Meriter

Sundman, Per Olof, f 4 sept 1922 i Vaxholm (enl fdb för Sthlm, Gust Vasa), d 9 okt 1992 i Sthlm, Kungsh. Föräldrar: direktören Per Abraham S o Anna Elisabeth Rosmark. Elev vid Sthlms samgymn till 43, diversearb i Härjedalen 45–46, assistent vid Bilägarnas inköpscentral (IC), Sthlm, 46–49, ägare av Jormliens Fjällgård, Frostviken, Jämtl, 49–63, led av kommunalfullm i Frostviken 54–63, v ordf i kommunalnämnden 57, ordf där 59–63, led av styr för Norrländska författarsällsk, ordf där 57–65, led av styr för Sveriges författarfören 63, 1:e v ordf där 66–71, led av styr för Sveriges författarförb 71–76, 2:e v ordf där 71–74, led av styr för Sveriges författarfond 65–85, av styr för Fria litterära yrkesutövares centralorganisation (FLYCO) 66–70, av stadsfullm i Vaxholm 67–69, av drätselkammaren där 68–69, av Sthlms läns landsting 67–69, av Radionämnden 67–76, ordf i Sv kommunförb:s kulturdelegation 67–76, led av 1968 års litteraturutredn juni 68–jan 74, av styr för STF 68–78, av styr för Fören Norden 69–91, av AK 69–70, av enkammarriksdagen 71–78/79 (led av kulturutsk 71–78/79, v ordf där 76/77–77/78), led av styr för sv-danska kulturfonden från 70, av styr för sv-norska samarbetsfonden från 70, av organisationskomm för Statens kulturråd juni–sept 74, av Statens kulturråd 74–77, av styr för Sveriges Radio ab 76–91, ordf i videogramutredn april 77–nov 81, led av styr för Kulturfonden för Sverige o Finland från 78, av kulturskattekomm dec 79–febr 84, av styr för KB 79–85, av styr för Sveriges Lokalradio ab 86–90. Förf. – LSA 75.

G 1) 6 aug 1948(–72) i Sthlm, Osc, m socionomen Ingegerd Ulla-Britt Jansson, f 17 dec 1925 i Sthlm, Matt, d 25 aug 2006 i Lidingö, Sth, dtr till fabrikören Herbert Oscar J o Signe Elna Maria (Maj) Nylander; 2) 29 juli 1975 i Sthlm, Kungsh, m socialassistenten, FK Inger Anna-Karin Jansson, f 28 aug 1947 i Saltsjöbaden, Sth, d 28 jan 2023^[1] i Sthlm, Kungsh, dtr till riksantikvarie Sven Birger Fredrik J o Anna Marie-Louise Lucretia Wernstedt.

Biografi

S föddes i Vaxholm och växte upp med sin morbror, Olof F Rosmark, på Södermalm i Sthlm. Fadern dog när S var två år. S studerade vid Stockholms samgymnasium men avlade aldrig studentexamen. Efter ett år i Härjedalens fjällvärld anställdes han vid IC i Sthlm, det kooperativa inköpsförbund för bl a drivmedel som morbrodern byggt upp. Tillsammans med sin hustru inköpte S 1949 Jormliens Fjällgård i Frostviken och drev pensionatsrörelse där fram till 1963. Under denna tid engagerade han sig även politiskt på kommunal nivå. Han påbörjade också ett mångårigt arbete inom författarnas fackliga organisationer. Inflyttad till Vaxholm drogs S åter in i kommunalpolitiken och 1969 inträdde han som centerpartistisk ledamot i riksdagen. Under 1970-talet var han en av landets ledande kulturpolitiker med en rad prestigefyllda poster. Han invaldes i SA 1975.

S debuterade som författare vid 35 års ålder med Jägarna (1957), en samling berättelser som i likhet med många av hans senare verk utspelas i den norrländska glesbygd han flyttat till. Hans konstnärliga produktion tillkom i huvudsak under en tioårsperiod från debuten och fram till 1967 då romanen Ingenjör Andrées luftfärd utgavs. Den tilldelades Nordiska rådets litteraturpris och Litteraturfrämjandets stora romanpris och blev S:s största framgång. Därefter tystnade han i stort sett som författare. Han hade då publicerat fem romaner, två novellsamlingar samt en reportagebok. Genom sitt politiska arbete blev han dock kvar i offentligheten under lång tid.

S var under en period en av Sveriges mest uppburna och internationellt sett mest beryktade författare. Hans författarskap är känt för sin behavioristiska, ”objektiva” berättarmetod, förbunden med en skeptisk verklighetsuppfattning. I det svenska litterära 1960-talet som S debuterade i, präglat av en filosofiskt orienterad romanteoretisk debatt, blev han genom sin mycket konsekventa kombination av kunskapsteoretisk skepsis och konstnärlig gestaltning en centralgestalt. Föreningen av nordisk, muntlig berättartradition (isländska sagor), modern glesbygdsskildring och internationell modernism (Hemingway och den franska ”nouveau roman”) gjorde S:s berättarkonst till ett inflytelserikt men samtidigt udda inslag i den samtida prosan.

Vid sin död 1992 var S tämligen bortglömd. Detta ändrades då det i mitten av 1990-talet uppdagades att han 1938–43 varit aktiv i olika nazistiska organisationer. Frågan fick stort utrymme på tidningarnas kultursidor och i diskussionens kölvatten företogs en rad omläsningar som uppenbarade spänningar i hans författarskap och utmanade den etablerade synen. Många av de problem som behandlas i S:s texter, såsom förakt för svaghet och auktoritetstro – både som styrande samhällsprinciper och som personlighetsdrag –, är möjliga att knyta till fascistisk och nazistisk ideologi. Det rör sig alltså om en problematisering, även om S:s skildring ibland är påfallande ambivalent.

Sökandet är ett grundmotiv hos S och varieras i de jakter, expeditioner och undersökningar som författarskapet utgörs av. I hans novellistik – debuten Jägarna och novellsamlingen Sökarna (1963) – skildras konkreta sökanden efter andra människor, men antingen återfinns inte den eftersökte andre, eller så hittas hon/han, men den emotsedda förklaringen uteblir. Novellen Jägarna III från debuten handlar om sökandet efter den gåtfulla pensionatsgästen Maria. En dag försvinner hon plötsligt från pensionatet, och när man slutligen hittar henne ges inga svar på frågan varför hon gav sig av; allt som finns att säga är ett lakoniskt konstaterande: ”– Här är ni, sade ingenjören till henne./ – Och här är vi, sade en av pojkarna.” Sökandet kan läsas som en gestaltning av olika existentiella och etiska förhållningssätt. I novellerna skildras ensamma människor och inte minst olika former av maktrelationer. Men här skisseras också ett alternativt förhållningssätt där den ovetbare andres konkreta närvaro bemöts med kravlös medmänsklighet.

Situationer och motiv återkommer, ofta med signifikanta förskjutningar och omkastningar. På så vis byggs en mångfasetterad helhet upp, som dock förblir omgärdad av betydande tomrum. I det avseendet är novellsamlingen en för S:s skeptiska grundhållning idealisk form. Skrivsättet spelar en viktig roll också i romanerna, som förefaller konstruerade på ungefär samma sätt. Utan att de inbördes sambanden förklaras ställs olika scener bredvid varandra. S laborerar med montageliknande framställningsformer och sammanbindande omtagningar. På många sätt låter sig hans texter analyseras i termer av kortprosatekniker, d v s framställningssätt traditionellt förbundna med korta prosatexter. S:s språk är konkret, men hans gestaltningsmetod ger dessa påfallande metonymiska texter en närmast metaforisk laddning.

S:s första roman Undersökningen (1958) utspelas i en norrländsk glesbygd i förvandling. Ett kraftverk håller på att byggas vilket drastiskt förändrar livsvillkoren i trakten. Protagonisten har såsom ordförande i kommunens nykterhetsnämnd fått uppdraget att utreda ett misstänkt fall av alkoholmissbruk. Den misstänkte är ingen mindre än kraftverksbyggets chef. Romanen ger en helhetsbild av moderniteten såsom S uppfattade den, och i synnerhet av dess existentiella och sociala konsekvenser, inte minst med avseende på kön och klass. Den mellanmänskliga problematik som gestaltas hör ihop med en samhällsform. Romanen iscensätter ett samhälle som genom sin uppbyggnad komplicerar och försvårar de mellanmänskliga relationerna och det ofrånkomliga beroendet av andra. Detta utgör den springande punkten i romanens modernitetskritik.

I Skytten (1960) utgör en vådaskjutning med dödlig utgång det bokstavliga startskottet för ett kluster av mer eller mindre sammanlänkade sökanden som romanen organiseras kring. Åke Enarsson går runt i byn och letar efter sin vän Olle Halpa och söker upplysningar om Arne ”Arns” Arngrimsson, mannen han av misstag dödat. Parallellt återges polisens utredning av händelsen. Skytten beskriver ett senare skede i moderniseringsprocessen; kraftverket står nu på plats. Dragen har börjat stelna och ett nytt rum framträder. Romanen kan beskrivas som en inventering av detta (moderna) rum, som ett utforskande av dess gränser, positioner och avstånd. Den behandlar språkliga spörsmål, men den språkliga problematiken rymmer samtidigt en betraktelse över moderniteten som existentiellt och socialt villkor.

Med sin tredje roman Expeditionen (1962) lämnade S den nordsvenska glesbygden för den afrikanska djungeln. Romanen är en fritt hållen omdiktning av H M Stanleys sista expedition, undsättningen av Emin Pascha 1887–89. Med utgångspunkt i det slutande 1800-talets imperialistiska projekt frilägger S det moderna samhällets mekanismer. Den mångkulturella expeditionens färd genom Afrika blir en mycket handfast lektion i relativism, som ställer frågan om värde på sin spets. Mot den ständiga relativiseringen, representerad av människan förvandlad till ting och vara, ställs föreställningen om det ovärderliga, representerad av den ovetbare andre, här i form av en bokstavligen (etniskt) främmande gestalt. Det som granskas i första hand är emellertid inte relativism och utbytbarhet i sig utan de maktförhållanden som konstruktionen av värde alltid är knuten till. Med sitt globala perspektiv pekar Expeditionen fram mot den engagerade litteraturen efter den s k strömkantringen, den orientering mot ett mer direkt politiskt engagemang som sker i svensk kulturdebatt kring 1960-talets mitt.

Det var emellertid först med Ingenjör Andrées luftfärd, filmatiserad av Jan Troell 1982, som det modernitetskritiska perspektivet fick ordentligt genomslag i mottagandet. Då hade också samhällsklimatet förändrats. Romanen är S:s tolkning av Andréeexpeditionen. ”Boken handlar, tror jag, om människors gemenskap och beroende av varandra”, skrev S i Ett år (1967), den skrift med arbetsanteckningar som publicerades i samband med Ingenjör Andrées luftfärd. Formuleringen skulle kunna sammanfatta hela hans författarskap. Beroende och gemenskap utgör den levande kärnan i S:s skrivande. I Ingenjör Andrées luftfärd är det mellanmänskliga dramat på ett representativt sätt förbundet med en modernitetskritik. Romanen väver in ballongfärden i ett mytiskt mönster och iscensätter den kapsejsade Örnen på isen som en störtad Ikaros. Luftfärden är föreningen av det slutande 1800-talets nationalistiska kapprustning och ett inre tvång.

Om den syn på samhället och mänsklig samvaro som skrivs fram i S:s egenartade berättarkonst kan förefalla pessimistisk är den samtidigt uppfordrande aktuell. S:s analys av moderniteten som existentiellt och socialt villkor är idag (2014) mer relevant än någonsin.

Författare

Johanna Lundström Gondouin

Arkivuppgifter

S:s arkiv i KB. Enstaka handl:ar även i SA. – Brev från S i KB (bl a till S Carlson, E Johnson, R Oldberg samt många till B Wikström), SA (många till o även från Mary Sandbach) o UUB (bl a till L Gustafsson o A Viksten).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Jägarna. Berättelser. Sthlm: Norstedt, 1957. 253, [2] s. [2. uppl s å. Ny utg 1959: Sthlm: Vingförl, 286, [1] s. Ny utg 1968: Sthlm: PAN/Norstedt, 286, [1] s, ([Förtitel:] En PAN-bok). Ingår även i Norrlandsberättelser (1984) tillsammans med novellerna i Sökarna (1963) och romanen Två dagar, två nätter (1965). Ingår även i Jägarna och andra berättelser från Norrland (1998) tillsammans med novellerna i Sökarna (1963). Urval: Jägarna. Berättelser. [Khvn:] Foreningen Norden, 1966. 111, [1] s. {Med förord och ordförklaringar på danska av E Fredriksen. Innehåller sju av originalets 14 noveller.} Av novellerna i samlingen har Trumslagaren publicerats separat 1967 och Jägarna II tillsammans med romanen Två dagar, två nätter 1978. Översatt till franska 1967. Översatt i urval till estniska som Trummilöja (Tallinn 1964; sannolikt fyra av 14 noveller – en nyutgåva från 1985 som även innehåller en översättning av Expeditionen (1962) innehåller fyra noveller), till tjeckiska som Lovci (Praha 1968; nio av 14 noveller), till slovakiska som Lovci (Bratislava 1972; åtta av 14 noveller), till tyska som Der Hahn und andere Erzählungen (1973; se nedan; även utgiven samma år som Die Verhandlung und andere Erzählungen) samt i urval till nederländska som De waarnemer en andere verhalen (1987; se nedan).] – Lek (1957). Se bidrag nedan. – Undersökningen. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1958. 193, [1] s. [Ny utg 1962: Sthlm: Bokklubben Vår bok, 217, [1] s. Ny utg 1970: Sthlm: PAN/Norstedt, 167, [1] s, ([Förtitel:] En PAN-bok). Ny utg 1983: [Sthlm:] Litteraturfrämjandet, 191 s, (En bok för alla). Översatt till tyska 1971 (nya utg 1971 och 74), till polska 1974 samt till franska 1976.] – Skytten. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1960. 228, [1] s. [Ny utg 1965: 251, [1] s, ([Skyddsomsl:] Bokklubben Vår bok). Ny utg 1974: Med efterord av S-S Landström, Sthlm: PAN/Norstedt, 1974, 220, [1] s, ([Förtitel:] En PAN-bok).] – Levande fjällbygd. [Omsl.] [Kolofon:] Östersund 1961. (Östersunds-postens tr). 23, [1] s, ill. [Enligt S:s förord, s 1, utgiven av Holmens bruk. Särtryck ur: Levande bygd. Under medverkan av D Hammarskjöld … [Verso:] Sammanställd av B Haglund. Teckningar: G Kriland. [Sthlm:] Bokklubben Vår bok, 1960, s [72]–92. {Ny tr s å.}] – Expeditionen. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1962. 223, [1] s. [Behandlar H M Stanleys resor i Afrika. Finländskt förlag (deluppl:): Hfors: Söderström. 2. uppl s å. Ny utg 1967: Sthlm: PAN/Norstedt, 182, [1] s, ([Förtitel:] En PAN-bok). Ny utg 1977: Expeditionen. Roman, Sthlm: Litteraturfrämjandet, 223, [1] s. Översatt till finska 1963, till danska 1964, till franska och tyska 1965 (tyska: nya utg 1970, 89), till norska och polska 1966 (polska: ny utg 1985), till engelska 1967 (ny utg 1970), till italienska och spanska 1968, till estniska 1972 (ny utg 1985 tillsammans med ett urval ur Jägarna (1958) – se ovan), till nederländska 1979 samt till tjeckiska 1980.] – Sökarna. Nio berättelser. Sthlm: Norstedt, 1963. 203, [2] s. [Ny utg 1973: Sthlm: PAN/Norstedt, 164, [2] s, ([Förtitel:] En PAN-bok). Ingår även i Norrlandsberättelser (1984) tillsammans med novellerna i Jägarna (1957) och romanen Två dagar, två nätter (1965). Ingår även i Jägarna och andra berättelser från Norrland (1998) tillsammans med novellerna i Jägarna (1957). Översatt i urval till tyska som Der Hahn und andere Erzählungen (1973; se nedan; även utg samma år som Die Verhandlung und andere Erzählungen) samt i urval till nederländska som De waarnemer en andere verhalen (1987; se nedan). En av novellerna i samlingen, Sommarnatt (s [13]–30), har översatts till franska och utgivits separat, se Nuit de la Saint-Jean nedan (1996).] – Två dagar, två nätter. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1965. 184, [2] s. [Finländskt förlag (deluppl:): Hfors: Söderström. 2. uppl s å. Ny utg 1969: Sthlm: PAN/Norstedt, 150, [1] s, ([Förtitel:] En PAN-bok). Ingår även i Två dagar, två nätter & Jägarna II (1978) samt i Norrlandsberättelser (1984) tillsammans med novellerna i Jägarna (1957) och Sökarna (1963). Översatt till danska och tyska 1967 (tyska: ny utg 1970), till franska och nederländska 1968, till engelska 1969, till polska 1974, till isländska 1974, till litauiska 1984 (tillsammans med Berättelsen om Såm, 1977) samt till tjeckiska 1987.] – Människor vid hav. Lofoten. [Reportage.] Y Baum, foto. P O S, text. Sthlm: Bonnier, 1966. 111, [2] s, [48] pl-s, fotogr. [Om fiskeläget Henningsvær, dess invånare och vinterfisket. Se även Lofoten, sommar (1973).] – Berättelser. Med inledning, ordförklaringar och förslag till arbetsuppgifter av B Sandell. [Sthlm:] Svenska bokförl (Norstedt), 1967. [6], 146 s. ([Förtitel:] Skönlitteratur i skolan). [Urvalet omfattar två noveller från Jägarna (1957), fyra noveller från Sökarna (1963) samt ett kort utdrag (14 sidor) ur romanen Två dagar, två nätter (1965).] – Ingenjör Andrées luftfärd. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1967. 343, [2] s. [Finländskt förlag (deluppl:): Hfors: Söderström. 2.–5. uppl s å. 6. uppl 1968. Ny utg 1968: Sthlm: PAN/Norstedt, 329, [1] s. ([Förtitel:] En PAN-bok). {Ny tr 1969. 2. (dvs 3.) tr 1977.} Ny utg 1980: [Sthlm:] Wahlström & Widstrand, 329, [1] s, ([W & W bokklubb]). Ny utg 1982: Sthlm: Norstedt, 329, [1] s, ([Omsl:] Magnum). Ny utg 2004: Sthlm: ePAN; Norstedt, 343, [1] s. Ny utg 2010: Sthlm: Norstedt, 343 s. Bearbetad upplaga: Andrées ballongfärd. Bearbetning av S Wirling. [Solna:] Esselte Studium, 1980. [8], 148, [3] s, ill, fotogr. ([Lättläst]). 2. uppl 1982. 2. utg 1997: Bearbetad av S Wirling, Sthlm: LL-förl, 186 s, ill, fotogr, ([Omsl:] Lättläst). Översättningar av originalversionen: till danska, isländska och norska 1968 (danska: 2. oppl 1972 samt ny utg s å), till finska och tyska 1969 (tyska: ny utg 1969 (2.–3. Auflage 71–72); nya utg 71, 89 och 96), till engelska, franska, italienska och nederländska 1970 (engelska: även amerikansk uppl s å), till polska 1971, till spanska och tjeckiska 1972, till ungerska 1973, till rumänska 1974, till lettiska 1983 samt till estniska 2005. Översättning av den bearbetade versionen: till danska 1986.] – Trumslagaren. [Novell.] Med ill av E Prytz. Sthlm: Norstedt, 1967. 94, [1] s, ill. [Tidigare publicerad i Jägarna (1957), s 211–254. Efterskrift av L Bergström (s 93–94) – om L B:s kontakter med S under tillkomsten av novellsamlingen Jägarna. Trumslagaren publicerad som Norstedts julhälsning 1967.] – Ett år. Anteckningar och kommentarer i dagbok, körjournaler för bil och i största allmänhet september 1966 till augusti 1967 kring arbetet med romanen Ingenjör Andrées luftfärd. Ljusdal: E Ericssons bokh, u å [1967]. 47, [1] s, ill. [Utkom i ett flertal varianter som julgåva 1967 för olika bokhandlar; i UUB finns ett exemplar som utgavs av Krooks bokhandel i Karlskrona.] – Ingen fruktan, intet hopp. Ett collage kring S. A. Andrée, hans följeslagare och hans polarexpedition. Sthlm: Bonnier, 1968. 338, [1] s, [16] pl-bl, ill, fotogr. [6./7. tus s å. Boken består av utdrag ur olika dokument, sammanflätade av S:s kommentarer.] – Kommunerna och kulturpolitiken. Sthlm: LTs förl; LTK, 1971. 64 s, ill. ([Omsl:] Vi och vår kommun). [Kursbok för förtroendemän i kommuner. 2., omarbetade uppl 1977: Sthlm: LTs förl, 75, [1] s, ill. Ett supplement till 1971 års upplaga utgavs 1973 av S Ekström (Sthlm: LTs förl; LTK, 19 s).] – Der Hahn und andere Erzählungen. Zürich; Köln: Benziger, cop 1973. 388, [1] s. [Översatt av W Baumgartner, U Birckholz samt U Fehr och S Johansson. Består av urval ur Jägarna (1957; tio av 14 noveller) och Sökarna (1963; fem av nio noveller) samt novellen Söker väg (Perspektiv, årg 5, 1954, s 436–441) som Wegsuche, s [71]–89. För östtysk utgåva se: Die Verhandlung und andere Erzählungen (1973). Urvalet är identiskt i de bägge utgåvorna men den inbördes ordningsföljden är annorlunda. Titelnovellen i den västtyska utgåvan utgörs av Tuppen från Jägarna.] – Lofoten, sommar. [Reportage.] Sthlm: Norstedt, 1973. 176, [1] s, [16] pl-s, fotogr. [Om fiskeläget Henningsvær och dess invånare sommartid. Se även Människor vid hav (1966) för en skildring av samhället vintertid. Fotografierna i denna bok tagna av S själv. 2. uppl s å. Översatt till norska 1974.] – Die Verhandlung und andere Erzählungen. [Verso:] Aus dem Schwedischen von W Baumgartner, U Birckholz, U Fehr/S Johansson. 1. Aufl. Berlin: Volk und Welt, 1973. 285, [3] s. [Efterord av U B (s 277–286). Östtysk utgåva av Der Hahn und andere Erzählungen (1973), se d:o. Titelnovellen utgörs av Förhandling från Sökarna (1963).] – Olle Hedberg. Inträdestal i Svenska akademien. Sthlm: Norstedt, 1975. 29 s. ([Omsl:] Inträdestal, Svenska akademien). [Även tryckt som: Inträdestal i Svenska akademien. Den 20 december 1975 (SAH, ifrån år 1886, d 83, 1975, Sthlm 1977, [svit 1], s [61]–87). {Följdskrift: E Lönnroth, Svar på herr Sundmans inträdestal (s [88]–90).}] – Berättelsen om Såm. [Roman.] Sthlm: Norstedt, 1977. 253, [1] s. [Ny utg 1984: Sthlm: MånPocket, ([Förtitel:] MånPocket). Översatt till danska, norska och tyska 1977 (tyska: två nya utg 79), till isländska 1978, till franska och ungerska 1980, till tjeckiska 1981, till finska 1983, till litauiska och nederländska 1984 (litauiska: tillsammans med Två dagar, två nätter, 1965) samt till polska 1987.] – Två dagar, två nätter & Jägarna II. Udgivet af Dansklærerforeningen ved E Palmlund. [Khvn:] Gyldendal, 1978. 226 s. [Innehåller romanen Två dagar, två nätter (1965) samt novellen Jägarna II från samlingen Jägarna (1957).] – Anteckningar i den högsta norden under Ymerfärden sommaren 1980. Bollnäs 1980. (Nyström). 47, [1] s, ill. [Julhälsning av E Ericssons bokhandel i Ljusdal. Återger S:s anteckningar under en del av resan daterade 15 juli–6 sept (hela resan ägde rum mellan 24 juni och 1 okt). En detaljerad redogörelse för polarexpeditionen finns i Ishav (1982).] – Ishav. Isbrytaren H.M.S. Ymers färd i polarhavet sommaren 1980. Sthlm: Norstedt, 1982. 271, [1] s, [48] pl-s, fotogr (vissa i färg). – Norrlandsberättelser. Med efterord av författaren. Sthlm: Norstedt, 1984. 483, [2] s. [Består av novellsamlingarna Jägarna (1957; s [5]–198) och Sökarna (1963; s [199]–341), romanen Två dagar, två nätter (1965; s [343]–[465]) samt ett nyskrivet Efterord (s [467]–[484]) med S:s kommentarer till verken. Se även Jägarna och andra berättelser från Norrland (1998).] – Tre berättelser. Sthlm: Norstedt, 1987. 62, [1] s. [Omslag: Utgåva för Bok & bibliotek ’87, Göteborg. Innehåller tre tidigare opublicerade noveller.] – De waarnemer en andere verhalen. Uit het Zweeds vertaald door J Bernlef. Utrecht: Athabasca, 1987. 77, [2] s. (Saskia Ferwerda reeks, 2). [Novellsamling med fem noveller varav tre hämtade från Jägarna (1957) och två från Sökarna (1963). Titelnovellen utgörs av Observatören från Jägarna.] – Nuit de la Saint-Jean. Traduit du suédois par Martine Desbureaux. [Omsl:] Édition bilingue. Monaco: Éditions du Rocher, 1996. 75, [4] s. [Parallelltext på svenska och franska. Innehåller översättning av novellen Sommarnatt från Sökarna (1963), s [13]–30. I boken anges originaltiteln felaktigt som Midsommarnatt.] – Jägarna och andra berättelser från Norrland Sthlm: Norstedt, 1998. 341, [7] s. [Består av novellsamlingarna Jägarna (1957; s [5]–198) och Sökarna (1963; s [199]–341) samt Ur efterordet till volymen Norrlandsberättelser (1984) (s [343]–[347]). Se även Norrlandsberättelser.]

Tryckta arbeten (bidrag): Beträffande S:s bidrag 1952–1988 se kommenterad förteckning av R McGregor, Per Olof Sundman: Primary sources (R McGregor, Per Olof Sundman and the Icelandic sagas, Gbg 1994, s 251–273). I bibliografin noteras totalt 276 bidrag, därav 186 bidrag i tidskrifter och antologier samt 90 bidrag i dagstidningar. Bibliografin förtecknar i separata sektioner noveller som inte (i oförändrad version) ingår i S:s egna samlingar (nio stycken) och de sex noveller som senare kom att ingå i Jägarna (1957) eller Sökarna (1963). Förteckningen omfattar däremot inte senare omtryck av noveller från dessa samlingar; ett par exempel på sådana ges i tillägget till McGregor nedan. Det finns också en separat förteckning över S:s verk i engelsk översättning (inklusive bidrag) medan översättningar till andra språk ej noteras. Bland S:s bidrag i tidskrifter kan särskilt noteras 123 bidrag i Veckojournalen 1968 samt 1974–77 (av dessa skrev han 122 artiklar som kolumnist 74–77). Han skrev vidare 30 bidrag i Expressen (1952–60, 66, 68–69, 71, 73, 75), 21 bidrag i S-T (1962–66) samt 12 bidrag i SvD (1954, 56, 59, 74, 78, 79, 80, 85). – Tillägg till McGregor: Lek. [Novell] (Fokus [utg av Skellefteå gymnasieförening], 1957, s 6–7, 10). [Enligt L Bäckström, Lek (BLM, årg 67, 1998, nr 1, s 15) även utgivet som ett särtryck omfattande 11 sidor i 25 numrerade exemplar i maj 1957. Novellen omtryckt i: Per Olof Sundman och nazismen, Sthlm: Föreningen Thélème, 1996, (TLM, 1996, nr 2), s 25–32.] – Ur Jägarna (50-tal. En prosaantologi, Sammanställd och försedd med inledning av B Christofferson och S Foerster, [Sthlm:] Rabén & Sjögren, 1964, s 229–235). [Omtryck av novellen Jägarna I ur Jägarna (1957), s [7]–15.] – Sånt blir livet (Tryckpunkter. 23 svenska författare i egen sak, Sthlm: PAN/Norstedt, 1967, ([Förtitel:] En Panbok), s 163–173). [McGregor har ej noterat att denna bok utkommit tidigare (1966) som privat förlagstryck (julhälsning 1966) under titeln Tryckpunkter. 23 Norstedtförfattare i egen sak (Sthlm: PAN/Norstedt). Sättning och paginering är identiska i de bägge utgåvorna.] – Kontrollanten (Svenska noveller. En antologi sammanställd av V Edström och P A Henricson, Sthlm: Prisma, 1970, ([Omsl:] Prisma), s [347]–364). [Novellen tidigare tryckt i Jägarna (1957), s [189]–209.] – Alfred Nobel. Ur minnesteckning (SAH, ifrån år 1886, d 87, 1979, Sthlm 1981, [svit 1], s [41]–54). – Inledning (L Svanberg, [Omsl:] Den elektroniska hästen. Ett resonemang kring en galopperande teknisk utveckling. Debattskrift utg av Videogramutredningen. Kommentarer: S Fagerberg, I Ivre, A-M Thunberg och B-A Vedin. Inledning: P O S, [Sthlm:] Liber Förlag, 1979, ([Omsl:] Ds U, 1979:16), s 3–6). [Boken innehåller även (på titelsidans plats) en skrivelse från Videogramutredningen daterad 1979-11-21 till chefen för utbildningsdepartementet (vid denna tidpunkt: J-E Wikström) med motivering till att den av utredningen beställda rapporten från L Svanberg publicerats som en debattskrift. Skrivelsen är undertecknad av S i egenskap av utredningens ordförande tillsammans med dess sekreterare S Svärd.] – Tal [av akademiens direktör] (SAH, ifrån år 1886, d 91, 1984, Sthlm 1985, [svit 1], s [7]–20). [I samband med SAH:s högtidsdag den 20 dec 1984.] – Lek (1996). Se Lek (1957) under ovan.

Källor och litteratur

J Lundström, Terrängbeskrivn: P O S, moderniteten o medmänniskan (2006), o där anf källor o litt; R McGregor, P O S and the Icelandic Sagas: a study of narrative method (1994); P Svensson, Frostviken: ett reportage om P O S, nazismen o tigandet (1998); B Trotzig, Inträdestal över S (SAH från år 1986, 19, 1993); N G Åsling, P O S: ett porträtt (1970).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Olof Sundman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34724, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johanna Lundström Gondouin), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34724
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Olof Sundman, urn:sbl:34724, Svenskt biografiskt lexikon (art av Johanna Lundström Gondouin), hämtad 2024-04-20.