Meriter

Meeths, Carl Ernst Herman, f 14 sept 1880 i Sthlm, Ty, d 9 juni 1957 där, Engelbr. Föräldrar: grosshandlaren Carl Herman Christoffer M o Hulda Cecilia (Cécile) Hedvig Charlotta Richter. Lärov:studier i Wiesbaden, Tyskland, 92–97, merkantil praktisk utbildn hos firma Liebmann & Achnie, Köln 98–00, hos firma Debenham & Freebody, London 00–02, studieresor till bl a Indien, Siam, USA, Kina o Japan 03, deläg o chef för firma Herm Meeths (H M), Sthlm, 1 jan 04, VD i H M:s ab där 25 april 10–54 o från 56, led av styr där från 25 april 10 (ordf), av styr för ab Skotten, Sthlm, o för fastighetsab Domkvarteret, Gbg, från 25 april 10, av styr för Hylte bruks ab 18–30, VD i Årsta ab, led av styr där från 19 (ordf), led av styr för Munkedals ab 23–30, av styr för H M:s fdial i Norrköping ab (från 12 dec 53 H M:s filial i Sundbyberg ab) från 15 jan 25, av styr för H M:s filial i Skövde ab från 26 juli 26, av styr för H M:s filial i Västerås ab från 20 jan 27, av styr för H M:s filial i Örebro ab från 7 sept 27, av styr för H M:s filial i Gefle ab från 22 mars 37, av styr för ab Cécile Meeths' feriefond från 27 juni 49.

G 4 juli 1911 i Sthlm, Maria, m Margareta Johanna Svensson, f 4 juni 1889 där, Hovf, d 15 okt 1965 där, Engelbr, dtr till sjökaptenen Carl Abraham S o Albertina Charlotta Holmgren.

Biografi

Herman M:s far, grosshandlaren Carl Herman Christoffer M (f 1835 i Lubeck, d 1889) grundade 1864 firma Herm Meeths med affär på Fredsgatan i Sthlm. Firman sålde till en början uteslutande symaskiner och hade generalagenturen för Singers fabrikat. Senare startades försäljning även av bl a tråd och silke, och 1878 öppnades en större specialaffär för sybehör på Regeringsgatan, följd av filialer i Gamla stan 1878, på Drottninggatan 1887, Götgatan 1888 och på Östermalm 1894. I Gbg startades en filial 1881, fem år senare flyttad till eget hus på Kungsgatan. Från 1885 bedrev firman dessutom engrosförsäljning. Efter grundarens död övertog hans änka ledningen tillsamman med Heinrich Schönfeldt.

Efter utlandspraktik och studieresor inträdde M i företagets ledning 1904. Firman började nu åter att utvecklas. Göteborgsbutiken byggdes ut 1904–06, och en ny filial öppnades i Norrköping 1907 (nedlagd 1952).

Sortimentet utökades och kom att bestå av så gott som allt som hörde till damkonfektion. Expansionen medförde lokalproblem för huvudaffären i Sthlm, och 1906 inköpte M den Duboiska fastigheten på Drottninggatan. Denna byggdes om till ett modernt och påkostat varuhus, enligt uppgift det då största i staden. Det öppnades i mars 1909.

M lade stor vikt vid skyltning och började 1910 – som förste svensk och efter förebild från Paris – med en årligt återkommande s k vit vecka, då försäljningen koncentrerades till vita varor.

Även göteborgsaflaren expanderade kraftigt, och 1910 sammanslogs den med en konkurrent, Vollmers modebasar. Ett stort affärshus i fyra våningar uppfördes på Kungsgatan efter liknande principer som i Sthlm. I samband härmed ombildades företaget till ab med M som VD med ett aktiekapital på 1,2 mkr, som 1917–20 successivt höjdes till 4 mkr. Den tidigare kompanjonen Schönfeldt utgick ur firman 1917 och August Vollmers 1921, varpå M blev ensam ledare.

Under slutet av 1920-talet inträffade en ny stark expansion. Flera av de gamla filialerna byggdes om eller flyttades, och nya startades i Skövde 1926, Västerås 1927, Örebro 1928 och Gävle 1933. Nya avdelningar öppnades i huvudaffären, såsom pappersavdelning 1930 och hygienisk salong 1934.

I sept 1936 brann huvudaffären i Sthlm. Efter ett provisorium vid Hötorget öppnades i april 1938 ett nytt varuhus i det sk Centrumpalatset på Kungsgatan. Varuhuset i Gbg genomgick en omfattande modernisering 1937.

När företaget firade 75-årsjubileum 1939, bestod det av de två varuhusen i Sthlm och Gbg, vardera med ett stort antal avdelningar, samt åtta filialer. Antalet anställda var över 600, vid högsäsong närmare 1 000. M kvarstod – med ett kort avbrott – som VD till sin död och hade då varit firmans ledare i över 50 år. Företaget fusionerade 1967 med Åhlén & Holm ab, och huvudaffären lades ned 1971.

Orsaken till M:s framgångar var driftighet parad med framsynthet bl a vad gäller marknadsföring. Han var grundlig och utrustad med ett gott minne. Han anammade snabbt varuhusidén men slog trots detta vakt om fördelarna som den lilla specialbutiken erbjudit. Detta skedde genom att helt inrikta sig på den i städerna växande kvinnliga kundkretsens behov av konfektion och textil hemutrustning. Han ville härmed kombinera varuhusets fördelar i form av ett brett utbud och rationellt ekonomiskt inköp med specialbutikens kunnande och kvalitetsmedvetenhet.

M insåg vikten av låg personalomsättning, vi-känsla och ansvarsmedvetande bland personalen. Man talade om "Meeths-familjen", och from 1930 utgavs en personaltidning där alla anställda runt om i landet fick information om personalförändringar, jubileer, skyltningar, modevisningar mm. I artiklar undervisades även personalen i hur de skulle bemöta sina kunder.

Till sin 50-årsdag skänkte M sin skärgårdsegendom Trångholmen som semesterhem åt sina anställda. Han avsatte även medel till en pensionsstiftelse samt till sjukhjälps- och feriefonder. 1919 inköpte han Årsta slott och gods i Osterhaninge, Sth, dit familjen flyttade och där hustrun vårdade minnet av Fredrika Bremer, som periodvis bott där; godset var i familjen Bremers ägo 1805–54. M var bl a intresserad av skogsskötsel och röjde, planterade och gallrade själv på sina ägor.

Författare

Carl Henrik Carlsson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Patent- o reg:verkets arkiv, bolagsbyrån, RA. TU 7:76, KB. Bouppt 1890-III-119, SSA.

S Högberg, Sthlms hist, 2 (1981); A-S Johansson, Märkliga händelser i Sthlm 1971 (SSEÅ 1972), s 10; Kända stockholmare, ed I Goldmann (1936); K Simon, Född vid Drottninggatan (SSEÅ 1956), s 100; SMoK; G Svensson, Årsta (Sv slott o herresäten, ny saml, Östergötland o Södermanland, 1933); Sveriges äldsta företag, ed C Forsstrand (1923); Väd; N Östman, Kronologisk öfver-sikt af märkligare tilldragelser 1907 (SSEÅ 1909), s 138. – Meeths personaltidn:ar 1930–65 (särsk firmahistoriker i nr 4-5, 1934, o nr 2, 1939).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C E Herman Meeths, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9230
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C E Herman Meeths, urn:sbl:9230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl Henrik Carlsson), hämtad 2024-04-23.