Arkiv

Kammarkollegiet Generalbokhålleriet: Rikshuvudböcker och förarbeten därtill 1573-1725

Kammarkollegiet. Kansliet och kontorsarkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/521/521.10

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/XaYNeBUQrH6d0002H087k3

Omfång

21 Hyllmeter

175 Volymer

Datering

1573 – 1725 (Tidsomfång)

Villkor

Villkorsanm

Vissa volymer är fuktskadade och fragmentariska, de lånas inte ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band, Rikshuvudböcker

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)

Arkivbildare/upphov

Kammarkollegiet (1618)

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & struktur	I. Rikshuvudböcker med koncept 1573, 1582, 1623-77, 1685 och 1725 (141 volymer). II. Förarbeten till rikshuvudboken 1623-70, 1675-77, 1683-86 (34 volymer).
Allmän anmärkning	Den digital förteckningen utgår från en äldre pappersförteckning av E. Blumfeldt 1945. Serie "Räkenskapsutdrag för 1675 års undersökningskommission" tillhörde tidigare detta arkiv men överfördes 1957 till '1675 års undersökningskommissions arkiv i Kammararkivet' Löpande volymnumrering genom hela arkivet. Volymerna har med tiden numrerats om, en äldre konkordanslista finns i pappersförteckning (Riksarkivets forskarexpedition) Hänvisningar: Strödda äldre räkenskaper, ny serie (Anordningar), Finska cameralia (vol 63-68), Statskontoret, Riksbokslutbyrån Litteratur: N. Edén 1902 s. 226 ff, J. S; B. Odén 1955; B. Fredriksson 1980 Källedition: Rikshuvudboken 1623. Presenteras av Per V.A Hanner. Tillägnad professor Oskar Sillén. Stockholm 1952.
Inledning (äldre form)	År 1624 anställdes en generalbokhållare och kamrerare i Kammarkollegiet - Abraham Cabeljau, vars viktigaste arbetsuppgifter blev att "på bokhållarevis" föra generalböcker över rikets utgifter och inkomster, de s.k. rikshuvudböckerna. Som en särskild enhet inom Kammarkollegium förekom generalbokhålleriet till omkring 1675. 1637 sammanfördes det med det kamrerarkontor som senare benämndes Första avräkningskontoret under en gemensam chef. 1653-57 fanns tillfälligt en inspektor för generalbokhålleriet. När Generalstatskontoret inrättades inom kollegiet drogs 1657 de flesta bokhållartjänster in. 1675 avskildes Generalbokhålleriet som ett eget kontor utanför staten. Georg Guthrie blev 1664 bokhållare vid Västerviks skeppskompani och utförde även bokhållaruppdrag för andra. 1670 åtog han sig uppdraget som bokhållare för generalbokhålleriet på arrende och då generalbokhålleriet avskildes från Kammarkollegiet 1675 blev Guthrie som kamrerare dess chef. Från 1662 utlämnades arbetet med rikshuvudböckerna på kontrakt till olika kameral experter. Den sista fullständiga rikshuvudboken i Kammarkollegiets serie är från 1677 (den var inte klar förrän 1701). Serien innehåller också de äldsta rikshuvudböckerna, de s.k. riksböckerna från 1573 och 1582 (se B. Odén 1955). Rikshuvudböcker fr. o .m 1810 upprättades av Statskontoret och förvaras i det arkivet. SBL (G. Guthrie): Uppläggandet av 1600-talets rikshuvudböcker utgör ett stort kameralt företag. Det kunde dock inte genomföras på det sätt som från början var tänkt, och huvudböckerna blev därför aldrig det aktuella räkenskapsverk som Gustav II Adolf åsyftat, när han 1624 utsåg den holländske köpmannen Abraham Cabeliau till generalbokhållare i kammaren. Meningen var, att Cabeliau med tillämpande av italienskt bokhålleri skulle upplägga en årsvis avslutad huvudbok över kronans inkomster och utgifter, grundad på uppgifter hämtade ur en dag för dag upplagd journal. Generalboken skulle i sammanfattande form ge bilden av rikets finansförvaltning och därmed kunna tjäna som rättesnöre för anslagsbevillningar och utgöra ett kontrollmedel på utgiftsposter. Cabeliau började med generalboken 1623 men mötte oväntade svårigheter och lämnade sin post 1629. Den eftersläpning som då förelåg ökade under hans efterträdare. Då Mårten Pedersson Blix, adlad Blixencron, 1637 övertog generalbokhålleriet, var huvudböckerna oavslutade för nio år och vid hans efterträdares, Erik Johansson Klöfverskölds avgång 1654 var 16 böcker framförda till bokslut och 11 påbörjade. Under Karl XI:s förmyndartid inträdde ett lugnare skede för förvaltningen. Kammarkollegiet gjorde allvarliga försök att komma ur dödläget i generalbokhålleriet. För att få snabbare resultat för begränsade kostnader beslöt kollegiet 1662, att arbetet skulle årsvis utlämnas på ackord för en viss summa, i regel 6 000 dir smt. På sådant sätt bortackorderades under tiden 1662—74 generalboksarbetet för åren 1643—68. Georg Guthrie fann arbetsformen lockande och slöt 3 okt 1670 kontrakt om uppläggande av 1646 års generalbok. Uppdraget utvidgades 26 okt året därpå till att gälla även böckerna för 1647 och 1648. Bland ackordsbestämmelserna ingick villkoret, att G själv skulle sörja för den personal, som kunde behövas för arbetet. Redan 1675 hade G arbetet färdigt, vilket var ett gott bevis på hans driftighet. Den stora arbetsbörda, som ålåg kamreraren vid det civila avräkningskontoret i kammarkollegiet, nödvändiggjorde s å en delning av kamreraresysslan. Generalbokhålleriet avskildes till ett eget kontor med Georg Guthrie som chef. Han kom emellertid snart till insikt om, att den arbetsuppgift, som förelåg, var så stor att en rikshuvudbok för konungens egen regeringstid inte skulle kunna slutas på flera år. Detta föranledde honom att göra en direkt hänvändelse till konungen med ett reformprogram för generalboksarbetet. I detta föreslog han, att arbetet med de gamla oavslutade rikshuvudböckerna skulle uppgivas och början göras med Karl XI :s första regeringsår. Verket skulle sedan hållas aktuellt genom att myndigheterna ålades att snabbt inlämna sina räkenskaper. Ny bokföringsmetod skulle utarbetas för den statliga bokföringen. En rätt korrespondens mellan skilda räkenskaper skulle därigenom vinnas. Eftersom de observationer, som kunde komma att göras, medförde samarbete med kammarrevisionen, borde kamreraren över generalbokhålleriet ha säte i revisionen.

Hänvisningar

Reproducerat

Nej

Kontroll

Skapad	1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad	2024-09-23 16:52:10

År 1624 anställdes en generalbokhållare och kamrerare i Kammarkollegiet - Abraham Cabeljau, vars viktigaste arbetsuppgifter blev att "på bokhållarevis" föra generalböcker över rikets utgifter och inkomster, de s.k. rikshuvudböckerna.

Som en särskild enhet inom Kammarkollegium förekom generalbokhålleriet till omkring 1675. 1637 sammanfördes det med det kamrerarkontor som senare benämndes Första avräkningskontoret under en gemensam chef.

1653-57 fanns tillfälligt en inspektor för generalbokhålleriet. När Generalstatskontoret inrättades inom kollegiet drogs 1657 de flesta bokhållartjänster in. 1675 avskildes Generalbokhålleriet som ett eget kontor utanför staten.

Georg Guthrie blev 1664 bokhållare vid Västerviks skeppskompani och utförde även bokhållaruppdrag för andra. 1670 åtog han sig uppdraget som bokhållare för generalbokhålleriet på arrende och då generalbokhålleriet avskildes från Kammarkollegiet 1675 blev Guthrie som kamrerare dess chef.

Från 1662 utlämnades arbetet med rikshuvudböckerna på kontrakt till olika kameral experter. Den sista fullständiga rikshuvudboken i Kammarkollegiets serie är från 1677 (den var inte klar förrän 1701).

Serien innehåller också de äldsta rikshuvudböckerna, de s.k. riksböckerna från 1573 och 1582 (se B. Odén 1955).

Rikshuvudböcker fr. o .m 1810 upprättades av Statskontoret och förvaras i det arkivet.

SBL (G. Guthrie): Uppläggandet av 1600-talets rikshuvudböcker utgör ett stort kameralt företag. Det kunde dock inte genomföras på det sätt som från början var tänkt, och huvudböckerna blev därför aldrig det aktuella räkenskapsverk som Gustav II Adolf åsyftat, när han 1624 utsåg den holländske köpmannen Abraham Cabeliau till generalbokhållare i kammaren. Meningen var, att Cabeliau med tillämpande av italienskt bokhålleri skulle upplägga en årsvis avslutad huvudbok över kronans inkomster och utgifter, grundad på uppgifter hämtade ur en dag för dag upplagd journal. Generalboken skulle i sammanfattande form ge bilden av rikets finansförvaltning och därmed kunna tjäna som rättesnöre för anslagsbevillningar och utgöra ett kontrollmedel på utgiftsposter. Cabeliau började med generalboken 1623 men mötte oväntade svårigheter och lämnade sin post 1629. Den eftersläpning som då förelåg ökade under hans efterträdare. Då Mårten Pedersson Blix, adlad Blixencron, 1637 övertog generalbokhålleriet, var huvudböckerna oavslutade för nio år och vid hans efterträdares, Erik Johansson Klöfverskölds avgång 1654 var 16 böcker framförda till bokslut och 11 påbörjade.

Under Karl XI:s förmyndartid inträdde ett lugnare skede för förvaltningen. Kammarkollegiet gjorde allvarliga försök att komma ur dödläget i generalbokhålleriet. För att få snabbare resultat för begränsade kostnader beslöt kollegiet 1662, att arbetet skulle årsvis utlämnas på ackord för en viss summa, i regel 6 000 dir smt. På sådant sätt bortackorderades under tiden 1662—74 generalboksarbetet för åren 1643—68. Georg Guthrie fann arbetsformen lockande och slöt 3 okt 1670 kontrakt om uppläggande av 1646 års generalbok. Uppdraget utvidgades 26 okt året därpå till att gälla även böckerna för 1647 och 1648. Bland ackordsbestämmelserna ingick villkoret, att G själv skulle sörja för den personal, som kunde behövas för arbetet. Redan 1675 hade G arbetet färdigt, vilket var ett gott bevis på hans driftighet.

Den stora arbetsbörda, som ålåg kamreraren vid det civila avräkningskontoret i kammarkollegiet, nödvändiggjorde s å en delning av kamreraresysslan. Generalbokhålleriet avskildes till ett eget kontor med Georg Guthrie som chef. Han kom emellertid snart till insikt om, att den arbetsuppgift, som förelåg, var så stor att en rikshuvudbok för konungens egen regeringstid inte skulle kunna slutas på flera år. Detta föranledde honom att göra en direkt hänvändelse till konungen med ett reformprogram för generalboksarbetet. I detta föreslog han, att arbetet med de gamla oavslutade rikshuvudböckerna skulle uppgivas och början göras med Karl XI :s första regeringsår. Verket skulle sedan hållas aktuellt genom att myndigheterna ålades att snabbt inlämna sina räkenskaper. Ny bokföringsmetod skulle utarbetas för den statliga bokföringen. En rätt korrespondens mellan skilda räkenskaper skulle därigenom vinnas. Eftersom de observationer, som kunde komma att göras, medförde samarbete med kammarrevisionen, borde kamreraren över generalbokhålleriet ha säte i revisionen.

Serier (2 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
I	Rikshuvudböcker med koncept	Anteckning i äldre förteckning: Rikshuvudböcker 1619-22, dvs "anordningsböcker" har av Boëthius placerats i Röda nummer (Oordnade handlingar före 1630)
II	Förarbeten till rikshuvudboken	Blå nummer: Oordnade handlingar efter 1630 (arkiv/ samling på Riksarkivet) Från Röda nummer (Oordnade handlingar före 1630) SAOB: Portorium = (förr) avgift erlagd i vissa (i sht baltiska) hamnar för varor som infördes l. utfördes sjövägen; äv. om institution för upptagande av dylik avgift. SLS: Ränteri = Räntekammare vid centralt eller regionalt ämbetsverk och universitet. Benämningen användes särskilt om lantränteriet, som en underavdelning till landskontoret vid länsstyrelsen, som hade till uppgift att verkställa länsstyrelsens uppbörd och utbetalningar.