bild
Arkiv

Skånska hypoteksföreningens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30766
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/QzgoyzHNpSXomjwGQS0zb9
Omfång
359 Hyllmeter 
Datering
17912004(Tidsomfång)
18362001(Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmArkivet lyder under s.k. evig sekretess enligt bankrörelselag (1987:617).
Varje användare måste inhämta landsarkivariens tillstånd för tillgång till arkivhandlingarna.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 164/2008, Maria Wallin
Arkivförteckning (koncept): Arkivförteckning 1997, Leif Sturesson
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skånska hypoteksföreningen (1833)
Alternativa namn: Landshypotek Skåne  (1994 – )
Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar (Hypoteksförening)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30766











Förteckning

över

Skånska hypoteksföreningens arkiv





































Arkivförteckningen upprättad av Leif Sturesson 1997 och kompletterad av Maria Wallin 2008, båda vid Landsarkivet i Lund.
Allmän anmärkningKartor och ritningar har förts över till Landsarkivets kart- och ritningssamling.

En mycket liten tilläggsleverans har lagts till i förteckningen i oktober 2009 (MW).
Inledning (äldre form)Skånska hypoteksföreningen bildades 1833 men påbörjade sin verksamhet som kreditinstitut i det skånska lantbrukets tjänst först 1836. Föreningen är därmed den äldsta av Sveriges tio landshypoteksföreningar.

En av tillskyndarna av en hypoteksförening var lundaprofessorn C.A. Agardh som författade skriften: "Om möjligheten af hypotheksinrättningar för provinserne och synnerligen för Skåne" (1833). Den skånska godsaristokratin tog aktiv del i bildandet och har alltsedan dess varit tongivande i verksamheten.

Hypoteksinrättningen är en mellanhand mellan långivare och låntagare. Långivaren uppbär på bestämda tider sin fordran för innehavande av obligationer som genom hypoteksföreningen utgivits på grundval av fullgod inteckningssäkerhet i fast egendom. Låntagaren, å andra sidan, förpliktar sig att göra årliga kapitalinbetalningar till hypoteket, som ej har rätt att säga upp lånet om låntagaren fullgör sina förbindelser.

1861 bildades Sveriges allmänna hypoteksbank. Den inrättades för att ombesörja all den upplåning som hypoteksföreningarna behövde. I brist på kapital inom landet hade hypoteksföreningarna i stor utsträckning finansierat sin utlåning genom att ta upp obligationslån utomlands, huvudsakligen i Hamburg och Köpenhamn. Konkurrens uppstod mellan de olika föreningarna, vilket inverkade negativt på lånevillkoren. Genom Hypoteksbankens bildande centraliserades upplåningen. Hypoteksbanken fick ensamrätt att ge ut obligationer mot säkerhet i jordegendom och för att skapa förtroende för Hypoteksbankens obligationer försågs banken med en statlig grundfond.

Skånska hypoteksföreningen ställde sig först avvisande till medlemskap, eftersom den genom centraliseringen skulle tvingas ge upp sin självständiga tillvaro. Först efter interna strider, som slutade med att hela styrelsen avgick och ersattes av en ny, ansökte föreningen om medlemskap i Hypoteksbanken.

Greve Arvid Posse tillträdde 1861 som hypoteksföreningens ordförande. Han kom att utöva ett kraftfullt ledarskap fram till sin död 1901 (ordförande 1861-1880 och 1883-1901). Direktören i föreningen kallades ombudsman ända fram mot 1970-talet och samverkan mellan de olika hypoteksföreningarna skedde i ombudsmanföreningen (se F 12:6).

1861 delades lånerörelsen upp på två avdelningar, gamla och nya (G.A. och N.A.). Eftersom nya avdelningen kunde erbjuda förmånligare lån flyttades många lån över från den gamla. Trots två avdelningar var det fortfarande en förening. Fram till 1899-12-01, då den gamla avdelningens verksamhet upphörde, fördes två separata bokslut. Från och med år 1900 görs inte denna uppdelning av verksamheten.

Från början grundas utlåningsverksamheten på fastighetens taxeringsvärde (se C 1 A och F 1 A). Från 1855 införs även lån på bestämt belåningsvärde (se C 1 B och F 1 B). 1861 tillkommer så nya avdelningen (se C 1 C A och F 1 C). 1890 fattas beslut om nya låneformer (dessa antecknas a, b, c o.s.v.). 1901 avbryts lånediarierna (C 1 C A) och amorteringsliggarna (D 4 B) på nr 16028 och rapport till Hypoteksbanken på nr 16613. Ny nummerföljd med början på nr 17001 startar och därmed får diarierna (C 1 CC), amorteringsliggarna (D 4 C), låneakterna (F 1 D och F 1 E) och rapporterna till Hypoteksbanken (F 5 B:4, 7 och 9) samma nummerbeteckning. De äldre lånediarierna omskrevs också 1901 med endast de bestående lånen kvar (C 1 C B).

Lånehandlingarna till varje fastighet förvaras i ett aktomslag. I dessa låneakter (F 1 A-E) kan t.ex. följande handlingar ingå: Skuldebrev, värdering av fastigheten, gravationsbevis och lantmäterihandlingar. Då ett lån slutbetalats har akten avslutats och ett eventuellt senare tillkommet nytt lån rörande samma fastighet har fått en ny akt. Under en del år på 1900-talet förvaras vissa handlingar från akterna separat, se relaxakter (F 1 H) och lagsökningsakter (F 1 GA).

Enklaste sökvägen att finna en intecknad fastighet är att gå till sockenregistret D 1:1-2. Detta sträcker sig troligen fram till 1930-talet. Om fastigheten är intecknad före 1870-talet måste dock registren till lånediarierna användas (se anmärkningskolumnen C 1 A, C 1 B och C 1 CA).
Även sockenregistret D 1:16-17 föreligger. Detta omfattar två delvis överlappande cardexregister, där det senare togs ur bruk någon gång under 1980-talet och endast omfattar då aktiva lån. Registret är således inte komplett. Vilka år det tidigare registret omfattar är oklart.
Från och med 1967 till 1986 finnes namnlistor (D 12 B) med register över aktuella låntagare sorterade efter namn.

Utöver låneakterna innehåller arkivbeståndet bland annat en komplett serie styrelseprotokoll 1836-1998 (A 1 A), omfattande skrivelser och korrespondens (E 1 - E 3) samt handlingar rörande hypoteksföreningens fastighet på Kyrkogatan i Lund (F 9 C).

Arkivet är levererat fram till cirka 2001. En gallring har genomförts 1896 (se Sommarin, 1936: 209). Arkivet lyder under s.k. evig sekretess enligt bankrörelselag (1987:617). Varje användare måste inhämta landsarkivariens tillstånd för tillgång till arkivhandlingarna.

1994 skedde en större omorganisation då hypoteksföreningarna och Sveriges allmänna hypoteksbank gick ihop till Landshypotek. Skånska hypoteksföreningen bytte då namn till Landshypotek Skåne, och direktören kallades regionchef. Landshypotek omorganiserades efter några år i fyra affärsområden, varav affärsområde syd fick sitt säte i Lund och chefen benämns affärsområdeschef.

Litteratur:
E. Sommarin: Skånska Hypoteksföreningen 1836-1936. (Lund 1936).
S. Gesslein (red.): Det skånska lantbruket och Hypoteksföreningen (utgiven av Skånska hypoteksföreningen vid 150-års jubiléet 1986).

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad1996-12-09 00:00:00
Senast ändrad2021-05-12 08:42:47