Meriter

4. Johan Alströmer, de båda föregåendes halvbror, f. 7 maj 1742, d 4 okt. 1786. Student i Uppsala 21 dec. 1756;. företog en utrikes resa genom större delen av västra och mellersta Europa 1777–80. Ställföreträdande chef för Alingsåsverken. LFS 1775 (?); LVVS 1776 (ordförande 1782–83); LVA 1784.

Gift 17 dec. 1783 med Hedvig Katarina Danckwardt-Lillieström, f. 23 apr. 1762, d 27 juli 1837, dotter till kammarherren Johan Niklas Danckwardt-Lillieström.

Biografi

A. var under sin uppväxttid, möjligen till följd av sin egen önskan, utsedd att ägna sig åt bergverksrörelsen, men denna avsikt blev ej förverkligad. Redan under Jonas Alströmers livstid fick han biträda vid styrelsen av Alingsås manufakturverk, och efter faderns död tillföll denna honom ensam de tider, då brodern Patrik vistades i Stockholm för att vid riksdagarna försvara verkets rätt. Hans duglighet, drift och verksamhet på denna post vann oförbehållsamt erkännande. Ännu 1785 gjorde han ett försök att rädda faderns skapelse genom att föreslå, att Alingsås skulle förvandlas till en fristad, med vilken 8 5/8 honom själv tillhöriga, nära staden belägna hemman skulle inkorporeras; tull och accis skulle ej utgå av staden, kronans inkomster därav skulle fastställas till en viss, på tomterna fördelad summa, och industriidkarna skulle vara befriade från skråtvånget. Förslaget, som avstyrktes av kommerskollegiet och 'slutligen avslogs, blev ej ens under A: s livstid föremål för regeringens beslut. Vid sidan av sin verksamhet som industriidkare framträdde A. såsom en framsynt jordbrukare. För odlingen av potatis verkade han med iver. Sina resultat häri framlade han i en uppsats, »Potaters plantering grundad på rön och försök», i vetenskapsakademins handlingar 1777. På egendomen Nolhaga byggde han torparstugor av en ny modell, vilken han sökte införa även på andra håll. De meddelanden, som han efter hemkomsten från sin långa utrikes resa införde i patriotiska sällskapets journal och i Göteborgs vetenskaps-och vitterhetssamhälles handlingar, om lanthushållning och jordbruk i Nederländerna och England samt om boskapsskötsel i Italien, vittna om det intresse och den iakttagelseförmåga, varmed han studerat allt, som kunde ha betydelse för jordbruket, över huvud torde han under sin resa ha intresserat sig för ekonomiska förhållanden och orsakerna till uppsving i dessa; nya metoder antecknades, och maskiner beskrevos. Under resan stod A. i livlig förbindelse med in- och utländska vetenskapsmän, bland andra J. Banks och D. Solander. Naturalier av allehanda slag insamlades och hemsändes, mineralier särskilt till Torbern Bergman och växter till P. J. Bergius. Den största samlingen av naturalier och maskinmodeller tillföll brodern Klas Alströmer. I England anskaffade A. instrument åt Wargentin. Efter hemkomsten sökte han i praktiken omsätta de lärdomar, han vunnit under sin resa. A. var en typisk 1700-talsmänniska med stort intresse för all vetenskap, som hade eller kunde få praktisk ekonomisk betydelse.

Författare

Erik Naumann.

Arkivuppgifter

— Endast ett fåtal brev till Johan A. finnas bland de Alströmerska papperen i Uppsala universitetsbibliotek; av hans dagbok under resan 1777—80 förvaras ett »Utdrag» i två exemplar på Östads säteri.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om bästa inrätning och bygnad af dagswerkstorp. Til trycket befordrad af Kongl. patriotiska sälskapet. Sthm 1775. 15 s., 1 pl. — Anmärkningar vid landhushållningen i Ejderstädtske landet, uti et bref från Johan Alströmer (Physiogr. sälsk. handl., D. 1, 1776, s. 133—144). — Potaters plantering, grundad på rön och försök (VA Handl., Vol. 38, 1777, s. 246—265). — Om landthushållningen i Brabant (Hushålln. journal, jan. 1781, s. 27—31; anon.). — Om landt-hushållningen uti Chur-Pfaltz (ibid., mars 1781, s. 3—8). — Om landthushållningen i Flandern, imellan Tournay och Lille (ibid., maj 1781, s. 24—36). — Strödda underrättelser om landthushållningen uti Holstein (ibid., nov. 1781, s. 115—123 -f-2pl.; juni 1782, s. 449—454). — Grunder till indelningen wid ett förbättradt jordbruk (ibid., jan. 1782, s. 193—207). — Om Eiderstadtska hushållningen (ibid., mars 1782, s. 297—311). — Öm jordbruket i England och i synnerhet hos farmer Ducket (ibid., nov. 1782, s. 116—126). — Beskrifning om staden Alingsås (Upfostrings-sälsk. tidningar, 1782, Bd 1, s. 297—300; anon.). — Märkvärdigheter vid boskaps-skötselen i Lombardiet, samlade under en resa i orten år 1779, jemte beskrifning på tilverkningen af parmesan-ost (K. Götheborgska wet. och witt. samh. handl., Wet. afd., St. 3, 1785, s. 78—87).

Källor och litteratur

Källor: Alströmerska brevsamlingen, UB; C. A. Brolén, Om Alströmerska brefsamlingen i Upsala universitets bibliotek (1917); H. Nicander, Åminnelsetal över A. i VA 26 febr. 1791 (1791).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Alströmer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5731
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Alströmer, urn:sbl:5731, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-20.