologiska författarskap har i huvudsak inriktats på den nordiska järnåldern och särskilt på de dåtida förbindelserna mellan Sverige och Ryssland-Orienten. Även senare tiders svenska förbindelser med detta område har han gjort till föremål för studium. Hans gradualavhandling lämnar en utförlig sammanställning av svenska vikingatidsarbeten, funna i Ryssland, och av föremål därifrån och från Orienten, funna i Sverige, bådadera vittnesbörd om en betydande insats i världshandeln av våra fäder och deras åt öster utflyttande fränder under den tid, då enligt den bekanta Nestorskrönikan Rurik och hans varäger lade grundvalarna till det nutida ryska väldet. I en av vitterhetsakademins rikt utstyrda publikationer har han vidare framlagt de av Hj. Stolpe samlade fynden ur båtgravar vid Vendel, jämte Birka Sveriges rikaste arkeologiska fyndplats, i ett flertal smärre uppsatser dessutom resultaten av egna i vitterhetsakademins tjänst utförda under sökningar av svenska fornlämningar m. m. Genom talrika tidningsuppsatser och föredrag samt översättningsarbeten har han samtidigt verkat för sin vetenskaps popularisering och även genom bl.a. en översättning ådagalagt sitt intresse för religionsvetenskapen.

Författare

S. Lindqvist.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Huru gammal är ristningen å Häggebystenen? (Sy. fornminnesfören. tidskr., Bd 11, 1902, s. 321—326).. — Nyare upptäckter rörande den äldre stenålderns konst (Ymer, Arg. 23, 1903, s. 113-129). – Svenska emaljerade föremål från den förromerska järnåldern (Studier tillägn. O. Montelius, Sthm 1903, s. 121—132). — Ett urnegraffält i Västergötland (Sv. fornminnesfören. tidskr., Bd. 12, 1905, s. 233—248). — Graffältet vid Bjärs i Hejnum socken, Gottland. 2. Fornsaksbeskrifning (Antiqv. tidskr., D. 15, 1906, N : o 3, s. 64—143; tills, med E. Ekhoff). [1. Gräfnings-berättelse af Fr. Nordin.] — Stenåldersundersökningar. 1—4 (Fornvännen, Årg. 2, 1907, s. 139—144; 4, 1909, s. 86—108). — Stenåldersfynd från Nordsyrien (ibid., Årg. 3, 1908, s. 1—13). — Utställning af arkeologiska och etnografiska föremål från asiatiska Turkiet. Katalog. Sthm 1908. 22 s. (Nordiska museet i Stockholm. Tillf, utställn. N: o 5.) — Några i Sverige funna bronsstatyetter af barbarisk tillverkning (Fornvännen, Årg. 4, 1909, s. 175—187). — Om det forntida Södermanland. Några bidrag till historien om dess bebyggande (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, H. 14, 1909, s. 1—68). — Découvertes paléolithiques dans le Nord de la Syrie (L'Antropologie, T. 20, 1909, s. 23—29). — Les relations de la Suède et de l'Orient pendant l'âge des vikings (5:e congrès préhist. de France, session de Beauvais, 1909, s. 586—592). — Sveriges förbindelser med Östern under vikingatiden (Fornvännen, Årg. 6, 1911, s. 1—66). — Rysk-byzantinska målningar i en Gotlandskyrka (Fornvännen, Årg. 7, 1912, s. 57—64; omtr. i Det stora Svitjod 1917). — Graffältet vid Vendel. Undersökt af Hjalmar Stolpe. Beskrifvet af Hj. Stolpe och T. J. Arne. Teckningarne utförda af O. Sörling. Sthm 1912. 4:o ,66 s., 53 pl. — Einige Schwertortbänder aus der Wikingerzeit (Opuscula archaeologica Oscari Montelio dicata, Sthm 1913, s. 375—390). — La Suède et l'Orient. Études archéologiques sur les relations de la Suède et de l'Orient pendant l'âge des vikings. Upps. 1914. 243 s., 1 karta. (Gradualavh.; även i Archives d'études orientales, Vol. 8.) — Några ryska helgonbilder i svenska samlingar (Fornvännen, Arg. 10, 1915, s. 117—148; omtr. i Det stora Svitjod 1917). — Nya bidrag till Södermanlands förhistoria (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria, H. 16, 1915, s. 1—68; s. 45—68 upptagas av planscher). — Alsengemmen aus Russland (Wiener praehistorische Zeitschr., 1916). — Bidrag till Värmlands förhistoria (Fornvännen, Årg. 12, 1917, s. 1—35). — Ölands första kända bronsåldersristning (ibid., s. 196—201). — En svensk handelsspion i Ryssland på 1600-talet (Nord. tidskr., 1917, s. 197—208; omtr. i Det stora Svitjod 1917). — Det stora Svitjod. Essayer om gångna tiders svensk-ryska kultur- förbindelser. Sthm 1917. XV, 222 s. — Ett svenskt gravfält i guvernementet Jaroslav], Ryssland (Fornvännen, Årg. 13, 1918, s. 31—47). — Viktenheterna i Sverige under vikingatiden (ibid., s. 61—64). — Forntida förbindelser mellan Sverige och Åland (Ord och bild,. Årg. 27, 1918, s. 146— —152). — Ett gravfält från »Vendeltid» vid Lagerlunda i Kärna socken, Östergötland (Fornvännen, Årg. 14,1919, s. 1—20). — Dessutom talrika arkeologiska artiklar i Nord. familjebok, 2: a uppl., samt smärre uppsatser, meddelanden och recensioner i Dagens nyheter (fr. o. m. 1902), Social tidskr. (1903), Meddelanden fr. Östergötlands fornminnesfören. (1903, 04, 05, 16), Ymer (1904, 05, 06, 19), Fornvännen (1906 samt 1911 o. följ.), Ord och bild (1908, 18), Oriental. Archiv (1910), Nord. tidskr. (1911', 15), Præhist. Zeitschr. (Berlin, 1912), Konst och konstnärer (1914), En bok om Östergötland (1915), Meddelanden fr. Gästriklands fornminnesfören. (1915), Hela världen (1917), Tidskr. f. det sv. folkbildningsarbetet (1917), Tidskr. f. konstvetenskap (1917), Aftontidn. (fr. o. m. 1918).

Översatt: Sophus Muller, Den förhistoriska tiden i Europa (Världskulturen, 2, 1905, s. 7—131). — M. Hoernes, .Den mänskliga kulturens förhistoria (Världshistorien, utg. af H. Hildebrand och J. von Pflugk-Harttung, 1, 1913, s. 85—145; övers. o. bearbetn.). — Salomon Reinach, Orfevs. Allmän religionshistoria. 1. Sthm 1914. XII, 254 s. (Vetenskap och bildning, 16.)

Källor och litteratur

Källa: Eckl.-dep. handl. 31 dec 1909 (meritförteckn.), RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ture A Johnsson Arne, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18813, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Lindqvist.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18813
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ture A Johnsson Arne, urn:sbl:18813, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Lindqvist.), hämtad 2024-04-26.