bild
Arkiv

Stockholms stift, Stiftssamfälligheten


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/2904
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/lyyxCy2BpObpxMyIcdDOy10
ExtraID2904
Omfång
16 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Den 11 mars 1942 beslutade Sveriges riksdag att Stockholm skulle bli ett eget stift som trädde i kraft 1 juli samma år. Stockholms stift är Svenska kyrkans yngsta stift och är befolkningsmässigt ett av de största i Sverige.

Stiftets förste biskop Manfred Björkqvist vigdes i augusti 1942 och tog sig an uppgiften att föra samman stiftets delar eftersom Stockholm stad inom tullarna under lång tid stod utanför stifts- och kontraktsorganisationen. Stockholms kyrkoherdar var självständiga och inte vana vid att ha domkapitel eller biskop över sig. Biskop M. Björkqvist ville bryta innerstadens isolering och inrätta ett fungerande stift. År 1946 köpte man egendomen Graninge i Boo socken som samlats in genom donationer och kollekt.

Stiftets andre biskop, Helge Ljungberg invigde under 1960-talet, 31 nya kyrkor. Det var både stora mer påkostade kyrkor med tillhörande församlingshus och mindre kyrkor som bekostades med insamlade medel. Det snabbt växande stiftet mötte svåra utmaningar eftersom prästtätheten var låg och sekulariseringen hög.

Landets tre första kvinnliga präster vigdes 1960, två av dem i Stockholms stift. 1970 blev Margot Sahlin Sveriges första kvinnliga kyrkoherde och tjugo år senare blev Caroline Krook landets första kvinnliga domprost. 1980 beslöt domkapitlet att ingen fick bli kyrkoherde i Stockholms stift som inte accepterade kvinnliga präster. Biskop Lars Carlzon tog beslutet att inte låta prästinviga någon som var emot ordningen med kvinnliga präster. Dessa beslut bildar bakgrund till de kvinnliga prästernas självklara ställning idag.

Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homosexuella, EKHO, hade 1980 sin första gudstjänst i Storkyrkan under hot, demonstrationer och polisbevakning. Dessa gudstjänster har sedan årligen återkommit och stiftet har på många sätt försökt bryta tystnaden som många kristna homosexuella tvingas leva i.

Bussolyckan i Norge 1988, då ungdomar från Kista församling omkom och Estoniakatastrofen 1994 visade kyrkans betydelse i samband med katastrof, kris och sorg. Manifestationer, protester och förbön har varit kännetecknande för stiftet, inte minst genom gudstjänster i stiftets domkyrka, Storkyrkan.

Under 1970- och 1980-talet förnyades gudstjänsterna genom jazzmässor i Gustav Vasa kyrka och karismatiska gudstjänster i Katarina kyrka. Under åren har en rik och mångfacetterad gudstjänsttradition utvecklats i stiftet. Stockholm är orgel- och körstaden framför andra.

Kort om organisationen

Alla människor i Sverige bor i en församling som är både ett geografiskt begrepp och en beteckning för dem som tillhös Svenska kyrkan. I Stockholms stift finns 70 av landets 1834 församlingar. Församlingarna ingår sedan i kyrkans regionala organisation som består av stift. Stiftets främsta uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet samtidigt som det har omfattande förvaltande uppgifter.

Stiftsfullmäktige har beslutanderätten medan siftsstyrelsens uppgift är att främja församlingslivets utveckling och att ansvara för den ekonomiska förvaltningen.

Stiftsamfälligheten

Församlingarna inom ett stift ska utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta de gemensamma församlingsangelägenheterna som anges i kyrkolagen § 2.

Stiftssamfällighetens uppgift är att främja församlingslivets utveckling, bl a genom att göra det lättare i församlingslivet bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk. Stiftssamfälligheten arbetar för andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter och vid militära förband i fredstid. De har också ansvar för avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än de som anges ovan, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet.



Karin Lokrantz


Stockholms Stadsarkiv
2007-01-02

Kontroll

Skapad2006-12-21 00:00:00
Senast ändrad2010-08-19 16:01:44