Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Statens Vattenfallsverk


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420579
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/jqUNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
2938,6 Hyllmeter  (-)
Datering
1909–1992(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareS-avd, resp enhet
VillkorsanmVissa delarkiv omfattas av sekretess enligt OSL 18 kap. 12 §, rörande kärnkraftsanläggningar. Sekretessen är absolut. För närmare upplysningar kontakta S-avdelningens Arningeenhet.
Sökmedel
Arkivförteckning (koncept): F koncept, Tjänsterum, Nyleverans
Dossierplan: Diarie- och dossierplan 1989-01-01 med alfabetiskt sökordsregister (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Statens vattenfallsverk (1909 – 1991)
Alternativa namn: Vattenfall
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)HISTORIK

Kungliga Vattenfallstyrelsen, redan tidigt benämnd Vattenfall, började sin verksamhet den 1 januari 1909. Frågan om statens roll i vattenkarftens utvinnande var mycket omdebatterad under 1900-talets första år. Flera privata företag hade köpt fallrättigheter i olika vattendrag och börjat sälja el. Frågan om fallrättigheterna i Göta älv löstes genom riksdagens beslut den 9 maj 1906 om utbyggnaden av kraftstationen i Trollhättan. Det utgjorde startskottet för statens vattenkraftrörelse.

Redan 1910 inrättades en administrativ och en vattenteknisk byrå. 1911 tillkom en elektroteknisk byrå med ansvar för den centrala planeringen av kraftverksbyggena i Porjus och Älvkarleby samt för linjeutbyggnaden. Styrelsen bestod av vattenfalls direktör, fr.o.m. 1918 kallad generaldirektör, och fyra ledamöter som skulle representera tekniken, industri- och affärsverksamheten. Elektrotekniska byrån omvandlades 1917 till Statens Kraftverksförvaltning som fick samordningsansvar för de lokala kraftverksförvaltningarna som kallades lokalförvaltningar och som succesivt bildades. Dessa var Trollhätte kraftverk 1910, Porjus 1915, Älvkarleby 1916 samt Västerås 1918.

Efter de modifieringar som gjorts under vattenfalls första årtionde ansågs tiden mogen för en omorganisation vilken beslutades av 1920 års Riksdag. Den nya organisationen bestod av sex centralt placerade enheter: Kraftverksbyrån, Kanal- och fastighetsbyrån, Administrativa byrån, Kameralbyrån, Byggnadsbyrån samt Tekniska utredningsbyrån. Kraftverksbyråns chef hade befäl över lokalförvaltningarna. Denna organisation var i huvudsak bestående fram till 1939.

Under mellankrigstidens lågkonjunktur avstannade utbyggnaden av kraftverk. Den 1918 påbörjade utbygganden av Lilla Edets kraftverk fullföljdes och i Motala kunde 1 turbin igångsättas 1921 men i den planerade anläggningen i Harsprånget avbröts arbetet 1921. 1926 kom dock Norrfors kraftverk att igångsättas vilken 1929 sammanslogs med Porjus och bildade Norrländska kraftverken.

1939 inrättades en befattning som överdirektör och sou-chef och de regionala kraftverksförvaltningarna lades direkt under GD. Under 1940- och 1950-talen kompletterades vattenfalls centrala organisation med en Rationaliseringsavdelning 1946 och en Atomkraftbyrån 1951.

1953 tillsattes en utredning om de statliga företagsformerna där möjligheten att bedriva statlig verksamhet i bolagsform utreddes. Utredningen föreslog i ett delbetänkande 1957 att Vattenfall borde ombildas till bolag med namnet Svenska Kraftaktiebolaget Vattenfall. Någon poposition i frågan kom dock aldrig till stånd trots att många fackföreningar ställde sig positiva.

En ny genomgripande omorganisation av Vattenfall genomfördes fr.o.m. den 1 januari 1962. Det främsta skälet var att verksledningen genom vattenfalls expansion inte längre kunde få en överblick över hela verksamheten och samtidigt äga tillräcklig detaljkännedom om dess olika delar. En uppdelning på huvudadelningar med ansvar för de olika sektorerna av verksamheten skulle ge förutsättnuingar för en effektiv ledning av företaget. Byggnadsverksamheten organiserades på tre byggande huvudenheter med objektansvar för nyanläggningar. Driften av produktionsanläggningarna, distributionen och kraftförsäljningen samt kanaltrafiken samlades i en huvudenhet för Drift- och förvaltning som även omfattade de regionala kraftverksförvaltningarna. Företagsomspännande horisontellt skärande funktioner för t.ex. finansiering, redovisning, personalfrågor, juridiska frågor, inköps- och förrådsverksamhet samlades i en administrativ huvudavdelning. Slutligen ingick i organisationen ett fristående planeringsorgan, Staben, för långsiktig planering och byggnadskoordinering. till denna stabsfunktion fördes även press- och informationsverksamheten samt en nytillskapad internrevision. Så här såg huvudorganisationen ut fr,om. 1/1 1962:
GD
STABSAVDELNINGEN
Marknadsundersökning, Kraftplanering, Press o Information, Sakrevision
ADMINISTRATION BYGGNADSTEKNIK ELEKTROTEKNIK VÄRMETEKNIK DRIFT O FÖRVALTNING
Ekonomibyrån Produktionsavd.
Personalbyrån Driftavd.
Förrådsbyrån Distributionsavd.
Juridiska byrån Försvarsavd.
Kontorsbyggnadsavdelningen Administrativ avd.
Samtliga kraftverk

Denna organisation stod sig till början av 1980-talet med undantag av att den 1967 tillskapade Värmeverksförvaltningen år 1975 ombildades till enny huvudavdelning Värmekraftproduktion. Den nya omorganiatonen var betingad av de relativt stora förändringar som inträffat i de grundläggande förutsättningarna för vattenfalls verksamhet: en kraftig neddragning av såväl vattenkraft- som kärnkraftbyggandet. Kärnkraftens stora roll under den återstående drifttiden samt satsningen på Vattenfall som energiföretag verksamt inom hela energisektorn, delvis i samarbete med kommunerna. Byggnadsverksamheten har i den nya organisationen, beslutad och genomförd under 1982, slagits ihop till en enhet dit även materialbyrån förts. Utvecklingsinsatserna när det gäller ny energiteknik och nya verksamhetsområden har samlats i en ny huvudavdelning. Den tidigare huvudavdelningen Värmekraft skulle i fortsättningen ägna sig uteslutande åt kärnkraft med den konventionella värmekraften överfördes till Drift och försäljning. Den administrativa huvudavdelningen blev oförändrad förutom att materialbyrån flyttades. Även Staben kvarstod oförändrad, men döptes om till Planering. Internrevisionens fristående ställning markerades ytterligare.

Fr.o.m. 1/9 1986 genomfördes ytterligare en omorganisation där det direkt under GD skapades ett antal sammanhållna koncernstaber på områdena Planering (S), Utveckling och miljö (U), Ekonomi (E), Personal (O) och Information (I). samt en fristående Koncernrevision (Z). Dessutom skapades de nya avdelningarna Administrativ service (A) med ungefär samma ansvarsområde som den tidigare Administartiva avdelningen med tillägget Vattenfall Data; Konstruktion och byggande (B) med samma ansvarsområde som den tidigare avdelningen med samma namn minus området värmekraft men med tillägg av området Energiproduktion; Den nya avdelningen Elproduktion (P) med ansvar för värme- och elkraftverken; den nya avdeningen Energimarknad (M) med varunder sorterade staber för marknad, distribution och administration, beredskapsfrågor samt regionerna. Knutet till organisationerna fanns också de fristående aktiebolagen Swedegas och Swedpower.

Denna organisation bestod fram till bolagiseringen av hela verksamheten fr.o.m. 1/7 1991.

I bilagorna 1-3 visas de olika organisationsformerna fr.o.m. 1962.


Arninge den 18/11 2013
Tommy Eriksson

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2000-04-11 00:00:00
Senast ändrad2023-11-15 09:46:53