Just nu går det inte att beställa arkivmaterial till läsesal, felsökning pågår.
bild
Arkiv

Göteborgs sockerfabriks arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30648:002
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/qaKWwbzlaADDVLcfkmJaN5
Omfång
26 Hyllmeter 
Datering
18771965(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmFör handlingar yngre än 70 år i serie D 1, F 3 och G 5 A krävs tillstånd från Nordic Sugar (VD).
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Maria Wallin
Arkivförteckning (koncept): Kortregister
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Svenska sockerfabriks AB. Göteborgs sockerfabrik (1808 – 1957)
Alternativa namn: David Carnegie J:r. Firma  (1836 – 1842)
Alternativa namn: Carnegie & Co. AB D  (1842 – 1907)
Alternativa namn: Göteborgs sockerbruk
Kategori: Företag. Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri (Sockerindustri)

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet är ordnat och förtecknat av arkivarie Maria Wallin 2015.
Inledning (äldre form)HISTORIK

1808 uppförde tysken Abraham Robert Lorent ett sockerraffinaderi vid Klippan, ett av Göteborgs äldsta industriområden invid Älvsborgs fästningsruin. Redan då kunde kajen angöras av djupgående fartyg, vilket underlättade för importen av råsocker. En av landets första ångmaskiner installerades 1810 och raffinaderiet var först med att införa benkolsteknik för rening av socker. Företaget fick dock ekonomiska svårigheter och försattes i konkurs efter Lorents död 1833. Tre år senare förvärvades fastigheterna med sockerbruk och bryggeri av David Carnegie jr. Han drev fram ytterligare tekniska förbättringar med exempelvis vacuumkokning 1838. Under 1840- och 1850-talen stod Carnegie & co i Göteborg för omkring 30 procent av Sveriges sockerproduktion.

I början av 1880-talet dominerade rörsockret helt men genom Gustav Ekmans tekniska omdaningar skapades förutsättningar för övergång till betsockerraffinad. Innan Carnegieraffinaderiet genom delägarskap skaffade sig inflytande över flera betbruk i Skåne, hämtades betråsockret från Tyskland.
Carnegie & co omfattade även bland annat ett porterbruk. Bolaget upplöstes 1907, då sockerrörelsen övertogs av det nybildade Svenska Sockerfabriks AB (SSA), och de kvarvarande verksamheterna delades mellan bolagen Porterbryggeriet D. Carnegie & Co och Fastighets AB D. Carnegie & Co.
Efter strukturrationalisering i samband med fusionen av sockerindustrin 1907 lades fem av landets raffinaderier ner, medan de fyra återstående i Landskrona, Arlöv, Göteborg och Stockholm byggdes ut.

Dr Harald Lundén (1878-1930), anställd inom SSA från 1923 med början i Göteborg, var en internationellt känd forskare. Hans banbrytande analysmetoder beredde vägen för SSAs centrallaboratorium i Staffanstorp (senare flyttat till Arlöv).

Under första världskriget fick man igång en omfattande produktion av sirap i Landskrona och Göteborg. Efter kriget avtog sirapsframställningen, men 1932 anlades i Göteborg en modern sirapsfabrik, som utformats av disponent Sigvard Reuterskiöld efter Harald Lundéns idéer. Göteborgssirapen konkurrerade snabbt ut brittisk och holländsk importsirap från den svenska försäljningen. Vid andra världskrigets slut hade Sverige blivit helt självförsörjande. Under krigsåren lärde man sig dessutom att framställa sirap ur inhemskt betråsocker liksom man tidigare gjort ur kolonialråsocker.
En detaljerad teknisk beskrivning av verksamheterna vid sockerbruket i Göteborg, fram till mitten av 1930-talet, generöst fotoillustrerad och författad av dåvarande disponent Sigvard Reuterskiöld, finns i ”Sockerbruket i Göteborg 1808-1934”.

Brukets tillverkning lades ner 1957. Av arkivet att döma tycks det ha funnits kvar ett försäljningsnederlag eller liknande på platsen fram till 1965 men exakt vilken verksamhet som bedrivits har inte kunnat fastställas.
Brukets disponenter under 1900-talet var Sigvard Reuterskiöld 1903-1935, Sixten Stare 1935-1942, Axel Laudon 1942-1957 och efter sockertillverkningens nedläggning S Hammarskiöld 1957-1965.



ARKIVBESTÅNDET

Arkivbeståndet från Göteborgs sockerbruk omfattar huvudsakligen tiden 1907-1956, men här finns även en del äldre handlingar och en del serier går fram till 1965.
Bland de ämnesordnade handlingarna märks särskilt en lång serie med disponent Axel Laudons akter i varierande ämnen. Dessa akter innehåller även tidigare disponenters handlingar och kan ge en god inblick i verksamhetens olika frågor. Här finns även reseberättelser.
Det finns utförliga räkenskaper från hela perioden 1907 till 1965. Arkivet innehåller även en hel del olika tillverknings- och försäljningsböcker, handlingar rörande personal, en mindre del korrespondens och ett antal fotografier.

Ritningar har separerats och registrerats separat under egen rubrik i de fall de bedömts vara av viktigare eller mer unikt slag, ofta direkt knutna till Sockerbolagets fabriker eller verksamheter (koppling till ritningarnas ursprungliga tillhörighet framgår under respektive ritningspost). Övriga ritningar, till offerter och liknande, kvarligger i ursprungsvolymerna.

En del äldre handlingar rörande sockerbruket under D. Carnegies tid finns i AB D Carnegie & Co:s arkiv (SE/LLA/30648:076) vid Landsarkivet i Lund, i D. Carnegie och Co:s arkiv (SE/GLA/10788) vid Landsarkivet i Göteborg och eventuellt även i Porterbryggeriet D. Carnegie och Co:s, Göteborg, arkiv (SE/GLA/10997), också detta vid Landsarkivet i Göteborg.

Dr Harald Lundéns efterlämnade handlingar finns i Svenska Sockerfabriks AB. Huvudkontorets arkiv, serie F 8 G, vid Landsarkivet i Lund.
Specialsamlingar med handlingar rörande Axel Laudon och Harald Lundén finns också i Sockermuseets i Örtofta bibliotek.


Arkivarie Maria Wallin 2015


KÄLLOR
Bodman, Gösta och Reuterskiöld, Sigvard (1934): Sockerbruket i Göteborg 1808-1934.
Darphin, Jean-Paul (1994): Sockrets katedraler: en studie av sockerindustrins historia och arkitektur.
Ekman, Håkan och Attman, Artur (1958): Sockerbruket vid Klippan 1808-1958.
Kuuse, Jan (1982): Sockerbolaget Cardo 1907-1982.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: AB D Carnegie & Co:s arkiv (SE/LLA/30648:076)

Kontroll

Senast ändrad2017-12-06 14:51:49