Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Indebetouska släktarkivet


Grunddata

ReferenskodSE/RA/720460
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/m8tYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
40 Hyllmeter 
Datering
1682–1976(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), F-exp/pärm, Kristina Lauridsen 2018
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Indebetou (släkt)
Kategori: Person (släkt). Släkter

Innehåll

Allmän anmärkningDet Indebetouska släktarkivet har inte blivit genomgånget sedan strax efter det levererades till Riksarkivet år 1983. Då arbetet påbörjades sommaren 2017, var arkivet endast bristfälligt ordnat. Det fanns ett brevskrivarregister som i flera fall inte stämde överens med innehållet i volymerna, därför har arkivet behövt en ny genomgång och är nu helt förtecknat med ett brevskrivarregister till varje volym som innehåller korrespondens.

Carl-Gustaf Indebetous brev till hustrun Dorothea Albertina f. Almgren 1821 - 1863 finns på mikrofilm F 035 30976 - F 035 30977.
Inledning (äldre form)Indebetouska släktarkivet från Mörkhulta

Släkten Indebetou härstammar från Holland. Under början av 1600-talet utvandrade delar av släkten till Sverige och slog sig ner i Norrköpingstrakten där de anlade ett stärkelsebruk. Vid mitten av 1600-talet flyttade familjen till Östra Vingåker och Nyköping. I Östra Vingåker anlade de bruket Beckershof och i Nyköping ett mässingsbruk. Inga handlingar från den första bruksperioden finns bevarade men viss korrespondens och andra handlingar finns från 1690-talet, vilka består av upprättade dokument eller brev skickade till brukspatron Govert Indebetou och hans hustru Sophie, född Roland. Govert Indebetou var brukspatron på Beckershof bruk fram till sin död 1761 när sonen Carl Gustaf tog över. Carl Gustaf köpte vid mitten av 1700-talet bruksegendomen Forssa utanför Katrineholm och drev där bland annat spiksmedja. Han drev både Forssa och Beckershof under flera år innan sönerna Samuel och Daniel tog över. Beckershof såldes men Forssa gick vidare från far till son under flera generationer, innan det slutligen övergick till Johan Govert Indebetous kusin Robert Almgren år 1901.

Det är dock inte främst brukshandlingar som det Indebetouska arkivet består av, utan mestadels korrespondens men också dagböcker, självbiografier, genealogiska anteckningar och berättelser, släktträd, teckningar och mycket mer. Carl Gustaf Indebetous hustru Elisabeth, född Schlytern förde dagbok från 1791 och till sin död 1808. Dagböckerna består av anteckningar dag för dag om hur vädret var, vilka personer som kommit på besök, barn som fötts i släkten och i trakten, fester, sammankomster, begravningar m.m. Dagböckerna kan inte betecknas som rent personliga men de är intressanta, inte minst ur ett rent historiskt och biografiskt perspektiv. Arkivets korrespondens är mycket intressant och är i vissa fall tämligen personlig, särskilt den mellan brukspatron Carl Indebetou och hans vän Anton Vougt, hans hustru Dora, född Almgren. Carls systerdotter Sophie Drake, född Löfvenius korrespondens med sina mostrar och vänner, är också den, mycket personlig och även brevväxlingen med maken Axel Drake

Brukspatron Carl Indebetou och hans bror Daniel anlade 1823 ett pappersbruk på Forssa och drev detta tillsammans med spiksmedjan. Carl var dock inte endast verksam som brukspatron, utan också inom politiken och en hel del av hans efterlämnade handlingar handlar om det; bestående av protokoll, P M, korrespondens m.m. Han var också mycket historieintresserad och botaniskt intresserad, han korresponderade flitigt med prosten Lars Levi Laestadius om botaniken och han skrev historiska verk, som dock aldrig blev publicerade men finns i hans rika arkiv.

I arkivet märks också Carl Indebetous dotter Hedvig Indebetou som var författarinna och översättare. Hon skrev barn och ungdomsböcker och översatte sådana från bland annat engelska. Hennes arkiv består inte så mycket av korrespondens, utan domineras av manus och utkast.

En annan stark kvinna i släkten var Anna Govertina Indebetou, dotter till Johan Govert och Hilda, född Strandberg. Anna var bankkamrer och länge anställd i Södermanlands Enskilda bank. Även hennes arkiv består av mycket korrespondens med både släkt och vänner. Anna reste mycket och har skrivit en del reseskildringar och många av breven kommer från utländska vänner och släktingar.

En utmärkande person i arkivet är fondmäklaren Govert Indebetou, son till brukspatron Johan Govert och Hilda, född Strandberg. Govert utbildade sig till fondmäklare med hjälp av morbrodern Georg Strandberg, i dennes firma AB Georg Strandberg (en del handlingar från den firman återfinns också i arkivet). Govert var också en dedicerad genealog och släktforskade inte endast för den egna familjens och släktens räkning, utan även för andra släkter och privatpersoner. Han var aktiv som ledamot i Personhistoriska samfundet under många år, och liksom sin farfar botaniskt intresserad. Hans arkiv består av en rik korrespondens med både vänner och kollegor, genealogiska anteckningar och undersökningar, personalia, manuskript m.m. Det var Govert som samlade släktens arkiv och förvarade det på sin egendom "Mörkhulta" i Östra Vingåker.

Andra medlemmar av släkten som utmärker sig med rik korrespondens är Agnes Indebetou, född Ahlborg. Agnes var hustru till brukspatron Evald Indebetou, kusin till Johan Govert. Evald hade ett bruk i Västervik-trakten. Agnes brevväxlade mycket med sin syster Ottilia Bjuggren, född Ahlborg, sin make Evald, svägerskan Ottilia Indebetou, övrig släkt och vänner. Breven är delvis mycket personliga.

Vidare består det Indebetouska släktarkivet av en serie med genealogiska handlingar och presentation av de olika släkter som finns representerade i arkivet. Släkterna Arosenius, Strandberg och Almgren - siden väveri-släkten i Stockholm - är ingifta. Serien innehåller också ett par självbiografier av medlemmar ur släkten, bland annat sjöofficeren Govert Adolf Indebetou.

Den sista serien i arkivet utgörs av Forssa bruks handlingar från mitten av 1800-talet och fram till början av 1900-talet. Forssa bruk råkade ut för en brand år 1819, varvid mycket av arkivet troligen brann upp, eftersom det inte har påträffats mycket handlingar från 1770-talet och fram till ca 1820. Det gäller både bruksarkivet och de äldre arkivbildarnas arkiv. Johanna Indebetou, född Arosenius har brevväxlat med sin syster Agnes Arosenius och berättat om branden.

Kristina Lauridsen
Juni 2018

Kontroll

Skapad1993-09-30 00:00:00
Senast ändrad2021-06-01 16:10:27