Sök i arkiven
Genvägar MENY

TÖLÖ VILTVÅRDSOMRÅDESFÖRENING  (1947 – 2003)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Fritids-o friluftsförening)
Alternativa namn
Tölö jaktvårdsområde. Man bytte namn 2001.
HistorikH I S T O R I K
Folkrörelsernas arkiv i norra Halland
739 TÖLÖ VILTVÅRDSOMRÅDESFÖRENING
Föreningen bildades 1947 och det första protokollförda sammanträdet hölls i mars 1948. den första styrelsen bestod av: Janne Olsson, Tölöby; Sixten Hermansson, Borgås; Charles Pettersson, Hede; Einar Zackrisson, Höglanda; artur wilhelmsson, Skårby; med suppleanter Alf Jansson, Skårby och Gustav Karlsson, Hjälm.
Räven var talrik i området, likaså kråka och skata. Man lade ut fosformos förgiftade ägg för att decimera stammen av kråkfågel. En motion till Tölö kommun om skottpenning på räv resulterade i att kommunen betalade 5 kr per fälld räv. Skottpengar betaldes även ut för skata och kråka.
Man beslutade också om gemensam jakt på räv. Det blev även inskränkningar på jakttider, haren förkortades med 1.5 månader. Rapphönsen hade fört en tynande tillvaro efter de hårda vintrarna på 1940-talet, jakttiden inskränktes till 14 dagar. Rådjuren var inte så talrika men stammen såg ut att vara på uppgång, jakttiden bestämdes till en månad, 1-31 november. Även älgen var i ökande men för att bättra på älgstammen fridlyste man älgkon. Den som av misstag fällde en älgko fick lämna den till jaktvårdsområdet, det kostade även 100 kr extra i bot. Hund fick man inte släppa 14 dagar före älgjakten. Man fick inte heller släppa hund på marker under 200 ha. Vidare skulle man lösa jaktkort i området, avgiften bestämdes till 3 kr för årskort och 2 kr för dagkort åt gäster.
Trots fridlysning och förkortade jakttider så förbättrades inte småviltstammarna. 1952 fridlyste man rapphöns och svenskhare, man beslöt om utplantering av båda.
1956 beslöt man dela området beträffande jakttider på älg och rådjur. Man delade området i öster och väster, gräns var Kungsbackaån. I öster skulle älgko och tjur vara tillåtna men i väster var endast tjur tillåten. Jakttiden på rådjur kortades i väster till 14 dagar, i öster hade man som tidigare en månad. Kråk och skatbekämpningen fortgick som tidigare samt den gemensamma rävjakten som ett år inbringade fyra rävar som såldes för 10 kr styck.Minkfällor inköptes och delades ut till jaktlagen. Skottpeng på mink infördes.
Jaktvårdsområdet arrangerade också jaktstigar, detta övningsskytte pågick 1959-1962. Då hade man även sökt efter ett lämpligt område till en övningsbana för älgskytte. Älgbanan blev verklighet 1962 på Hamra gård.
1974 hade Kungsbacka jaktvårdskrets bildats och beslutat om ett viltvårdsprojekt i Grönabur, ändamålet var uppfödning av Kanadagås. I detta deltog jaktvårdsområdet och bidrog med 2000 kr. Viltvatten var vid samma tid ett angeläget projekt. 1972 öppnades motorvägen som gick rakt genom Skårby mader. Dessa hade genom bygget blivit helt spolierade genom utdikning . Planer fanns för att återställa detta område som tidigare var ett förnämligt våtmarksområde. Vägvärket hade inga synpunkter på uppgrävning och för övrigt kontaktades inga myndigheter då man ansåg att det var ett återställande av en ursprunglig miljö. Grävningen började i augusti 1976 men med tilltagande höstregn kom även klagomålen, dels från en markägare i norra ändan, dels från Västsvenska fritidsområden samt Länsstyrelsen i Halland. De två senare kunde man snart övertyga om att det var ett bra projekt men lantbrukarens problem med översvämning var inte lika lätt att rätta till då jaktvårdsområdets ekonomi inte var av den beskaffenhet att man kunde vidta åtgärder. Kontakt togs då med Jägareförbundet i Hallands län som beviljade ett bidrag. Viltvattnet kunde färdigställas och det blev pengar över till ytterligare ett på östra sidan motorvägen efter tillmötesgående från markägaren R Strandberg. Båda viltvattnen blev lyckade. Ytterligare tre viltvatten byggdes: Höglanda, Voxlöv och Aslöv. 1995 restaurerades västra viltvattnet i sandsjöbacka, det bekostades helt av Västsvenska fritid och Länsstyrelsen i Halland.
1996 började Tölö jaktvårdsområde med ett årligen återkommande övningsskytte för jägare, på lerduvor från olika stationer som ska efterlikna olika jaktsituationer.
Arbetet med att sätta ut fasaner och rapphöns fortgick under de år som föreningen var verksam. Man anordnade även utbildning i viltvård, skytte, lagstiftning och etik. Man hade hela tiden jägare och hundar i beredskap som var särskilt tränade på eftersök av trafikskadat vilt.
Janne Olsson efterträddes som ordförande 1953 av Charles Warlöf, därefter följde: Arne Eriksson 1958, Alf Jansson 1959-1968, Kaj Andersson 1968-1995, Holger Nilsson 1995-1998 och därefter Bengt Erik Kärrbrand.
Alf Jansson tog 1953 över posten som sekreterare efter Nils Erlandsson. Sedan följde: Hans Carlsson 1958-1977, Erland Fransson 1977-1993, Kent Sporrsäter 1993-1998 och Marie Karlsson.
Sixten Karlsson verkade som kassör till 1958 då Daniel Barresten tog över och innehade posten tills föreningen upphörde.
Källa: föreningens historik.
Arkivet förtecknat sept 2007 av Anders Andersson.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/FANN/FANN_739
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/RMq5GmsftKwJDLhs3s1iR3
SpråkSvenska
ExtraIDFANN_739