Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms stift, Egendomsnämnden


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2903
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HE3f6vS2J4EgCZq0sELyL0
ExtraID2903
Omfång
13,35 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Den 11 mars 1942 beslutade Sveriges riksdag att Stockholm skulle bli ett eget stift som trädde i kraft 1 juli samma år. Stockholms stift är alltså Svenska kyrkans yngsta stift och är befolkningsmässigt ett av de största i Sverige.

Stiftets förste biskop Manfred Björkqvist vigdes i augusti 1942 och tog sig an uppgiften att föra samman stiftets delar eftersom Stockholm stad inom tullarna under lång tid stod utanför stifts- och kontraktsorganisationen. Stockholms kyrkoherdar var självständiga och inte vana vid att ha domkapitel eller biskop över sig. Biskop M. Björkqvist ville bryta innerstadens isolering och inrätta ett fungerande stift. År 1946 köpte man egendomen Graninge i Boo socken som samlats in genom donationer och kollekt.

Stiftets andre biskop, Helge Ljungberg invigde under 1960-talet, 31 nya kyrkor. Det var både stora mer påkostade kyrkor med tillhörande församlingshus och mindre kyrkor som bekostades med insamlade medel. Det snabbt växande stiftet mötte svåra utmaningar eftersom prästtätheten var låg och sekulariseringen hög.

Landets tre första kvinnliga präster vigdes 1960, två av dem i Stockholms stift. 1970 blev Margot Sahlin Sveriges första kvinnliga kyrkoherde och tjugo år senare blev Caroline Krook landets första kvinnliga domprost. 1980 beslöt domkapitlet att ingen fick bli kyrkoherde i Stockholms stift som inte accepterade kvinnliga präster. Biskop Lars Carlzon tog beslutet att inte låta prästinviga någon som var emot ordningen med kvinnliga präster. Dessa beslut bildar bakgrund till de kvinnliga prästernas självklara ställning idag.

Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homosexuella, EKHO, hade 1980 sin första gudstjänst i Storkyrkan under hot, demostrationer och polisbevakning. Dessa gudstjänster har sedan årligen återkommit och stiftet har på många sätt försökt bryta tystnaden som många kristna homosexuella tvingas leva i.

Bussolyckan i Norge 1988, då ungdomar från Kista församling omkom och Estoniakatastrofen 1994 visade kyrkans betydelse i samband med katastrof, kris och sorg. Manifestationer, protester och förbön har varit kännetecknande för stiftet, inte minst genom gudstjänster i stiftets domkyrka, Storkyrkan.

Under 1970- och 1980-talet förnyades gudstjänsterna genom jazzmässor i Gustav Vasa kyrka och karismatiska gudstjänster i Katarina kyrka. Under åren har en rik och mångfacetterad gudstjänsttradition utvecklats i stiftet. Stockholm är orgel- och körstaden framför andra.

Organisation

Alla människor i Sverige bor i en församling som är både ett geografiskt begrepp och en beteckning för dem som tillhös Svenska kyrkan. I Stockholms stift finns 70 av landets 1834 församlingar. Församlingarna ingår sedan i kyrkans regionala organisation som består av stift. Stiftets främsta uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet samtidigt som det har omfattande förvaltande uppgifter.
Stiftsfullmäktige har beslutanderätten i stiftet medan siftsstyrelsen uppgift är att främja församlingslivets utveckling och att ansvara för den ekonomiska förvaltningen. Egendomsnämnden är en nämnd direkt underställd stifstfullmäktige, med uppgift att förvalta stiftets tillgångar och egendomar. Domkapitlet utövar tillsammans med biskopen tillsyn över verksamheten i stiftets församlingar och dess verksamhet. Därutöver behörighetsprövar domkapitlet präster och diakoner. Stiftsorganisationen består av en utvecklingsavdelning, en förvaltningsavdelning, biskopens sekretariat och Graninge stiftsgård.

Egendomsnämnden

Förvaltningen av stiftets tillgångar sker i egendomsnämden vars huvudsakliga uppgifter är att förvalta stiftets prästlönetillgångar i form av jord, skog och fond. De förtecknar och har tillsyn över den kyrkliga jorden i stiftet och förvaltar prästlönefastigheter. De handlägger också ärenden även om tillstånd till köp, försäljning och byte av prästlönefastigheter. De beslutar även om arrendevillkor vid upplåtelse av prästlönefastigheter på arrende för jordbruk, bostad, anläggning och lägenhet mm.


Karin Lokrantz

Stockholms Stadsarkiv
2006-12-19

Källa: Svenska Kyrkan; Stockholms stifts hemsida.


Kontroll

Skapad2006-12-15 00:00:00
Senast ändrad2010-08-19 15:37:05