bild
Arkiv

Kyrkosångens vänners i Visby stift arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ViLA/10091
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/n9RAQzpkS2PLnsVTUhsBQ3
Omfång
0,1 Hyllmeter 
1 Volymer 
Datering
19041960(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1991/39
ArkivinstitutionRiksarkivet i Visby (depå: ViLA_Broväg)
Arkivbildare/upphov
Kyrkosångens vänner i Visby stift
Kategori: Förening

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ViLA/10091
Leverans 9/1984
51/1991
Förteckning 39/1991


















Förteckning

över

Kyrkosångens vänner i Visby stifts arkiv































Förteckningen upprättad 1991
av Marianne Holm
Inledning (äldre form)Kyrkosångens Vänner i Visby stift




HISTORIK

Kyrkosångens vänner

År 1883 bildades i Tyskland en envangelisk kyrkosångsförening som vid sekelskriftet kunde räkna in uppemot 50 000 medlemmar i c:a 1200 körer. Rörelsen nådde snart Sverige och 1889 bildades i Skara stift sångsällskapet Kyrkosångens Vänner. Flertalet stift följde efter, och 1894 tog regemenspastorn H.L. Söderberg, Visby, initiativet till ett liknande sällskap med uppgift " att främja kyrkosång till Guds ära och församlingens uppbyggelse". De gamla rytmiska koralerna, de stora mästarnas hymner och oratorier, alltför länge glömda och förbisedda, skulle komma till heders igen. Kyrkosångens Vänner i Visby stift, som organisationen kom att heta, skulle stå under H.H. Biskopens ledning. Till medlemmar skulle kallas stiftets präster, organister och folkskollärare, " men, på det att större omväxling måtte kunna givas åt de sångföredrag, som kommer att anordnas, skulle sällskapet kunna med sig förena även kvinnliga medlemmar".

Domkyrkoorganisten C. Lambére utsågs till sånganförare. KSV i Visby stift nådde troligen sin konstnärliga höjdpunkt omkring åren 1912-14. Kören bestod då av ett 70-tal damer och herrar, de flesta från staden. Tillsammans med Musikaliska sällskapets 30-manna orkester kunde man då under musikdirektören Herman Lindqvist framföra bl.a. Mendelsohns oratorium "Paulus", Otto Olssons "Te deum" och Haydns "Skapelsen"."Under första världskriget låg dock verksamheten i stort sett nere. Till stor del berodde detta på, att Lindqvist flyttade till Västerås 1915. Första efter 1922 års prästmöte började verksamheten komma igång igen. KSV hade dittills huvudsakligen arbetat med sångare och musiker från Visby stad, men nu beslöt man, att även vända sig till landsbygdsförsamlingarna. KSV:s kassa hade vuxit till 3.000 kr och man fick dessutom årlig kollekt från stiftets kyrkor. (Kollekten utgjorde år 1920 kr 196:18 från församlingarna på landsbygden och 17:- från staden.) Kyrkliga sångföreningar på landsbygden kunde nu ansöka om bidrag med

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2021-04-30 10:21:53